Hoppa till huvudinnehåll

Inget människobajs på grödorna i fortsättningen – avloppsslammet ska bort från många åkrar

Vad har du spolat ner i toaletten i dag? Bild: YLE/Smältpunkt/Linda Grönqvist
Livsmedelsindustrin vill inte att grödorna gödslas med slam från avloppsreningsverk. Vad har du spolat ner i toaletten i dag? Bild: YLE/Smältpunkt/Linda Grönqvist Bild: YLE/Smältpunkt/Linda Grönqvist gegga

Gödsel baserat på slam från avloppsreningsverk har använts på finländska åkrar i årtionden. Som mest, år 2016, användes hela 40 procent av allt slam som kom från kommuners och städers avloppsreningsverk som gödsel.

Men nu har livsmedelstillverkare satt punkt för det. Många livsmedelsproducenter som exporterar sina produkter till exempel Mellaneuropa har från och med den 1.1.2017 förbjudit sina avtalsodlare att använda gödsel baserat på avloppsslam.

Det här eftersom konsumenterna i Mellaneuropa inte känner sig trakterade av tanken på att maten de äter har gödslats med finländarnas bajs.

Ari Kangas från Miljöministeriet förklarar att slammet från avloppsreningsverken hittills har varit förvånansvärt populärt bland finländska jordbrukare.

Nya reningsverket i Åbo
Reningsverket i Åbo renar avloppsvatten från hela regionen. Nya reningsverket i Åbo Bild: YLE/Nora Engström reningsverket i kakola

- Vi gjorde en specialundersökning som visade att mellan 35 och 40 procent av allt slam som skapas vid avloppsreningsverk faktiskt hamnar på åkrarna. Det var en positiv överraskning! säger Kangas.

Varje år produceras 1 miljon ton avloppsslam vid städernas och kommunernas avloppsreningsverk. Det motsvarar cirka 10 000 ton torrsubstans.

Av detta sprids alltså 40 procent ut på åkrarna. Cirka 50 procent av slammet används på grönområden.

Ari Kangas berättar att det har blivit bättre kvalitet på den här typen av gödsel sedan man införde tydliga krav på vad gödseln fick innehålla.

Lagen säger vilka typer av gödsel baserat på slam som får användas på grödor och hur de får användas.

Det här leder till att vi snart står i en situation där 40 procent av allt slam som produceras inte har något vettigt användningsändamål

Man får till exempel inte använda slamgödsel på grödor som ska ätas färska som sådana. Efter att lagen och direktiven blev tydligare så har också allt fler jordbrukare vågat använda dem.

Mellaneuropéer misstänksamma

Många livsmedelsproducenter började redan för några år sedan rekommendera sina avtalsjordbrukare att sluta använda gödsel baserat på slam.

Det här berodde enligt Ari Kangas på att mellaneuropeiska livsmedelsimportörer förhöll sig misstänksamma till att äta livsmedel som vuxit upp på åkrar som gödslats med ämnen som baserar sig på människoavföring.

Efter det har utvecklingen fortsatt i samma riktning.

Under våren 2017 stod det klart att många av de större livsmedelsföretagen nu har direkt förbjudit sina avtalsodlare att använda sig av slamgödsel. Efter det har fler och fler livsmedelsföretag hakat på utvecklingen.

Hur ska vi göra oss av med 400 000 ton bajs?

Ari Kangas berättar att det nya läget stod fullständigt klart för miljömyndigheterna i höstas.

På ett seminarium som handlade om just användningen av slam på åkrar presenterades en lång lista på betydelsefulla livsmedelsföretag som hade förbjudit användandet av slam.

Nu är man alltså tvungen att hitta ett nytt användningsändamål för avloppsslammet.

Veteåker i Mörskom.
Bland andra Raisio-koncernen som bland annat tillverkar mellanmålssnacks har förbjudit sina avtalsodlare att använda sig av slam. Veteåker i Mörskom. Bild: Yle/Jonas Blomqvist sädesåker

- Det här leder till att vi snart står i en situation där 40 procent av allt slam som produceras inte har något vettigt användningsändamål, förklarar Ari Kangas.

- En del av slamgödseln kan användas på grönområden men faktum kvarstår att vi behöver hitta ett nytt användningsändamål för en stor del av slammet från avloppsreningsverken.

Bland andra Raisio-koncernen har förbjudit alla sina avtalsproducenter att använda sig av slambaserad gödsel på sina odlingar. Förbudet gäller alla de avtalsjordbrukare som producerar livsmedel för Raisio.

Vad kunde slammet användas till istället?

- Det borde vi snabbt få en lösning på, säger Kangas. En lösning kunde vara att bränna slammet i avfallsförbränningsverk.

Problemet är att de flesta avfallsförbränningsverk inte kan hantera slam och de få som kan göra det är eventuellt inte intresserade av att ta emot det.

I dag finns bara två avfallsförbränningsverk i Finland som kan bränna slam i sin anläggning. Det är Fortum i Riihimäki och Vapos anläggning i Haapavesi. Vid båda anläggningarna är andelen slam som förbränns marginell.

- Idag bränns egentligen inget avloppsvattensslam överhuvudtaget. Om vi vill gå inför en sådan lösning, att slammet ska brännas, så måste vi skapa helt nya praktiker för det, konstaterar Ari Kangas.

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund vill gärna återvinna - men oroar sig för riskerna

Vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund säger ombudsman Rikard Korkman att SLC i princip förhåller sig positiv till tanken på att cirkulera alla näringsämnen som kommer från åkern tillbaka till åkern.

Salaatti, salaattikerä kasvimaalla. Lehtisalaatti.
Sådana grödor som är tänkta att ska ätas färska får inte gödslas med slam från avloppsreningsverk. Salaatti, salaattikerä kasvimaalla. Lehtisalaatti. Bild: Yle/Eila Haikarainen salladsväxter,parcellodling,mat,bladsallad

Målsättningen är att slammet borde kunna användas på åkrarna, men han oroar sig för riskerna med slammet.

- Idag finns redan teknik för att putsa slammet från så gott som alla tungmetaller – den tekniken borde tas i bruk på bred front vid reningsverken, säger Korkman.

- Men det som oroar oss är att än så länge lyckas man inte rena slammet tillräckligt från olika persistenta organiska miljögifter.

Erilaisia lääkkeitä kourassa.
Medicinrester kan finnas kvar i avloppsslammet - också efter att det har behandlats i en anläggning. Erilaisia lääkkeitä kourassa. Bild: Tero Kyllönen / Yle mediciner

- Det handlar om hormonrester, medicinrester, kemikalier från kosmetik och brandskyddskemikalier, räknar Korkman upp och konstaterar att också mikroplaster som förorening tas på ett allt större allvar.

Reningsteknologin har utvecklats också på det här området, men det medför tilläggskostnader för reningsverken.

Diagram över mikroplastkällor.
Diagrammet visar varifrån mikroplatserna härstammar - mikroplaster som till stor del hamnar i våra vattendrag. Diagram över mikroplastkällor. Bild: Yle / Eemil Friman mikroplast

På grund av det har odlarna varit försiktiga med att använda sig av gödsel baserat på slam i större utsträckning förklarar Korkman.

- När livsmedelsindustrin dessutom kommer med sådana här signaler så blir ju odlarna ännu mer tveksamma förstås, säger Korkman.

Rikard Korkman konstaterar att slamgödsel idag är reglerad och det finns klar lagstiftning kring användningen av gödseln som jordbrukarna följer.

Slammet av bättre kvalitet idag

Att Finland ska ha ett slutet system där allt slam ska återvinnas har varit ett spetsprojekt för regeringen redan i många år.

Också före det nuvarande regeringsprogrammet har man vid Miljöministeriet jobbat hårt för att se till att näringsämnen inte ska släppas ut i vattendrag utan cirkulera från matbordet tillbaka till åkrar och grönområden.

Men Ari Kangas konstaterar att så länge det finns tungmetaller, medicinrester, mikroskopiska förorenande partiklar av olika slag i slammet så kommer också de här oönskade ämnena att cirkulera i samma kretslopp.

Det handlar också om att skydda jordmånen från främmande substanser

I Norge och i Sverige har man forskat mer kring vad slammet kan innehålla för skadliga ämnen och på basen av de resultaten har man gjort en riskbedömningsanalys.

Kouluruokailua
En hur stor risk tar vi om grödorna gödslas med bajs? Kouluruokailua Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle skolbespisning,skolor (läroinrättningar),rågbröd,fish soup

Hur stor risk tar samhället om man återvinner avloppsvattensslam som gödsel?

I Finland står man i beråd att utföra en liknande kartläggning och riskanalys. Kangas berättar att det är ett projekt som beräknas ta ett och ett halvt år.

Målsättningen är att skapa en hållbar och trygg återvinningsekonomi.

- Det här är en viktig sak att utreda, säger Kangas. Hur stor betydelse har de halter av skadliga ämnen som hittas i slammet? Hur kan man eliminera dem från kretsloppet? Hur tryggt är det att använda slammet trots eventuella skadliga ämnen? räknar Ari Kangas upp och konstaterar att det också handlar om att skydda jordmånen från främmande substanser.

Vilka resultat har man kommit fram till i Norge och i Sverige?

- Allmänt taget så bedöms riskerna vara väldigt små. Men konsumenterna kan trots det känna sig oroliga och det är de som gör sina köpbeslut, funderar Kangas.

Läs mera:

Slambassänger i reningsverket i Kakola.

Expert: Mer forskning krävs innan avloppsslam kan utnyttjas i större skala

Leif Kronberg är professor vid organisk kemi vid Åbo Akademi och anser att det skulle behövas en riskbedömning av hur farligt slam från reningsverken egentligen är för att veta om det är ok att utnyttjas inom exempelvis jordbruket.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland