Hoppa till huvudinnehåll

Utredning: S:t Karins behöver inget eget svenskspråkigt högstadium

Skolelever sitter i ett klassrum och den manliga läraren står framför skrivtavlan.
Illustrerande arkivbild. Skolelever sitter i ett klassrum och den manliga läraren står framför skrivtavlan. Bild: Mostphotos lärare,Students,skolelever,interaktiva skrivtavlor,Klassrum,elever

Nackdelarna är fler än fördelarna. Det konstaterar en ny utredning om huruvida en svenskspråkig skola för årskurserna 1-9 borde grundas i S:t Karins. I nuläget kan man lita på att eleverna kan gå skola i antingen Åbo eller Pargas, konstaterar S:t Karins stad i utredningen.

Det finns i nuläget 57 högstadieelever som är skrivna i S:t Karins, men som går i skola på andra orter. Den absoluta majoriteten, närmare sagt 54 av dem, går i skola i S:t Olofsskolan i Åbo. Tre elever tar sig till Pargas.

S:t Karins ville därför utreda om det skulle vara ändamålsenligt att göra S:t Karins svenska skola till en så kallad enhetsskola – en skola för årskurserna 1-9 – som kunde husera i Hovirintafastigheten.

Utredningen talar ändå ett klart språk: Det finns inte orsak att ändra på det nuvarande upplägget.

För få elever för att det ska löna sig

Det största problemet är årskullarnas storlek. I nuläget finns det 18 elever per årskull, men man räknar med årskullar på 32 elever i framtiden. Det skulle kräva två parallellklasser på 16 elever styck, vilket är lägre än stadens mål på 24 elever per klass.

Det låga elevantalet leder också till utrymmesproblem, vilket skulle medföra att man blev tvungen att bygga klassrum för både teknisk och textilslöjd. Dessa skulle sedan inte användas tillräckligt, anser man i rapporten.

Staden skulle också tvingas anställa speciallärare, som inte skulle ha tillräckligt med timmar för att kunna jobba heltid. Istället för att anställa egna lärare för olika ämnen kunde man plocka in timlärare från Åbo och Pargas, men utredningen konstaterar att detta inte är hållbart i längden.

De facto skulle endast lärare i matematik och modersmål kunna anställas på heltid.

Föräldrar kan inte lova att de väljer S:t Karins framom Åbo

Inför utredningen hade staden genomfört en enkät bland föräldrar med barn i grundskoleåldern. På skalan 1-5, där värdet fyra representerar ”delvis av samma åsikt”, fick påståendet ”ifall mitt barn har möjligheten att gå i skola i S.t Karins, väljer vi definitivt S:t Karins svenska skola” resultatet 4,07.

Enhetsskolan skulle inte heller kunna erbjuda ett lika brett utbud av specialklasser och språk, vilket föräldrarna också anser vara viktigt i enkäten.

Däremot konstaterar utredningen att man i Åbo gärna välkomnar elever från S:t Karins, eftersom det i sin tur leder till att man i S:t Olofsskolan kan erbjuda eleverna bättre valmöjligheter.

Den svenskspråkiga sektionen för fostran och utbildning i Åbo har lovat S:t Karins att man till och med klarar av en fördubbling av årskullarnas storlek, från nuvarande 54 elever till cirka 110 elever.

Pargas har i sin tur konstaterat att man också i fortsättningen kan erbjuda enstaka platser åt elever från S:t Karins, men man har inte kapacitet att ta emot hela årskullar.

Billigt redan nu

Ytterligare en fördel med det nuvarande upplägget är att S:t Karins endast ersätter elevernas skolresor, och betalar inte skilt åt Åbo för utbildningen. De totala årliga kostnaderna för arrangemangen rör sig kring 30 000 euro för S:t Karins stad.

Åbo får i sin tur ersättning från staten för att sköta S:t Karins-barnens skolgång.

Fördelarna som utredningen räknar upp baserar sig på spekulationer och fromma förhoppningar.

Enligt utredningen kunde en svenskspråkig enhetsskola i staden locka fler invånare. Skolan kunde eventuellt också locka lärare som kunde vara kompetenta att jobba inom de andra skolorna i S:t Karins.

Utbildningsnämnden i S:t Karins ska på sitt möte på onsdagen ta del av utredningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland