Hoppa till huvudinnehåll

Att leva som asylsökande – ett liv i en lång oviss väntan som en omyndigförklarad andraklassens medborgare

Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata.
Arkivbild. Många asylsökande har väntat länge på ett beslut om sin framtid. Svartvit bild på man bakifrån som går längs gata. Bild: Yle/Helena von Alfthan papperslösa personer,asylsökande,Asyl,ensamhet

Vardagen för de tusentals asylsökande som väntar på sitt asylbeslut ännu flera år efter att de anlände är tung, utdragen och traumatiserande.

- Det kändes som om jag inte kunde vara säker på om jag var laglig eller inte laglig. I princip är du lagligt i landet [som asylsökande], men samtidigt har du inte tillgång till någonting, säger Hasan Al-Rubaye, som är en 27-årig ingenjör från Bagdad. Han är en av de asylsökanden som talar flytande engelska.

Al-Rubaye har nu uppehållstillstånd, men han var asylsökande i mer än två år.

Från höger: Abdulzaher Merzai, Hasan Al-Rubayei, Ali Ihsan Mohammed.
Hasan Al-Rubaye kom till Finland för två år sedan. Från höger: Abdulzaher Merzai, Hasan Al-Rubayei, Ali Ihsan Mohammed. Bild: Yle/Adrian Perera flyktingar,ali ihsan mohammed

I dag har det gått drygt två år sedan den större vågen av 32 000 asylsökande anlände till Finland. Vissa väntar fortfarande på sitt beslut i ett tillstånd av limbo, eller ett skede av väntan där man inte ens vet vad väntan kommer att resultera i.

Enligt Migrationsverkets uppgifter väntar cirka 70 asylsökande på sitt så kallade första beslut, det vill säga det beslut om deras asylansökan som Migrationsverket fattar, och cirka 8400 väntar på besvärsbeslut från förvaltningsdomstolarna.

”Den traumatiska väntan hinner bli kronisk under den utdragna asylprocessen”

Antti Klementtilä, psykolog för asylsökande på Kriscentret säger att asylprocessen är så lång att den traumatiska stressen hinner bli kronisk.

Deras hjärnor marineras i stresshormonet kortisol

- Deras hjärnor marineras i stresshormonet kortisol, konstaterar Klementtilä.

Det här har långvariga effekter som kan ha konsekvenser flera generationer framöver. Klementtilä säger att han skulle beskriva situationen som asylsökande befinner sig i som en tredubbel traumatisk stressituation.

För det första har de traumatiska erfarenheter från hemlandet, för det andra leder den långa asylprocessen till ett tillstånd där de asylsökande lever som andra klassens medborgare, och för det tredje är framtiden oviss, de vet inte om de är i trygghet.

- Till och med fångar har det bättre i det avseendet, åtminstone vet de när det ska ta slut, fastslår Klementtilä.

Många frågor oroar

Även församlingspastor Jonathan Westergård, som följt med asylsökandens vardag sedan 2015, berättar att den långa väntan är väldigt tung.

Dels har många asylsökande inget att göra och dels har de inte tillgång till samhällets olika områden.

Olika grupper asylsökande oroar sig för olika frågor. Mammor oroar sig för sina barn och ensamma kvinnor för att skickas tillbaka eftersom de saknar rättskydd helt och hållet i Irak, menar Westergård.

Pappor oroar sig för sin familj som är kvar i hemlandet och som de vill få i trygghet. Men under hela asylprocessen vet de inte om familjen kommer att kunna förenas i Finland.

Tillgången till integrationstjänster är begränsad

Som asylsökande, till skillnad från om du har uppehållstillstånd, har du inte rätt till integrationstjänster som till exempel språkundervisning och arbetskraftsbyråns tjänster.

Som asylsökande har du i regel heller inte identitetshandlingar på dig eftersom passen förvaras hos polisen tills asylprocessen är slutförd.

Att leva som asylsökande innebär i praktiken att leva som en andraklassens medborgare eftersom du inte har tillgång till samhället på samma villkor som andra

När man väl får ett uppehållstillstånd får man ett så kallat uppehållstillståndskort och man kan ansöka om ett officiellt id-kort. Men det kan ta flera år innan man kommer till det skedet att man har ett uppehållstillstånd. Det finns heller ingen garanti för att asylansökan beviljas och man får uppehållstillstånd.

Att leva som asylsökande innebär i praktiken att leva som en andraklassens medborgare eftersom du inte har tillgång till samhället på samma villkor som andra, menar både Westergård och Klemettilä.

– Som asylsökande kunde jag inte alltid ens köpa cigaretter åt mig själv, jag kan inte gå på vissa barer eller studera. Det tråkigaste är dock att jag inte har kunnat studera, jag har bara kunnat gå på kurser på universitetet som inte leder till en examen, säger Al-Rubaye.

Begränsningar försvårar vardagen

Vissa begränsningar handlar om att lagstiftningen uttryckligen kräver uppehållstillstånd och andra begränsningar handlar om avsaknad av identitetshandlingar.

Sedan finns det ytterligare begränsningar som är mer av praktisk natur.

Som exempel på praktiska frågor som begränsar kan nämnas att man behöver betyg och en översättning av det för att kunna validera sina betyg i Finland. Det betyder alltså att få sina betyg från hemlandet godkända att motsvara examen i Finland. Detta kan behövas till exempel då man vill söka in till en utbildning eller ett jobb som motsvarar ens utbildning.

Det kan vara mycket svårt att få sina betyg från hemlandet om man inte hade dem med sig när man anlände.

Begränsningar som handlar om lagstiftning som gäller asylsökanden begränsar till exempel tillgången till sjukvård, körkort och integrationstjänster.

Om man kan använda körkortet från hemlandet beror på vilket land man kommer från. Iranska och syriska körkort kan vara giltiga även i Finland, men till exempel irakiska är det inte, och man kan heller inte skaffa sig ett körkort i Finland innan man har uppehållstillstånd.

Den grekiska sjöbevakningen samlar in pass av syriska flyktingar på ön Kos
Den grekiska sjöbevakningen samlar in pass av syriska flyktingar på ön Kos Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS islamiska staten

Samhällsområden som begränsas av avsaknaden av id-handlingar gäller exempelvis öppnandet av ett bankkonto, tillträdet till krogen och att handla produkter där man måste bevisa sin ålder. En del asylsökanden hade inte ens ett pass med sig då de anlände till Finland.

"För att förstå kulturen här måste man träffa människor!"

Alla de här olika aspekterna begränsar asylsökandena i samhället på olika sätt. En annan fråga är den sociala isoleringen.

Al-Rubaye efterlyser en viss kultursensitivitet bland asylsökande, och tycker det vore viktigt att asylsökande kommer i kontakt med finländare och människor med en mångkulturell bakgrund för att lära sig förstå kulturen här.

- För att förstå kulturen här måste man träffa människor!
Därför skulle det också vara viktigt att man har ett språk som man kan kommunicera med.

- Om inte finska, så skulle det vara bra att asylsökande själva försöker lära sig engelska via till exempel Youtube, säger Al-Rubaye, som själv också under sin tid som asylsökanden frivilligt lärde ut engelska på flyktingförläggningen till andra asylsökanden.

- Språkkurser erbjuds endast av volontärer eller om man har tur och det finns plats kan man komma med på en språkkurs även om man inte har uppehållstillstånd, påpekar Hasan.

"Kvinnor går inte på krogen"

Al-Rubaye berättar att det också finns olika kulturella dimensioner som kan skapa begränsningar internt bland asylsökande.

Hasan säger till Yle Åboland att man inte ser irakiska asylsökande kvinnor på baren bland annat därför att de kan antas vara rädda för sitt rykte.

I Irak är kvinnor och män inte jämställda och det skulle vara viktigt att kvinnor får veta sina rättigheter när de kommer till Finland

Han förklarar att i Irak går kvinnor inte på krogen, det är bara män, om kvinnor går till krogen kan de ses som en lägre klassens kvinnor.

- I Irak är kvinnor och män inte jämställda och det skulle vara viktigt att kvinnor får veta sina rättigheter när de kommer till Finland, tycker Hasan.


Läs också