Hoppa till huvudinnehåll

Vem ska betala för konst och kultur? - "Kom och sjung gratis, ni har ju själva så roligt"

BIldsättningsbild med pengasäckar och händer
BIldsättningsbild med pengasäckar och händer Bild: Yle/Martin Huldin Svenska kulturfonden,understöd (bidrag),stipendium

De flesta vill leva i en värld med ett rikt kultur- och konstutbud. Men när det kommer till betalning för konstupplevelser blir det svårare. Professionella konstnärer vittnar om att många tror att de är redo att arbeta gratis, halvgratis eller svart.

Vi har också vant oss vid att tänka att konsten är till för alla, att alla har rätt att ta del av den.

Många tycker att det är trevligt med gratiskonserter utomhus, sagoäventyr med gästande skådespelare på dagis och författarbesök i skolor.

Konst i Nickby
Konst i Nickby Bild: YLE/Mikaela Wikström ko konst

Det behövs alltså professionella människor som producerar konst. Men när det kommer till betalning för konstupplevelser blir det svårare.

Frågan om pengar inom konsten är så pass känslig att flera tillfrågade kulturaktörer i Svenskfinland inte ville svara på Yle Nyheters frågor om sin ekonomiska verklighet, av rädsla för att förarga eventuella uppdragsgivare.

Flera konstnärer berättar dock anonymt att det finns en utbredd uppfattning om att de skulle tycka att det är okej att jobba gratis - eftersom de "ju själv har så roligt när de gör det".

Respektive konstnärsförbund har dock fastslagna tariffer för arvoden för olika sorters uppdrag.

"Kan du inte komma och berätta om dina verk för vår förening? Du behöver tala bara i en timme och du får gärna visa lite filmklipp. Betalt? Vi betalar gärna dina resekostnader." (Dramaturg)

Smärttröskeln vad gäller utgifter för konstupplevelser såsom teater, opera, konserter och böcker varierar förstås från person till person.

Ibland finns det helt enkelt inte pengar till något extra efter att nödvändiga utgifter betalats.

Av den orsaken är det bra att konst stöds av stat, kommun och privata instanser så att det också kan finnas gratis konstupplevelser på hög nivå.

Ny dekorationskudde eller teaterbiljett?

- Pengar är en het potatis inom konsten. Man vill inte betala något till konstnärer, det är ju fråga om ett kall. Dagens trend är att erbjuda jobb som ger synlighet men ingen ekonomisk kompensation, eller så vädjar man till konstnärens pliktkänsla, skriver skådespelaren Annu Valonen i en kolumn i november.

Valonen fortsätter:

- Jag blev ombedd att göra ett skådespelarbesök till ett av stadens stora daghem. Föreståndaren skriver i mejlet att "... pengar kan vi inte betala för ditt besök, men som lön får du kaffe med bulle och tacksamma barn.”

Besöket hade tagit en hel arbetsdag i anspråk.

Två arbetsdagar för två lunchsedlar

Exemplet är helt i linje med det erbjudande som den grafiska formgivaren Kasper Strömman fick från Undervisnings- och kulturministeriet i fjol: han ombads komma och teckna under två arbetsdagar för två lunchsedlar.

Tanken var att evenemanget i Finlandiahuset skulle ge honom synlighet. Strömman, som i det skedet hade ett eget tv-program, hade svarat ministeriet att han inte kan betala barnens mat i butiken med synlighet.

Kasper Strömman
Kasper Strömman, grafisk formgivare. Kasper Strömman Bild: Tiina Jutila / Yle Kasper Strömman

Det handlade inte om något obetydligt evenemang utan om ett internationellt seminarium om pressfrihet, arrangerat av finska staten och Unesco.

När Strömman berättade om erbjudandet skyndade sig ministeriet att förklara att det nog var meningen att Strömman skulle få betalt - man hade bara glömt bort att nämna det.

"Folk är inte beredda att betala för kultur"

- Folk är nog sist och slutligen inte så beredda att betala för konst och kultur, det finns överlag ett ganska litet intresse av att gå och titta på till exempel någon föreställning, man konsumerar hellre på inredning eller annat materiellt, säger skådespelaren Johanna af Schultén till Yle Nyheter.

Bildkonstnären Henrika Lax instämmer i att konstupplevelser helst inte ska medföra utgifter.

Hon säger att mycket av inställningen till konst och kultur har att göra med vårt rationella samhälle. Trenden är att det är så mycket som är viktigare.

- Kulturen hamnar alltid långt ner på viktighetslistan, säger Lax.

Alla säger att de vill ha kultur, men konst ska inte få kosta. Konstundervisning ska inte heller få kosta.― Bildkonstnären Henrika Lax.

Skådespelare jobbar ofta halvgratis

- Det har blivit allt svårare att vara frilansande skådespelare på svenska i Svenskfinland, särskilt i huvudstadsregionen. Och till exempel Kulturfondens betydelse har ökat, säger skådespelaren Johanna af Schultén som är en av de bärande krafterna bakom improvisationsteatern Stjärnfall.

Institutionsteatrar får statsstöd, men fria teatergrupper upptas inte per automatik av stödet.

De söker årligen och ibland beviljas de stöd, ibland inte.

Under de tre senaste åren har statsunderstödet till teatrarna minskat, och det betyder färre anställningar, gästspel och samprojekt med fria teatergrupper.

Svenska Teatern är vår största svenskspråkiga teater och dess fastslagna uppgift är att ge föreställningar på svenska.

Den finlandssvenska skådespelaren Johanna af Schultén
Skådespelaren Johanna af Schultén Den finlandssvenska skådespelaren Johanna af Schultén Bild: Ingemar Raukola Johanna af Schultén

Enligt af Schultén märks det av att det statliga stödet till teatrar har minskat och att konkurrensen om stipendier och stöd har ökat.

Det går inte heller att jämföra lönen med dem som jobbar på finska eftersom det inte finns kommersiella arbeten på svenska. Det görs till exempel inte radio- eller tv-reklam på svenska.

Många har svårt att förstå att när man är frilansare så består ens inkomster av en massa olika källor och därför är det viktigt att det skrivs ett kontrakt så att man till slut inte gör en massa gratisjobb― Skådespelaren Johanna af Schultén

Den stora frågan för fria teatergrupper är hur mycket man kan ta betalt för en föreställning - när kommer publikens smärtgräns emot?

I slutändan blir det ofta väldigt låg lön för skådespelarna efter att alla utgifter betalats.

- Konsulter säger ofta att man ska ta ordentligt betalt för att vara trovärdig och att det uppstår problem ifall skådespelare börjar dumpa marknaden, säger af Schultén.

Ett problem som Stjärnfall tampas med är att gruppen består av personer som jobbar i många uppsättningar och att det tar lång tid att få ihop en produktion.

Någon tvingas ofta hoppa av om det kommer ett erbjudande om något annat jobb.

Någon måste också utföra det administrativa arbete, vilket sker helt gratis.

- Maknadsföringen tar också tid och det kostar, så ingen liten teatergrupp lever på biljettintäkter.

En person i chefsställning hade sett till att flera av mina projekt ströps i ett sent skede. Nu hade hen själv blivit frilans och skulle regissera. Då ringde hen mig och ville att jag gratis skulle ställa upp och berätta hur man instruerar skådespelare. (Regissör)

af Schulten säger också att det erbjuds mera svartjobb inom branschen än förr.

Regeringens politik ökar på den grå ekonomin inom skådespelarbranschen― Skådespelaren Johanna af Schultén.

- Allt fler är beroende av stipendier för att alls kunna göra teater, konstaterar af Schultén som utbildats vid Teaterhögskolan och som för närvarande specialiserar sig till konstpedagog vid Konstuniversitetet.

Författare och bildkonstnärer måste ofta jobba med annat

Förhållandevis få professionella författare och bildkonstnärer kan leva enbart på sina inkomster från huvudsysslan.

Författare översätter och bildkonstnärer undervisar, och mycket annat.

Vy från utställningen ArtSibbe 17
Vy från utställningen ArtSibbe 17 Bild: Leo Gammals konst,konstutställningar,utställningslokaler,Sibbo,sibbo konstnärer

I Suomen Kirjailijaliittos senaste kartläggning visade det sig att författare förtjänar i genomsnitt 2 000 euro i året på sitt författarskap i vårt land.

Det finns några som förtjänar riktigt mycket och många som förtjänar rätt lite.

För bildkonstnärer, textilkonstnärer och skulptörer är beställningsarbeten hett efterlängtade men oftast för få.

Arbetsstipendier är i många fall ett villkor för möjligheten att kunna skapa.

- Som bildkonstnär måste man ha ett arbetsutrymme, och ju längre tid man hållit på desto större lagerutrymme måste man ha, annars går det inte att skapa, säger bildkonstnären Henrika Lax som är magister från Konstindustriella högskolan och magister i nordisk litteratur och kvinnoforskning vid Helsingfors universitet.

Materialkostnaderna kan vara stora och det tar ofta flera månader att arbeta fram konstverken för en utställning.

Som bildkonstnär kan man inte heller uppbära några inträdesavgifter.

Det sägs att man borde se på konsten ur marknadsekonomins intressevinkel, men det funkar inte för konsten har alltid haft en subversiv roll i samhället― Bildkonstnären Henrika Lax.

- Om man som seriös konstnär ska ha en utställning måste man skaffa fram ett galleri, vilket har blivit klart svårare efter recessionen. Det är långa köer till de flesta gallerier, så man måste ha tur för att få ett bra utställningsutrymme - och det är dyrt

Lax ger ett konkret exempel: För sin senaste utställning som pågick i tre veckor betalade hon 3 500 euro i hyra till galleriet.

Hon betalade transporten till galleriet själv plus försäkringen för transporten.

Henrika Lax
Henrika Lax Henrika Lax Bild: Privat henrika lax

Galleriet skickade ut elektroniska inbjudningar och skötte annan marknadsföring för en provision på 30 procent av försäljningen.

Galleriet stod för försäkringen av verken medan de var i galleriet.

- Men så har galleriet rättigheter till verken i två år. All försäljning går via galleriet men jag måste själv förvara de osålda verken i mitt lager, säger Lax.

Också grafiker, skådespelare, musiker och fotografer har det ofta kärvt ekonomiskt.

För fotografer har det inte varit bra att mediehusen sparar genom att låta journalister ta bilder.

Det var en man från en intresseorganisation som sade att hans bilderbok är så gott som färdig. Det vara bara bilderna som fattades - alltså i en bilderbok - men att han tyvärr inte kunde betala för bilderna om det inte blev vinst. När jag sade att jag inte jobbar gratis bad han om några provbilder för att se hur jag tänker. När jag sade att också en provbild kostar lite för jag börjar ju jobba då, hörde han inte mera av sig. Det här åt upp flera timmar av min arbetstid. (Illustratör)

Barnkulturen nedvärderas ofta - och samtidigt de som gör kultur för barnen

Barnboksförfattare, barnsboksillustratörer och skådespelare som arbetar med produktioner riktade till barn anser att de ofta nedvärderas som konstnärer.

Barnböcker i Söderkulla bibliotek i Sibbo
Barnböcker i Söderkulla bibliotek i Sibbo Bild: Yle/Carmela Walder söderkulla bibliotek,barnböcker,allmänna bibliotek

Också arbetsstipendier och arvoden kan vara mindre än de som vuxenförfattare får.

Det händer extra mycket just i barnkulturbranschen, folk tror att vi är experter på att underhålla ungar i tid och otid gratis eller för en liten slant. Det handlar om att barnkultur inte tas på lika stort allvar som annan kultur. (Person som jobbar inom branschen)

I en insändare i HS som fick stor spridning konstaterar barnboksförfattaren Timo Parvela att arrangörerna för Helsingfors bokmässa som vanligt inte kunde besluta sig för om barnboksförfattare är något slags parktanter eller seriösa författare.

Han är upprörd över att barnboksförfattare tilldelas de bökigaste och minsta scenerna med den sämsta ljudåtergivningen - något som inte gör det enklare precis att fånga barnpublikens uppmärksamhet på jättemässor.

Nukketeatterin yleisö
Nukketeatterin yleisö Dockteater,Susan Aho

af Schultén nämner också som exempel att det i våra skolor inte finns några fast anställda dramapedagoger, även om intresset bland elever är stort.

Skolor har små resurser för att kalla in professionella personer för att handleda dramagrupper. Mest handlar det om stipendier som skolorna kan ansöka om från till exempel Kulturfonden (Konst i skolan-projektpengar).

- Många skolor vill ordna kulturverksamhet men budgeten är knapp. Om man engageras för en timme per vecka förbinder man sig vid det, ibland för en hel termin. Därför måste man ofta tacka nej, vilket är jättetråkigt, säger af Schultén.

Ljuv musik föds inte utan möda

Många körer finansierar stora delar av sin verksamhet genom medel från olika fonder och stiftelser, uppger examensarbetet körsång i Svenskfinland skrivet av dirigenten Hanna Kronqvist.

Generellt sett har manskörerna "tack vare långa traditioner och nära kontakter till näringslivet" haft en mer stabil ekonomi än damkörerna och de blandade körerna.

Körsång
Körsång Bild: CC0 1.0 Universal (CC0 1.0) körsång

Om körerna inte fick ekonomiskt stöd skulle biljettpriserna bli så höga att få skulle anse sig kunna unna sig ett konsertbesök.

Vad är det som kostar i körsång?

Det ekonomiska läget bland körerna varierar överlag väldigt mycket. En del församlingskörer samt några körer inom medborgarinstituten kan klara av verksamheten utan bidrag, men de flesta körer är beroende av fondmedel.

  • Det är dyrt och tidskrävande att ordna en körkonsert.
  • Professionella kördirigenter arbetar inte gratis.
  • Solister vill ofta ha arvode och de borde knytas till evenemang långt i förväg.

En del körer ansöker om medel för specifika satsningar, konserthelheter, beställning av ny musik eller liknande, men i regel rör det sig om allmänna understöd för verksamheten.

Sett till mängden arbetstimmar som ligger bakom en konsert är biljettpriset ofta lågt, vilket gör det möljligt för fler att få njuta av konserten.

Officiell kulturgala med gratisartister

I oktober gick Århundradets Kulturgala, som var ett officiellt evenemang inom ramen för Finlands 100-årsjubileum och därmed ingen välgörenhetsgala, av stapeln vid Logomo i Åbo.

Idén var att fira den inhemska kulturen och tack vare kända artister hålla hög nivå; supékorten kostade cirka 300 euro.

Samtidigt försökte organisatören Life Style Invest Oy få artister att uppträda gratis.

I ett mejl till en artist skriver organisatören att deras princip är att uppträdandet ska ske enligt pro bono-principen och att synligheten i tv gör det värt att uppträda gratis.

Tanken är att det är en ära för artisten att få uppträda och att tv ger så mycket synlighet att inget arvode behövs― Skådespelaren Johanna af Schultén.

Det konstiga enligt af Schultén är att produktionsbolaget samtidigt får pengar för evenemanget, liksom en del av deltagarna.

För många musiker är det vardag att få erbjudanden om gratisuppträdanden. Det finns till och med populära krogar som debiterar en liten slant för att musiker ska få uppträda för deras publik.

Jag var inblandad i en musikal som i stort sätt designades runt min musik. Beställare var ett sång- och musikförbund. Jag gjorde demos och gick på möten, vi jobbade i drygt fyra år. Man bad att jag skulle hålla kalendern ren år 2017 och inte ta andra jobb. Sedan bytte de styrelseordförande och plötsligt kom det ett brev på posten där man meddelade att projektet var nedlagt. Någon betalning var det aldrig frågan om. (Musiker)

Frågan om arvode "glöms" ofta bort

Många konstnärer och kulturarbetare vittnar om tanklösa och ibland direkt kränkande "jobberbjudanden".

Vi kan inte betala något, men nu har du ett tillfälle att visa upp vad du kan. (Dramaturg)

Förutom av större organisatörer får konstnärer och kulturarbetare förfrågningar av privatpersoner. Musiker ombeds sjunga på begravningar och bröllop - "det finns kaka" - och fotografer får gärna ta bilder till kompispris eller gratis.

Frågan om arvode, som ofta blir en icke-fråga som "glöms" bort i e-postkorrespondensen, kan bli direkt pinsam.

Den som förväntas utföra ett arbete måste ofta själv ställa frågan att hur man tänkt med betalningen.

sångare
sångare Bild: Mika Kanerva rockkonsert

Såsom tidigare nämnts åberopas ofta konstnärens samvete.

- Den som blir tillfrågad att sjunga på en begravning tänker ju lätt att hen inte vill belasta den sörjande med frågor om pengar så det blir lite svårt, nämner af Schultén som exempel på dilemma.

Också mindre föreningar och organisationer kan vädja till sin dåliga ekonomi.

Vad skulle det sägas om någon från businessvärlden skulle få mat som lön för att komma och hålla föredrag?― Skådespelaren Johanna af Schultén.

af Schultén påpekar att många frilansande konstnärer utför frivillighetsarbete i välgörenhetssyfte och att pro bono-uppdrag är en sak för sig, men att beställningsarbeten utgångsmässigt borde betyda arbete enligt överenskommet arvode.

De bad oss komma och spela på sin kvällssits, gratis förstås. De sade att ni har ju så roligt själva när ni spelar. (Musiker i ett band)]

- Vad skulle det sägas om någon från businessvärlden skulle få mat som lön för att komma och hålla föredrag, säger af Schultén och påpekar att det aldrig är "så där bara" att komma och underhålla ett sällskap eftersom ett uppträdande alltid kräver förberedelser.

Lön enligt duglighet, eller?

Inom konstsektorn brukar inkomstnivån inte korrelera med utövarens kompetens, utbildningsgrad eller utbildningsinrättningens popularitet.

Förenklat sagt är det knepigt att komma in på teater-, grafiker- , bildkonst- eller musikerutbildning på högskolenivå i Finland. Ibland är det procentuellt svårare än till de traditionellt heta utbildningsprogrammen inom medicin, juridik och teknologi.

Lite antagningsstatistik

År 2017 antogs:

  • 12,8 procent av de sökande som deltog i medicinska fakultetens urvalsprov till svenska utbildningen vid Helsingfors universitet
  • 12,5 procent till juridiska fakulteten vid HU
  • 15,5 procent till statsvetenskapliga fakulteten vid HU
  • till Aalto-universitetets konstkandidatprogram antogs 7,8 procent av alla sökande (av studieinriktningarna var film- och tv-manuskriptprogrammet svårast: antagningsprocenten var 1,65).
  • för bildkonstkandidaterna var den 5,4 procent.

Vid 2016-års antagning till Konstuniversitetet (Bildkonstakademin + Sibeliusakademin + Teaterhögskolan) antogs 328 av 4078 sökande, vilket ger an antagningsprocent på knappt 8.

Svårast var det att komma in till skådespelarlinjen, det 5,5-åriga bildkonstprogrammet och till klassisk musik.

Endast för psykologer som utbildas vid HU gäller lägre antagningsprocent än till konstutbildningarna.

I sammanhanget bör dock påpekas att svenskspråkiga läkare endast utbildas vid HU i Finland medan man kan få lägre högskoleexamen i konstämnen även på yrkeshögskola.

Källor: Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Konstuniversitetet, vipunen.fi

Också när det gäller att kunna försörja sig hör konstbranscherna till de svåraste, åtminstone om man eftersträvar en viss nivå och kontinuitet.

Kulturfondens betydelse har ökat

Det behövs alltså något som motsvarar gångna tiders mecenater, någon som betalar, annars stannar konst- och kultursektorn upp i Svenskfinland.

Men vi har Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre smeder med flera fonder och stifttelser som på ett betydande sätt håller konstsektorn i rullning.

Svenska kulturfondens specialprogram för teaterkonst har exempelvis stött Svenska Teatern med 500 000 euro över tre spelår.

Med hjälp av pengarna har Svenska Teatern samarbetat med sju fria professionella teatergrupper utan egen scen samt många andra organisationer och projekt.

Svenska kulturfonden

Svenska kulturfonden verkar för att stödja och stärka det svenska språket och den svenska verksamheten i Finland, att utveckla kunnande, kompetens och kreativitet bland finlandssvenskar, att stödja finlandssvensk samhörighet och identitet och att stödja det svenska språkets samhällsbärande ställning i Finland.

Kulturfonden fyller snart 110 år och är numera en paraplybeteckning för cirka 490 fonder. Fonderna har kommit till genom testamenten och gåvor från privatpersoner, samfund och företag.

Styrelsen och delegationen tillsätts av Svenska folkpartiets partistyrelse.

Exempel på vem som kan söka: yrkesverksamma kritiker, kuratorer och kulturproducenter, professionella konstnärer inom alla konstområden, forskare, lärare, studerande.

Stipendier beviljas för exempelvis läromedel, språkbad, projekt såsom kultur på dagis och kultur i skolan då en kulturarbetare eller konstnär bjuds in för minst 10 timmar, kultur i vården eller kultur på bibban. Även resestipendier beviljas.

Verksamhet som inte stöds: verksamhet inom ramen för den offentliga sektorns lagstadgade skyldigheter, näringspolitiska projekt eller primärt vinstbringande projekt.

Under åren 2013–2015 delade fonden ut 33–34 miljoner euro i bidrag per år, 2016 var summan en aning större.

Beviljningsprocenten har gått en aning neråt under de senaste åren, sannolikt på grund av statens minskade anslag för forskning och konst - konkurrensen om stödet har därmed ökat.

På fondens sida kan man läsa att fonden just nu exempelvis stöder ett svenskspråkigt blåsmusikprojekt med 180 000 euro.

Bidraget utbetalas till Finlands svenska sång- och musikförbund mellan åren 2017 och 2020.

Kulturfondens stora utdelning pågår nu i november och stipendierna har en stor betydelse för att konstnärer i Svenskfinland alls ska kunna arbeta.

Därifrån kan privatpersoner, arbetsgrupper och samfund ansöka om bidrag från Kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes