Hoppa till huvudinnehåll

Skolutredning: Inbesparingarna har lett till att ojämlikheten mellan barn ökar i regionerna

Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu.
Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elever,klassrum

På vissa orter går barnen miste om lektioner som motsvarar ett halvårs utbildning, visar en färsk utredning. Det handlar om en orättvis utveckling, anser Finlands svenska lärarförbunds ordförande Christer Holmlund.

Ojämlikheten i grundskolan ökar, det visar en ny rapport från Nationella centret för utbildningsvärdering Karvi. Karvi har haft i uppdrag att reda ut hur inbesparingarna i grundskolan påverkat undervisningen.

Rapporten visar att skolorna sparat främst i personalkostnader, vilket bland annat har lett till att upp till en tredjedel av kommunerna gradvis har minskat mängden grundskoleutbildning i skolorna.

Enligt rapporten som publicerats idag minskade 32 procent av skolorna antalet undervisningstimmar i fjol.

I praktiken har det här bland annat lett till att vissa elever i grundskolan får ta del av lektioner som motsvarar ett halvt års undervisning – medan elever på andra orter blir utan.

”Trenden har synts redan länge”

Kommunerna kan välja att satsa mer än det som stadgas i lag på undervisningen och det leder till att eleverna har olika förutsättningar för att söka sig vidare.

Trenden har synts redan länge, det kommenterar ordförande Christer Holmlund vid Finlands svenska lärarförbund.

- Den spontana känslan är att vi pratar om att vi har en jämlik utbildning i Finland, men den här rapporten bekräftar helt tydligt att vi inte har det. Det är väldigt stora skillnader i antalet undervisningstimmar, beroende på vilken kommun du bor i och vilka beslut politikerna har gjort där, säger Holmlund.

Holmlund är inte alls överraskad över att skillnaderna är så stora. FSL fick liknande resultat i sin egen undersökning år 2012, som redan då tydde på att de regionala skillnaderna är väldigt stora.

- Vi har försökt påpeka det. Men på ministerienivå tar man det inte till sig. Man tycker kanske att den kommunala självbestämmanderätten är viktigare än jämlik utbildning, säger Holmlund.

Christer Holmlund är ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.
Christer Holmlund hoppas på en bred debatt i samhället om hur vi kunde gå in för större satsningar på utbildning. Christer Holmlund är ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund. Bild: Yle/Anna Savonius Finlands svenska lärarförbund,ordförande,lärare,christer holmlund

Orättvist både mot barn och föräldrar

Som pedagog anser FSL:s ordförande Christer Holmlund att situationen är orättvis och sätter föräldrarna i en obekväm sits.

- Det är orättvist mot våra barn och det är orättvist mot föräldrarna att undervisningen är så pass beroende av var du råkar bosätta dig.

- Du kanske har valt att stanna kvar där du är född och uppvuxen och så märker du mitt i allt att oj, mitt barn får inte lika mycket undervisning än om vi skulle bo ett par hundra kilometer härifrån.

- Alla vill ju ha god undervisning, samtidigt som man inte är beredd på att flytta. Det här blir ju väldigt komplext för föräldrarna, säger han.

- Många är också beroende av var i Svenskfinland det finns jobb. Då kanske skolfrågan blir sekundär, alltså hur mycket undervisning barnet får i respektive skola.

Elever jobbar vid en dator. En lärare står bredvid och håller i en pekplatta.
Eleverna går ut grundskolan med väldigt varierande kunskaper. Elever jobbar vid en dator. En lärare står bredvid och håller i en pekplatta. Bild: Bob Daemmrich Digital kompetens,digitala läromedel,undervisning,klassrumsarbete,pekdatorer,skolarbete,skolan (fenomen),Klassrum,mediekunskap,elever,datorer,informationsteknik,mediefostran,Datorkunskap

Vad vet vi om skillnaderna i grundskolan – i Svenskfinland?

- Det finns stora skillnader här. Svenskfinland är inte sämst nationellt sett – men det är stora skillnader i antalet undervisningstimmar mellan kommunerna. Även i vår undersökning motsvarade skillnaderna ett halvt års skolgång. Det här borde man göra någonting åt.

Kan du säga nåt regionalt om skillnaderna i Svenskfinland?

- Det fanns toppar i Österbotten, det fanns dåliga kommuner där också, liksom i Nyland. Man kan inte kategorisera läget i grundskolan i Nyland, Åboland och Österbotten. Det är variationerna som är det stora problemet, även i Svenskfinland.

Vad leder det till att vissa elever har tillgång till ett halvt år mer undervisning i grundskolan?

- Det leder till en ojämlikhet. I vår undervisning från 2012 visade det sig att man ställvis hade problem att få sina barn att lära sig tillräckligt mycket finska. Då valde man i vissa kommuner att satsa på finskan. Man gick inte enligt minimiantalet timmar i finska utan ökade antalet timmar för att möta behovet i kommunen.

De facto handlar det mycket om hur kommunen besluter att resursera?

- Det är ju tyvärr så att ekonomi går före pedagogik. När man lägger till eller tar bort en timme borde det finnas en pedagogisk konsekvensbedömning. Det här finns inte i dag utan det är rätt och slätt pengar som gäller.

Sedan måste man se sig i spegeln och visa att man är en utbildningspolitiskt vänlig kommun― ordförande Christer Holmlund, FSL

Skillnaderna som både FSL:s rapport och värderingscentret givit ut bekräftar att det finns skillnader på kommunal nivå i grundutbildningen, vad berättar det här?

- Det ju fråga om beslutsfattande på kommunalnivå. Om det finns kommuner där besluten om resursering fattas på skolnivå då måste man ju ompröva den kommunala förvaltningen, det är klart. Sedan måste man se sig i spegeln och visa att man är en utbildningspolitiskt vänlig kommun.

- I dag sparas det in på barn och unga och det får konsekvenser för framtiden. Om tio år kan det få stora konsekvenser för en kommun, när man tänker på sociala utgifter eller ungdomsarbetslöshet.

Den nya rapporten från Nationella centret för utbildningsutvärdering handlar om att se hur inbesparingarna från 2010 framåt märks i grundskolan, vilka signaler ger man när man från statens sida vill spara på utbildning?

- Både åt barn, lärare och föräldrar ger sparandet en bild av nonchalans. Man litar för mycket på de goda resultaten i PISA.

- Skolan får beröm i festtal men när det gäller resursering så tror man att skolan kommer att klara sig för vi har klarat oss förr. Inte bara den sittande, utan också regeringen före det har skurit i utbildningen.

- Samtidigt har man tagit bort pengar från kommunernas anslag. Staten sparar på utbildning, kommunen likaså, så blir skolan väldigt lidande.

Närbild på en elevs hand som skriver i matematikboken.
Närbild på en elevs hand som skriver i matematikboken. Bild: Mostphotos Tvärhand,skolan (fenomen),matematik,undervisning,elever

Vid Nationella centret för utvärdering vill man inte berätta om hur undervisningsläget ser ut i olika kommuner. Vad borde rapporten leda till – enligt din mening?

- Jag är överraskad över att man håller inne med resultaten. Det är ju fråga om offentlig information. Man skulle kunna hjälpa föräldrar och medier att se hurudant läget är i kommunerna.

Nu borde vi skapa en bred debatt och gå in på djupet― ordförande Christer Holmlund, FSL

- Debatten kan bli ganska ytlig nu om man inte kommer in på detaljer. Samtidigt borde vi debattera om minimiantalet 222 årsveckotimmar på nio år i skolan är tillräckligt? Borde vi höja på det när vi ser att inlärningsresultatet har gått ner?

- Nu borde vi skapa en bred debatt och gå in på djupet. PISA sjunker, lärarna ser att resultaten blir sämre. Nu borde alla vakna. Det handlar inte om reformer utan pengar. I Sverige har man sett att resultaten sjunker och där satsar man målmedvetet pengar i att öka undervisningen. Samma sker i Norge.

- Hos oss tror man att vi kan bibehålla resultatnivån i skolan genom att dra bort finansiering. Det fungerar inte så.

- Lärarfackets roll är att säga att så här kan vi inte ha det. Vi måste våga satsa på utbildning. Det jobbar vi för och det kommer vi att fortsätta med.

Oroande riktning

Rapportförfattarna anser att förändringarna i grundskolans och gymnasiets utbildnings- och kursutbud på ett nationellt plan inte är särskilt stora, men att riktningen delvis är oroväckande.

Om utvecklingen fortsätter så här, kommer vi att se icke-önskvärda resultat, säger Raisa Hievanen, en av rapportförfattarna i Karvis pressmeddelande.

- Skillnaderna i undervisningstimmar har ökat mellan åren 2011 och 2017 men de är inte särskilt stora, fortsätter Hievanen.

Det finns siffror på skillnader om ett halvt års undervisning i grundskolan – är det här inte alarmerande uppgifter?

- Vi har inte räknat ut dessa siffror. Det är OAJ:s uppgifter. Därför vill jag inte ta ställning till siffrorna.

På lång sikt ser det inte bra ut― utvärderingsplanerare Raisa Hievanen

Vad vill du själv i egenskap av författare till rapporten lyfta fram?

- Vi anser att sparbesluten inte påverkat anordnandet av utbildning. Anordnarna (läs kommunerna, red. anm) har lappat på inbesparingarna ur egen ficka.

- Vi ser ändå små förändringar i undervisningstimmarna och vill poängtera att utvecklingen är bekymmersam. På lång sikt ser det inte bra ut.

Hur förhåller ni er då till OAJ:s uträkningar? De visar att skillnaderna i antalet undervisningstimmar på kommunnivå har ökat mycket. Varför är ni inte ense i frågan?

- Jag sade inte att jag inte instämmer i utvecklingen. OAJ har själv samlat in sina siffror och därför kan jag inte kommentera dem. Att räkna årsveckotimmar är inte entydigt.

- Timantalet handlar också om eleverna väljer fler språk, vilket automatiskt höjer timantalet. Därför är frågan inte så enkel.

Det har också visat sig att det är besvärligt för kommunerna att redovisa för sina årsveckotimmar, enligt Raisa Hievanen.

- Därför blir det lätt fel här och därför kan jag inte ta ställning till OAJ:s uträkningar.

Hur ser ni på sparåtgärderna nu? Går det att spara i utbildningen utan att äventyra undervisningen ännu mer?

- Egentligen har vi inte utrett hur sparåtgärderna har påverkat själva undervisningen utan ”effekterna av statliga sparåtgärder på de kulturella rättigheterna”, förtydligar Hievanen.

- Vi anser att rättigheterna nog förverkligas ännu i undervisningen, enligt den måttstock vi använde oss av, den som stadgas i lag.

- Undervisningen handlar ändå om politiska beslut, betonar hon avslutningsvis.

Goda nyheter: Fler behöriga lärare

Undersökningen kommer också med en positiv nyhet: andelen behöriga lärare i skolorna har ökat både i grundutbildningen (95 procent) och i gymnasierna (98 procent). Dessutom har det blivit vanligare att lärare fortbildar sig.

Rapporten ’Effekterna av statliga sparåtgärder på de kulturella rättigheterna’ utvärderade sparåtgärderna under regeringsperioden 2011–2015 utgående från statistik och en enkät bland småbarnspedagoger och lärare inom den allmänbildande utbildningen. Den gjordes på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet.

Artikeln uppdaterad med länk till FSL:s undersökning från 2012 och några slagfel ändrade/Anna Savonius kl. 11.13.
Uppdatering med fler uttalanden av Christer Holmlund.kl. 17.02/Anna Savonius
Uppdaterad med kommentarer av Raisa Hievanen kl. 17:42/Anna Savonius

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes