Hoppa till huvudinnehåll

Utvecklingschefer, planläggningschefer, assistenter och stadsarkitekter - kommunernas ledningsgrupper är en brokig skara

Österbottniska kommunvapen i statens ämbetshus på Brändö i Vasa.
Österbottniska kommunvapen i statens ämbetshus på Brändö i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Österbotten,kommuner,kommuner i österbotten

Kommunerna får själva bestämma vilka medlemmar som är med i kommunens ledningsgrupp och det leder till stor variation i sammansättningen från kommun till kommun.

Ledningsgruppens uppgift är att hjälpa kommundirektören i kommunens ledning.

– Personalens representation i ledningsgrupperna har ökat lite på senare tider, konstaterar Kommunförbundets utvecklingschef Jarkko Majava.

Yle har samlat in ett omfattande datamaterial där det framkommer att största delen av kommunernas ledningsgrupper fortfarande består av de högsta tjänstemännen inom olika förvaltningsgrenar.

Materialet visar också att variationen är stor mellan kommunerna. Bland annat ingenjörer, bibliotekarier och föreståndare finns med.

– Personalens representant ska representera hela personalen och inte bara sin yrkesgrupp, påminner Majava.

I Svenskfinland får många vara med i ledningsgruppen

Ledningsgrupperna i Svenskfinland är större än i landet i övrigt.
Om man inte räknar med de små åländska kommunerna har två tredjedelar av kommunerna en ledningsgrupp med sju medlemmar eller fler.

Störst ledningsgrupp har Åbo med 13 personer.

Pargas, Raseborg och Lojo har också en förhållandevis stor ledningsgrupp med tanke på kommunens storlek. I Pargas ledningsgrupp sitter elva personer, det är lika många som i Vanda.

Grafik om kommunernas ledningsgrupper. Innehåller könsfördelning, åldersfördelning och ledningsgruppernas storlek.
Grafik om kommunernas ledningsgrupper. Innehåller könsfördelning, åldersfördelning och ledningsgruppernas storlek. Bild: Yle Grafik,Kommuners ledningsgrupper

Många åländska kommuner saknar egentlig ledningsgrupp i den bemärkelsen att medlemmarna bara skulle ha administrativa uppgifter.

Till exempel på åländska Föglö består ledningsgruppen av kommundirektören, daghemsföreståndaren, rektorn, biblioteksföreståndaren och en mångsysslare som sköter kommunaltekniken.

Liksom i övriga landet är könsfördelningen i Svenskfinlands ledningsgrupper rätt jämn i ledningsgrupperna som helhet men det råder stora sektorvisa skillnader.

Av socialcheferna är 28 av 35 kvinnor medan 34 av 43 tekniska chefer är män.

Kommunerna har självbestämmanderätt i hur ledningsgruppen ser ut

Kommunförbundet gjorde en utredning år 2014 som visade att i cirka hälften av kommunerna är det kommundirektören som bestämmer vilka som ska vara med i ledningsgruppen.

I de övriga kommunerna hade sammansättningen bestämts på förhand i en förvaltnings- eller ledningsstadga.

Samma utredning visar att ledningsgruppens sammansättning kan variera från möte till möte.

Speciellt i mindre kommuner med låg hierarki kan fler än topposterna i förvaltningsgrenen vara med i ledningsgruppen.

Jarkko Majava på kommunförbundet tycker att det är bra att ledningsgrupperna varierar i storlek.

– Kommunerna ska själva kunna påverka ledningssystemet. Det vore onödigt och också omöjligt att utifrån påverka hur ledningsgruppen ska formas och hur den borde fungera, konstaterar Majava.

Artikeln är till delar en översättning av en text av Paula Koskinen.

Så samlade vi in uppgifterna

  • En informationsförfrågan skickades ut till alla kommuner i början av september, de som inte svarade fick en påminnelse två veckor senare.
  • Vi bad kommunerna skicka in uppgifter om ledningsgruppens medlemmar. Vi bad om titel, namn, ålder, antal år i tjänst och lön med specifikationer
  • Alla uppgifter vi bad om är offentliga och i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) är myndigheter så som kommuner skyldiga att lämna ut den information vi bad om.
  • Materialet är baserat på de uppgifter som kommunerna har skickat in. Kommunerna ansvarar för att de uppgifter de lämnat ut till oss stämmer. Uppgifterna är daterade september-oktober 2017, i endel kommuner kan personal ha bytts ut efter det.
  • Vi uppger kommundirektörernas löner så som vi har fått in dem, alla tillägg som kommunen har redogjort för är medräknade inklusive eventuella natura förmåner.
  • För ledningsgrupperna uppger vi ett medianvärde uträknat på löner inkusive alla tillägg. Medianvärdet är det mittersta värdet av ledningsgruppens löner. Medianvärdet gör att oproportionerligt låga eller höga löner inte påverkar kommunens lönenivå lika mycket som de skulle ha gjort om vi använt medelvärdet. I många små kommuner kan bildningschefen också vara rektor eller överläkaren social- och hälsovårdschef vilket påverkar lönen. I andra kommuner har man med en personalrepresentant i ledningsgruppen. Är ledningsgruppen liten kan detta få oproportionerligt stor inverkan på ett medelvärde
  • Medianvärdet för ledningsgrupperna gäller alla löner utom kommundirektörens

Läs mera:

Inget fast pris på kommunchefer - i Vanda tjänar en chef nästan 5000 euro mer än i Korsholm

Både i Svenskfinland och i övriga landet har kommunerna helt olika syn på hur hög lön kommundirektören och ledningsgruppen ska ha.
I Nyland är variationen stor medan man har en mer samstämmig linje i Österbotten. Kolla kommunchefernas löner i din kommun!