Hoppa till huvudinnehåll

Ny studie: Psykisk ohälsa kan överföras från mor till dotter

Trängsel på registreringskontoret när krigsbarn registreras för att skickas till Sverige
Krigsbarn på väg. Trängsel på registreringskontoret när krigsbarn registreras för att skickas till Sverige Bild: SA-Kuva/T.Nousiainen/SA-kuva. kriget krigsbarn sverige stockholm

Psykisk ohälsa till följd av utsatthet under barndomen kan överföras till nästa generation.

Det visar en ny studie som fokuserar på de finländska krigsbarn som evakuerades till Sverige under andra världskriget och på deras barn.

– Det anmärkningsvärda med studien är att överfört trauma gäller specifikt kvinnliga krigsbarn och deras döttrar, säger Torsten Santavirta, docent i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Krigsbarn som vuxna, 1973
Krigsbarnen fick namnlappar runt halsen Krigsbarn som vuxna, 1973 Bild: Yle videostill barnförflyttning

Han är upphovsmannen bakom studien tillsammans med docent Nina Santavirta vid Helsingfors universitet och professor Stephen Gilman vid amerikanska forskningsinstitutet National Institutes of Health.

Tioårigt forskningsprojekt

Utgångspunkten för studien är forskargruppens tidigare undersökning av krigsbarn. Där användes registerdata över drygt 45 000 barn födda i Finland mellan åren 1933 och 1944.

Forskarna undersökte där hur krigsbarnserfarenheten påverkat dem under vuxenlivet.

Krigsbarnen jämfördes med syskon av samma kön som inte blivit ivägskickade till Sverige under krigsåren.

I den studien fann man att de kvinnliga krigsbarnen löpte en förhöjd risk att insjukna i depression, jämfört med systrarna som blev kvar hemma. Något motsvarande samband fanns inte bland män.

Den aktuella studien går vidare och undersöker sambandet mellan de evakuerade krigsbarnen och deras barns vistelser på psykiatriska enheter under åren 1971-2011.

Barnen i studien jämförs med sina kusiner vars föräldrar blev kvar i hemlandet under kriget.

Det här är den enda högkvalitativa kvantitativa studie som gjorts på ett så omfattande material om krigsbarn.

Män verkar mer motståndskraftiga

– Om vi generaliserar resultaten så kan vi säga att det är viktigt att identifiera populationer som är speciellt utsatta för att traumatiseras av krissituationer under barndomen, säger Torsten Santavirta.

I det här fallet finner vi att män verkar mer motståndskraftiga mot den här typen av interventioner, som förflyttningen av barn under våra krig.

Finska krigsbarn på väg till Svrige får en lapp runt halsen inför resan i Viiborg år 1944
Finska krigsbarn på väg till Svrige får en lapp runt halsen inför resan i Viiborg år 1944 Bild: SA-Kuva/T.Nousiainen/SA-kuva. krigsbarn

Vi finner också att psykisk ohälsa kan överföras från kvinna till kvinna, det vill säga från mödrar till döttrar.

Viktigt avväga om det är rätt att evakuera barn

– Syftet med barnförflyttningarna under kriget var att skydda barnen från de följder som kriget mellan Finland och Sovjetunionen förde med sig, konstaterar Torsten Santavirta.

Resultatet av studien understryker vikten av att noggrant väga för- och nackdelar av evakuering av barn i samband med exempelvis krig och naturkatastrofer.

Det här är speciellt aktuellt med tanke på vår tids ensamkommande flyktingbarn.

Forskarna vill nu gärna söka svar på vad som är orsaken till att kvinnor och deras döttrar haft större tendens att insjukna i psykisk ohälsa, än manliga krigsbarn eller söner till kvinnor som varit krigsbarn.

– Det här kräver att datamaterialet kompletteras med uppgifter som kan tänkas fånga krigsbarnens anknytningsmönster, berättar forskaren Torsten Santavirta.

Studien publiceras i vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa