Hoppa till huvudinnehåll

Inget fast pris på kommunchefer - i Vanda tjänar en chef nästan 5000 euro mer än i Korsholm

Illustration. Två tecknade figurer, en med litet och en med stort euromynt i handen.
Illustration. Två tecknade figurer, en med litet och en med stort euromynt i handen. Lön,löneskillnader,kommuner,ledningsgrupper,kommundirektörer

Både i Svenskfinland och i övriga landet har kommunerna helt olika syn på hur hög lön kommundirektören och ledningsgruppen ska ha. Kolla läget i din kommun i visualiseringen sist i artikeln.

Vem har den operativa makten i kommunerna och hurudan lön får de? Svenska Yle har samlat in ett omfattande material som ger svar på den frågan.

Vi bad alla landets 311 kommuner skicka offentliga löne- och personuppgifter om sina ledningsgrupper. Hela 277 kommuner, nästan 90 procent - svarade på vår förfrågan.

Vi vet nu hur lönenivån ser ut, hur åldersstrukturen ser ut, vad man får för lön i olika sektorer och vad som påverkar lönen.

Vi har samlat svaren i en databas och analyserat olika aspekter på dem. Under den här veckan kommer vi att presentera det här materialet för er.

Så samlade vi in uppgifterna

  • En informationsförfrågan skickades ut till alla kommuner i början av september, de som inte svarade fick en påminnelse två veckor senare.
  • Vi bad kommunerna skicka in uppgifter om ledningsgruppens medlemmar. Vi bad om titel, namn, ålder, antal år i tjänst och lön med specifikationer
  • Alla uppgifter vi bad om är offentliga och i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är myndigheter så som kommuner skyldiga att lämna ut den information vi bad om.
  • Materialet är baserat på de uppgifter som kommunerna har skickat in. Kommunerna ansvarar för att de uppgifter de lämnat ut till oss stämmer. Uppgifterna är daterade september-oktober 2017, i endel kommuner kan personal ha bytts ut efter det.
  • Vi uppger kommundirektörernas löner så som vi har fått in dem, alla tillägg som kommunen har redogjort för är medräknade inklusive eventuella natura förmåner.
  • För ledningsgrupperna uppger vi ett medianvärde uträknat på löner inkusive alla tillägg. Medianvärdet är det mittersta värdet av ledningsgruppens löner. Medianvärdet gör att oproportionerligt låga eller höga löner inte påverkar kommunens lönenivå lika mycket som de skulle ha gjort om vi använt medelvärdet. I många små kommuner kan bildningschefen också vara rektor eller överläkaren social- och hälsovårdschef vilket påverkar lönen. I andra kommuner har man med en personalrepresentant i ledningsgruppen. Är ledningsgruppen liten kan detta få oproportionerligt stor inverkan på ett medelvärde
  • Medianvärdet för ledningsgrupperna gäller alla löner utom kommundirektörens

Det handlar om en femtedel av finländarnas högsta chefer

Praktiskt taget alla kommuninvånare påverkas på ett eller annat sätt av hur väl kommunen fungerar. En femtedel av alla som arbetar har kommunen som arbetsgivare.

I kommunen är ledningsgruppens medlemmar tjänstemän som bereder ärenden för politiker och som ser till att de beslut politikerna fattar verkställs.

Ledningsgrupperna ser mycket olika ut från kommun till kommun, beroende på kommunens storlek och hur man producerar tjänster.
I de flesta ledningsgrupper finns ändå en kommundirektör, en teknisk chef, en social- och hälsovårdschef och en pedagogisk chef.

Ledningsgruppernas storlek varierar från 3-15 personer. Vanligaste storleken är 6 personer.

Vi vet att den kommunala sektorn är mitt i en förändringsfas utan dess like och vi ville få en uppfattning om hur kommunernas ledningsgrupper såg ut och hur den här förändringen märks i ledningsgrupperna.

I Svenskfinland följer löneskillnaderna landskapsgränsen

Liksom i övriga landet är löneskillnaderna i Svenskfinland stora.
Mest påverkar kommunens storlek, men också läget avgör.

En österbottnisk chef tjänar i snitt 5 000 euro i månaden medan hens nyländska kollega får över 6 000 euro i månadslön.

Samtidigt är variationerna inom landskapet mycket mindre i Österbotten än i till exempel Nyland. Lägst lön i landskapet Nyland har Mörskoms ledningsgrupp, 3 996 euro och högst Vandas, 10 531 euro. Det är en skillnad på över 6 500 euro.

I Österbotten varierar ledningsgruppernas medianlöner mellan 4 538 i Vörå och 5 668 euro i Jakobstad.

Christina Båssar i Korsnäs hör till de kommundirektörer med lägst lön, men hon klagar inte.

- Jag är nöjd med min lön och jag klarar mig bra så här, säger Christina Båssar i Korsnäs.

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs.
Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs. Bild: Yle/Joni Kyheröinen christina båssar

Det är svaret på frågan om hon är nöjd med sin lön. Ställer man frågan om lönen är rimlig i proportion till arbetsbördan får man ett mer nyanserat svar.

- Som kommundirektör har man blickarna på sig och ska vara beredd att rycka in dygnet runt. Men det är ett väldigt roligt och kreativt jobb och det är en del av belöningen.

Största delen av cheferna är nya eller kommer att bytas ut inom kort

Det är stora saker i görningen i kommunhusen runt om i landet. Kommunens uppgifter skrivs om och det är länge sedan kommunen var en arbetsplats där väldigt lite förändrades.

Förutom de samhälleliga förändringar som påverkar kommunerna håller kommunernas ledningsgrupper på att bytas ut nästan helt och hållet.

Nästan hälften av medlemmarna i kommunernas ledningsgrupper har suttit på sin nuvarande tjänst kortare tid än fem år.

Grafik: 53 procent av ledningsgruppernas medlemmar har arbetat mer än fem år i nuvarande tjänst.
Grafik: 53 procent av ledningsgruppernas medlemmar har arbetat mer än fem år i nuvarande tjänst. ledning (organisationer),Kommun

Inom de närmaste fem åren kommer ytterligare en tredjedel av medlemmarna i ledningsgrupperna att fylla 63 år och uppnå pensionsåldern.

Alla kanske inte går i pension då, men många gör det.

Grafik: 28 procent av ledningsgruppernas medlemmar är 60 år eller äldre.
Grafik: 28 procent av ledningsgruppernas medlemmar är 60 år eller äldre. Kommun,ledning (organisationer),ledningsgrupp

De nya cheferna är inte som de gamla

- Tidigare såg man jobbet som chef inom kommunen som en livsstil, ett livsverk. De som rekryteras nu ser det ofta som ett jobb bland andra, säger kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Forskningschef på kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet Forskningschef på kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom kommunförbund

Den här inställningen påverkar lönenivån. När det inte finns lika många som ser kommunen som ett kall måste kommunerna i allt högre grad konkurrera med arbetsplatser på den privata marknaden.

Samtidigt krävs det allt mer av de personer som ska leda kommunen.

Förutom att vara en bra ledare måste man ha ett öga för politiken, man måste kunna upphandla och köpa tjänster och man måste kunna uppdatera sig.

- För att kommunerna ska kunna rekrytera rätt personer som chefer måste man kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Ofta har en ny chef en bättre möjlighet att förhandla sig till en högre lön än någon som har haft en tjänst i tiotals år, säger Pekola-Sjöblom.

Det här antagandet bekräftas av de uppgifter om löner vi har fått in av kommunerna.

Kommundirektörer som trätt i tjänst efter 2013 hade i medeltal 9% högre lön än kollegor med fler år i jobbet på nacken och övriga medlemmar av ledningsgruppen hade i medeltal 4% högre lön än de som jobbat längre.

Över tid innebär det här att lönerna stiger men också att löneskillnaden mellan kommunerna ökar.

Ingen prislapp på cheferna

Det finns inget fastställt lönebelopp för kommunens ledande tjänstemän utan det får kommunen bestämma själv.

I vissa fall har kommunstyrelsen på förhand beslutat en övre gräns för ledningsgruppens löner, ibland är det kommundirektören som föreslår lönen och ibland bestämmer man tillsammans.

I Lovisa, är ledningsgruppens medianlön till exempel 6 076 och alla har mer eller mindre lika hög lön.

Här har man en konsekvent lönepolitik.

I andra kommuner, som i Raseborg, verkar de enskilda chefernas löner ha kommit till genom individuella löneförhandlingar och då kan lönen variera med tusentals euro.

Lönen består av en grunddel och olika tillägg. De vanligaste tilläggen är ett individuellt tillägg, ett erfarenhetsbaserat tillägg och branschtillägg för de tekniska cheferna.

Vår granskning visar att tilläggens storlek varierar men att det i medeltal rör sig om ungefär tio procent av lönen.

Sexton kommuner rapporterade också att de betalar ut resultatbonus. Bonusen kan variera från några hundra euro i året till närmare tiotusen. De högsta bonusarna betalas ut i Vanda, Helsingfors, Sibbo, Pyttis och Somero. Både Vanda och Helsingfors belönar de högsta tjänstemännen med resultatbonus på tusentals euro per år.

Många kommuner har också gått in för en helhetslön där allt är inbakat i lönen. En tredjedel av medlemmarna i ledningsgrupperna och över hälften av kommundirektörerna har helhetslön.

Kari Nenonen
Vandas avgående stadsdirektör Kari Nenonen Kari Nenonen Bild: YLE/ Christoffer Gröhn stadsdirektör i vanda

I Vanda fick stadsdirektör Kari Nenonen förutom lön, telefonförmån och bilförmån också bostadsförmån när han tillträdde 2012.

Staden ville att Nenonen, som snart avgår som stadsdirektör, skulle flytta till Vanda och bostaden ingick därför i paketet när han anställdes.

Värdet på bostadsförmånen är 804 euro i månaden.

Lönenivån kan berätta om kommunens dragningskraft men också om arbetsmarknadsläget

Den allra viktigaste faktorn som påverkar lönen är kommunens storlek, men det finns variationer också i lika stora kommuner.

Till exempel Sibbo och Reso har båda dryga 20 000 invånare men i Reso har ledningsgruppen över 2 300 euro lägre lön än medlemmarna i Sibbos ledningsgrupp.

- Chefernas löner är ett resultat av många olika faktorer, säger Kommunarbetsgivarnas forskningschef Mika Juutinen. Lönen påverkas av hur krävande uppgiften är, om det finns gott om arbetsplatser på den privata marknaden som kommunen måste tävla med, kommunens läge och image. Ibland måste man kanske betala en lite bättre lön för att kunna rekrytera rätt person, säger Juutinen.

Forskningschef Mika Juutinen på Kommunarbetsgivarna
Mika Juutinen, forskningschef på Kommunarbetsgivarna Forskningschef Mika Juutinen på Kommunarbetsgivarna kommuner,Mika Juutinen

- Fortfarande sackar lönerna inom den kommunala sektorn efter när man jämför med chefer på den privata arbetsmarknaden, säger Juutinen.

Botanisera bland lönerna

Här kan du se vad kommundirektörerna får i lön och vilken ledningsgruppens medianlön är. Vi har inte räknat in kommundirektörens lön i ledningsgruppens medianlön.

Välj kommun, landskap eller hela Svenskfinland och läs om ledningsgrupperna i lådorna under.

Korrigeringar i databasen:
27.11 kl 11.25: Infört Laukaas uppgifter. Kl 14.15: Finström infört, Föglö kompletterat och raderat felaktiga uppgifter för Lemland./LL

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes