Hoppa till huvudinnehåll

Ágnes Kaszás livnär sig på rymningsspel och samtidsteater: Jag får jobba tre gånger hårdare än en finsk kollega och bevisa att jag inte är en galen östeuropé

Konstnärerna Ágnes Kaszás och Kemê Pellice på Globe Art Point.
Konstnärerna Ágnes Kaszás och Kemê Pellicer på Globe Art Point. Konstnärerna Ágnes Kaszás och Kemê Pellice på Globe Art Point. Bild: Yle / Eva Lamppu konstnärer,Keme Pellicer

När skådespelaren Ágnes Kaszás insåg att hon befann sig en situation där hon endast fick roller i pjäser om rasism, blev hon arg och startade eget. Idag sysselsätter hon sig som företagare och konstnär, men känner sig inte jämställd sina finländska kollegor.

- Jag är sannolikt en av få utländska konstnärer i Finland som är lyckligt lottad med mycket jobb. Branschen är sluten och språket ett stort hinder. Som ungerska är min brytning svag, men den gör mig annorlunda. Man ber mig med i politiska pjäser om rasism, men jag skulle aldrig få en vanlig roll i en pjäs av Tjechov, säger Kaszás.

Kaszás fick en lovande start när hon för sju år sedan flyttade till Finland. Men efter ett tag blev språket ett hinder. Integrationskursen förbättrade inte situationen. De enda roller hon erbjöds var i politiska pjäser. De var få och de ville hon inte ha.

- Jag är så urled på att internationella skådespelare används som något slags multi-kulti-föremål som man bara tar från hyllan, säger Kaszás.

Konstant bevisbörda trots framgångar

Kaszás startade ett företag som driver ett så kallat rymningsspel, där deltagare med hjälp av ledtrådar försöker komma ut från ett låst rum. Företaget ger henne medel att också sätta upp samtidsteater.

Agnes Kaszás, Zsófia Purnhauser och Dóra Németh
Kaszás, Zsófia Purnhauser och Dóra Németh gör reklam för ett rymningsspel, Escape Room. Agnes Kaszás, Zsófia Purnhauser och Dóra Németh Bild: InsideOut room escape games

Du sysselsätter dig själv i dag - upplever du att du är jämställd dina finska kollegor?

- Absolut inte. Språk- och kulturfrågorna skapar en jättestor klyfta så nej, jag får alltid jobba tre gångar hårdare än en finsk kollega, för att bevisa att jag har rätt att vara här och att jag inte är någon galen östeuropé, säger Kaszás.

Tragiskt att författare som skriver på andra språk än de inhemska inte godkänns i vare sig det finskspråkiga eller svenskspråkiga författarförbundet.― Rita Paqvalén, Kultur för alla

För internationella konstutövare som vill etablera sig i Finland utgör språket fortfarande ett enormt hinder - särskilt inom vissa grenar.

- Inom musik, vid större orkestrar, opera och balett är variationen gällande språklig och kulturell bakgrund ganska stor, och som arbetsplatser är de internationella, men inom scenkonsten och litteraturen är det svårare, säger Rita Paqvalén på organisationen Kultur för alla.

Rita Paqvalén är intresserad av mångfaldsfrågor.
Rita Paqvalén försöker få författarförbund att acceptera internationella medlemmar. Rita Paqvalén är intresserad av mångfaldsfrågor. Bild: Yle / Eva Lamppu konst,konstnärer,mångfald

Till exempel författare som inte skriver på finska eller svenska godkänns inte i de två stora förbunden. Här släpar Finland efter de övriga nordiska länderna. Paqvalén tycker det är sorgligt.

- Det handlar om att ändra sina stadgar och om hur författare godkänns till medlemmar. Det finns fungerande processer i de övriga nordiska länderna som man bra kunde införa också här. Men det krävs en liten ansträngning, säger Paqvalén.

Det positiva är att debatten är igång. Kultur för alla jobbar för att få till stånd en ändring och har bland annat publicerat en rapport om författarnas situation i Norden. För scenkonstens del borde man satsa på att utnyttja flerspråklighet på ett konstnärligt intressant sätt, säger Paqvalén.

All min tid gick åt till att söka information på engelska - det fanns knappt någon.― Kemê Pellicer, Globe Art Point

Spanjorskan Kemê Pellicer jobbar på Globe Art Point i Helsingfors, en ny mötesplats och infocenter för internationella konstnärer, vid sidan av sitt arbete som visuell konstnär. Det tog flera år för henne att få kontakter och en uppfattning om hur hennes bransch fungerar i Finland.

- Jag flyttade till lilla Ikaalinen och det är en annan värld jämfört med Helsingfors. All min tid gick åt till att söka information på engelska - det fanns knappt någon, säger Pellicer.

Konstnären Keme Pellicer i sin performans Beauty tips.
Kemê Pellicer i sin performans Beauty tips. Konstnären Keme Pellicer i sin performans Beauty tips. Bild: Keme Pellicer konst,Keme Pellicer

Enligt Pellicer brister det på en så enkel sak som avsaknaden av information på engelska. Hon råder konstnärsföreningar och fackförbund att översätta sina webbsidor ordentligt eller ha kontaktuppgifter till en person man kan ringa.

Men det handlar också om kriterierna för ett medlemskap i ett fackförbund och för att få stipendier. Vem är det som fattar besluten om pengarna?

- Alla kretsar är så små. Om du inte kommer hit för att studera får du problem. Via skolan får du kontakter och nätverk, men om inte så tar det arbetet flera år, säger Pellicer.

Den internationella fem procenten

Centret för konstfrämjande, Taike, är en av de huvudsakliga bidragsgivarna inom konsten. Av kring 8 000 sökanden varje år har fem procent annat än finska eller svenska som modersmål, säger Paula Karhunen på Taike.

Ryska, engelska och spanska är vanliga språkgrupper. Hur många som beviljas bidrag kan Karhunen inte säga. Bland de drygt 70 medlemmar vid statens sju konstkommissioner - där stipendiebesluten fattas - finns bara några enstaka med internationell bakgrund.

- Det beror på att vi inte får rekommendationer på personer från konstnärsföreningarna. Finns det ingen som vill ställa upp, kan de inte heller bli valda, säger Karhunen.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje