Hoppa till huvudinnehåll

Att rena avloppsslammet från alla miljögifter är inte omöjligt men svårt och dyrt

Nya reningsverket i Åbo
Reningsverket i Kakola i Åbo klarar av att putsa bort 99 procent av tungmetallerna. Svårare är det med hormoner, flamskyddsmedel och medicinrester. Nya reningsverket i Åbo Bild: YLE/Nora Engström reningsverket i kakola

Strängare lagstiftning krävs för att ny reningsteknik ska tas i bruk på bred front, tror Mirva Levomäki som är verkställande direktör för Åbonejdens avloppsreningsverk.

Ny teknik behövs för att få bukt med bland annat organiska miljögifter och andra skadliga ämnen som kan finnas i avloppsslammet.

Exporterande livsmedelsföretag i Finland har förbjudit sina avtalsodlare att använda gödsel som baserar sig på slam från städers och kommuners reningsverk.

Det här eftersom konsumenter i Europa inte vill köpa produkter som är odlade med sådan gödsel.

Så gott som alla tungmetaller fås bort i reningsprocessen

Vid Åbonejdens regionala reningsverk i Åbo berättar verkställande direktör Mirva Levomäki att vissa ämnen filtreras bort effektivt i reningsprocessen medan andra ämnen fortfarande är problematiska.

mirva levomäki i kakola
Mirva Levomäki är verkställande direktör för Åboregionens avloppsreningsverk. mirva levomäki i kakola Bild: Yle/Jasmine Nedergård Kakolabacken,Reningsverk,Åbo,mirva levomäki

- Tungmetaller filtreras effektivt bort idag. Hos oss har vi en reningseffekt på 99 procent då det gäller just tungmetaller, säger Levomäki.

Reningskravet för tungmetaller är att 95 procent av tungmetallerna ska putsas bort vid reningsverken.

Det finns dessvärre många andra skadliga långlivade organiska ämnen i avloppsslammet som till exempel rester av läkemedel, hormoner och flamskyddsmedel.

"Skadliga ämnen finns överallt"

Mirva Levomäki säger att det svåra är att kunna definiera exakt vilka ämnen som faktiskt existerar i avloppsslammet.

- Det finns skadliga ämnen överallt omkring oss; i våra kläder och på klädernas ytor, i maten och överallt i närmiljön. Att exakt kunna definiera allt som finns i slammet är en väldigt svår uppgift, säger Levomäki.

- Men vi deltar och gör ständigt undersökningar enligt EU-bestämmelser om vilka ämnen som bör prioriteras och undersökas. Det handlar då om till exempel mediciner, kosmetik, flamskyddsmedel och mikroplaster, berättar Levomäki.

Fortfarande inga gränsvärden för halten mikroplaster

Mikroplatser är potentiellt skadliga ämnen. Ändå finns det ännu inga exakta krav på hur noggrant plasterna ska putsas bort ur slammet vid reningsverken, berättar Levomäki.

Något fastslaget reningskrav finns inte.

Jag saknar ännu den övergripande visionen för hur slammet ska användas, där man tar flera skadliga ämnen i beaktande samtidigt

- Det har ännu inte gjorts så mycket forskning om mikroplaster i Finland. Men jag tror nog att ett gränsvärde är på kommande bara vi börjar tillämpa den forskning som finns och som ständigt görs, säger Levomäki.

Lagstiftning kan få fart på den tekniska utvecklingen

Mirva Levomäki menar att strängare lagstiftning krävs för att ny teknik ska tas i bruk på bredare front.

- Nog hittar man idag teknik som kan filtrerar bort precis allting, men för att göra den tillgänglig för alla tror jag lagstiftning kan vara en god idé.

Levomäki poängterar att det redan idag finns mycket forskning kring skadliga ämnen och att den kunde utnyttjas betydligt bättre.

Närbild på två händer som trycker ut ett piller ur en pillerkarta. Pillren är små och vita.
Rester av hormoner och p-piller finns också i avloppsslammet. Närbild på två händer som trycker ut ett piller ur en pillerkarta. Pillren är små och vita. Bild: Mostphotos mediciner,pill,p-piller,Blåsförpackning,piller

- Jag saknar ännu den övergripande visionen för hur slammet ska användas, där man tar flera skadliga ämnen i beaktande samtidigt.

- Jag hoppas att Finlands miljöcentral och samhällsforskningen börjar ta det här mera i beaktande i framtiden, säger Levomäki.

Risker med slammet ska bedömas också i Finland - flera år efter Norge och Sverige

I Finland står man nu i beråd att utföra en kartläggning och riskanalys över vad slammet innehåller. Det är ett projekt som beräknas ta ett och ett halvt år i anspråk.

Bland annat vill man få svar på frågor som hur stor betydelse de halter av skadliga ämnen som hittas i slammet har. Hur kan man eliminera dem från kretsloppet? Hur tryggt är det att använda slammet trots eventuella skadliga ämnen?

Enligt Miljöministeriet är en målsättning med riskanalysen att skydda jordmånen från främmande substanser.

Läs mera:

Vad har du spolat ner i toaletten i dag? Bild: YLE/Smältpunkt/Linda Grönqvist

Inget människobajs på grödorna i fortsättningen – avloppsslammet ska bort från många åkrar

Gödsel baserat på slam från avloppsreningsverk har använts på finländska åkrar i årtionden. Som mest, år 2016, användes hela 40 procent av allt slam som kom från kommuners och städers avloppsreningsverk som gödsel.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland