Hoppa till huvudinnehåll

Mer än häften av skoleleverna har drabbats av trakasserier - hur stoppa det?

En pulpetrad med häften i ett klassrum.
En pulpetrad med häften i ett klassrum. Skrivbord,Klassrum,kunskap,skolan (fenomen)

Efter uppropet #dammenbrister frågar sig många hur man kan stoppa de sexuella trakasserierna i skolan. Fortbildning för lärarna och nolltolerans har visat goda resultat.

Efter uppropet har också undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen nu krävt nolltolerans mot sexuella trakasserier i skolorna.

På vissa håll i Svenskfinland har man arbetat mot sexuella trakasserier redan under flera år.

Mattlidens skola i Esbo är en av skolorna som har satsat på jämställdhetsarbete en längre tid, eftersom en del lärare velat fortbilda sig inom området. Men också där lyftes sexuella trakasserier upp ordentligt först 2013 efter en hälsoenkät.

Mer än hälften har blivit utsatta

2013 var det första året då frågan om sexuella trakasserier alls togs upp i en sådan hälsoenkät. 53 procent av eleverna i skolorna i huvudstadsregionen svarade att de hade upplevt sexuellt ofredande, 14-15 procent hade upplevt sexuellt våld.

– Så sexuella trakasserier i skolorna kan inte komma som en överraskning, åtminstone för någon som har läst hälsoenkäten, säger Laila Andersson som är rektor i Mattlidens skola.

Resultatet i enkäten blev ändå något av ett startskott för Mattliden. Man började aktivt jobba för en mera jämställd skola och för att bekämpa sexuella trakasserier.

I Mattliden började elever, lärare och annan personal jobba tillsammans för att få ett stopp på trakasserierna.

Laila Andersson är rektor i Esbo.
Laila Andersson, rektor i Mattlidens skola. Laila Andersson är rektor i Esbo. Bild: Yle/Anna Savonius Rektor,Esbo,lärare,Laila Andersson

”Vad är det här för nymodigheter?”

– När vi började tala om det här så reagerade en del föräldrar på det och undrade vad vi sysslade med för nymodigheter och om inte flickor ska få vara flickor och pojkar vara pojkar. Det handlar ju inte alls om det, men det var ganska nytt då, säger hon.

Man började med att låta lärarna fortbilda sig och bli bekväma med att tala om de här sakerna.

Också elevkåren och vänelever har varit viktiga för arbetet mot sexuella trakasserier.

Allt börjar med lärarna

Bob Karlsson som är rektor i Ekenäs gymnasieskola är inne på samma linje, arbetet måste börja med lärarna.

– Det handlar mycket om oss vuxna, att vi tar i sådant vi ser och hör i klassrummen eller i korridorerna. Det är viktigt att vi lyckas skapa ett sådant klimat där eleverna vågar ta kontakt om något händer, säger han.

Enligt Andersson har de synliga trakasserierna minskat klart, men de trakasserier som sker har i högre grad flyttat ut på nätet, de sker i stängda whatsappgrupper eller andra forum som skolan inte kommer åt.

Chockerande att också lärare trakasserar

Micaela Romantschuk-Pietilä som är verksamhetsledare vid Hem och Skola blev förvånad över hur vanligt förekommande sexuella trakasserier i skolorna de facto är.

– Jag tror vi alla har varit mer eller mindre medvetna om att sexuella kränkningar förekommer mellan eleverna, men det är verkligen oroväckande att också lärare trakasserar elever sexuellt. I skolan finns det en verklig maktobalans när det gäller lärare och elever, säger hon.

Hem och Skola har ändå jobbat mot sexuella trakasserier i skolorna under en längre tid, med bland annat föreläsningar. På föreningens hemsida finns också ett material om just sexuella trakasserier och jämställdhet som skolor kan ladda ner gratis och använda sig av.

Micaela Romantschuk-Pietilä i Vegas korridorer
Micaela Romantschuk-Pietilä är verksamhetsledare vid Hem och Skola. Micaela Romantschuk-Pietilä i Vegas korridorer Bild: Eva Frantz micaela romantschuk-pietilä

Hem och Skola kan hjälpa oroliga föräldrar

– Om man tar upp ett problem i skolan men inte får gensvar så kan man alltid kontakta oss, och föräldrar gör det faktiskt det redan. Vi kan hjälpa oroliga föräldrar vidare, men man kan också själv kontakta bildningsdirektören eller skolnämnden i den egna kommunen, säger Romantschuk-Pietilä.

Enligt henne måste man nu se till att uppropen inte glöms bort utan att något konkret verkligen sker.

– Alla som berörs av det här; vi inom Hem och Skola, lärarfacket och skolor måste sätta oss ner och fundera hur vi ska jobba vidare, säger hon.

Hashtagen #dammenbrister, i bakgrunden med knytnävar knutna i kamptecken.
Hashtagen #dammenbrister, i bakgrunden med knytnävar knutna i kamptecken. Bild: Lina Raunio #metoo,#dammenbrister

Viktigt för elevernas trygghet

Rektor Laila Andersson säger det är viktigt att börja med en sak i taget, man kan inte tro att alla sexuella trakasserier kommer att försvinna på några månader.

I Finland har man lyckats minska mobbningen i skolorna, men det har också tagit tid, på samma sätt som det kommer att ta tid innan de sexuella trakasserierna är helt borta från skolorna.

Enligt Andersson har responsen från eleverna ändå varit god, de känner sig tryggare när de vet att det är nolltolerans mot trakasserier.

– Jag minns en kommentar som jag fick av en gammal elev; att alla lärare kanske inte alltid lyckas sätta stopp på alla sexuella trakasserier, men det känns bra att lärarna ser en, hela tiden uppmärksammar vad som är rätt och vad som är fel och står på ens sida, det säger Laila Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes