Hoppa till huvudinnehåll

Medlemsländerna får större roll i styrningen av böndernas EU-stöd

Jordbrukaren Petter Juslin plöjer åkern.
Jordbrukaren Petter Juslin plöjer åkern. Bild: Yle/Veronica Karlsson plöja

EU vill ge medlemsländerna ett större ansvar i genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Målet med reformen är att minska byråkratin och anpassa politiken för de lokala förhållandena.

EU-kommissionen godkände i onsdags sina riktlinjer för jordbruket efter år 2020.

– I fortsättningen kommer Bryssel inte att bestämma hur lång en trädgårds häck måste vara eller hur många träd måste växa i en skogsdunge. Vi tillåter medlemsländerna att bestämma över hurdan praxis passar bäst för de rådande förhållanden, sade Phil Hogan som är jordbrukskommissionär.

Kommissionen vill i framtiden fastställa gemensamma mål inom jordbrukspolitiken.

Därefter ska medlemsländerna presentera sina medel för att nå målen. Slutligen godkänns planen eller så föreslår kommissionen förändringar i den.

Inget prat om pengarna

Kommissionen kommer ändå inte att överlåta sin jordbrukspolitik fullständigt till den nationella nivån. Länderna ska fortfarande komma överens tillsammans om jordbruket, som de har gjort sedan 1962.

– Det är klart att alla understöder en europeisk synvinkel på jordbrukspolitiken. Ingen vill ha en situation där EU-länderna börjar tävla mot varandra, säger kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen.

Jyrki Katainen.
Komissionens vice ordförande Jyrki Katainen. Jyrki Katainen. Bild: Matteo Bazzi / EPA jyrki katainen

Kommissionens uttalande kommer efter en utredning med över 300 000 svar. Enligt Hogan var det främsta budskapet att byråkratin måste minska.

Däremot är mycket fortfarande oklart i den kommande reformen, eftersom riktlinjerna om finansieringen väntas komma först efter att kommissionen har kommit med sitt förslag till budget för åren 2021–2027.

För tillfället slukar jordbruket 37 procent av unionens budget, vilket är den största enskilda kostnaden. I och med brexit minskar EU:s intäkter, vilket också ökar trycket för nedskärningar i jordbruksstödet.

Finlands linje i frågan är att de intäkter som försvinner med brexit inte kommer att täckas, utan att man kommer istället att skära ned i utgifterna.


Ursprungsartikeln av Yle Uutisets EU-korrespondent Petri Raivio.