Hoppa till huvudinnehåll

Gustaf John Ramstedt – en mongolsjäl i professorsrock

Professor Gustaf John Ramstedt och professor Sakari Pälsi minns gemensamma forskningsresor i Asien i Rundradions studio 1948.
Professor Gustaf John Ramstedt och professor Sakari Pälsi minns gemensamma forskningsresor i Asien i Rundradions studio 1948. Professor Gustaf John Ramstedt och professor Sakari Pälsi minns gemensamma forskningsresor i Asien i Rundradions studio 1948. Yle,Gustaf John Ramstedt,Sakari Pälsi

Hur kommer det sig att en trasparvel från Raunistula blev världskänd språkforskare och uppskattad diplomat? Anna Lena Bengelsdorff har forskat i Gustaf John Ramstedts liv.

En septemberdag 1965 står Anna Lena Bengelsdorff tillsammans med sin man och systrarna Elma Tstetsek Järnefelt och Sedkil Alisa Wahlroos på Kila gårds backe i Öby i Tenala och inspekterar gården som är till salu.

När köpet var klart läste Anna Lena med nyfikenhet namnen på köpebrevet: Elma Tstetsek, Sedkil Alisa, Erdem Olavi och Elzete Oilyk. Den månghövdade syskonskaran bestod också av de redan avlidna syskonen Aldar, Maidary och Bilge.

Det visade sig snart att fadern till syskonen var den världsberömda språkforskaren, vetenskapsmannen och diplomaten Gustaf John Ramstedt som namngett sina barn efter platser i Asien som han besökt under sina många forskningsresor.

Anna Lena Bengelsdorff på Kila gård i Tenala.
Anna Lena Bengelsdorff har forskat i Gustaf John Ramstedts liv och verk. Anna Lena Bengelsdorff på Kila gård i Tenala. Bild: YLE/Marit Lindqvist Tenala,Kila gård

Gustaf John Ramstedt köpte Kila gård hösten 1926 och kvarlämnade böcker i biblioteket skvallrar om en man med stort intresse för trädgårdsodling, lantbruk och självhushållning.

På gården odlade man foder till gårdens djur, man planterade ett flertal körsbärsträd och äppelträd, och hade stora odlingar där familjen med iver experimenterade med olika frön som Gustaf John hade med sig från sina resor och vistelser i österled, eller som besökande gäster försåg dem med.

En fördomsfri levnadskonstnär

I drygt femtio år har Anna Lena Bengelsdorff rent konkret vandrat i familjen Ramstedts fotspår på Kila gård, och under årens lopp har hon blivit allt mer nyfiken på denne man som den svenske språkforskaren Björn Collinder beskriver som något mer än en vetenskapsman: han var ”en levnadskonstnär, stilkonstnär, poet och diplomat”.

- I biblioteket fanns också Ramstedts bok Sju resor i Österled som är en absolut förtjusande bok. I boken framträder han som en synnerligen trevlig och sympatisk person, säger Anna Lena Bengelsdorff som säger att hon framför allt lärt sig av Ramstedt att fördomsfritt närma sig andra människor.

- Under ett antal år på 1930- och 40-talet tog familjen Ramstedt hand om tre jakutiska flyktingar som levde och bodde på gården. Idag har vi tre irakiska flyktingar som arbetar här på gården, jag ser på dem och tänker på att Ramstedt nog lärt mig en hel del om förståelse och fördomsfrihet.

Pärmen till Anna Lena Bengelsdorfs biografi över Gustaf John Ramstedt, "En mongolsjäl i professorsrock".
Pärmen till Anna Lena Bengelsdorfs biografi över Gustaf John Ramstedt, "En mongolsjäl i professorsrock". Bild: YLE/Marit Lindqvist Gustaf John Ramstedt,anna lena bengelsdorff

Gustaf John Ramstedt föddes i Ekenäs 1873 där familjen hyrde ett rum vid den här tiden:

- Han föddes i en familj där pappan drack och hade sporadiska jobb. Hemmet var fattigt och familjen var rätt stor. På grund av faderns tillfälliga jobb var familjen tvingad att flytta rätt ofta. Slutligen hamnade de i Raunistula i Åbo, som vid den här tiden ansågs vara fattigkvarter. Själv kallade han sig för ”en trasparvel från Raunistola”.

Redan i unga år intresserade sig Gustaf John Ramstedt för språk. Under sitt 77-åriga liv kom han att behärska över trettio språk, bland dem ett flertal altaiska språk och mongolspråk.

- Han hade fallenhet för språk, och det gjorde det givetvis lättare för honom att lära sig språk. Som barn lärde han sig finska på gården i Raunistula som var en smältdegel för fattigt folk från olika länder. Under en middagsbjudning berättade jag om alla språk som Ramstedt kunde, varpå värdarna som nyss besökt Polen undrade om han också kunde polska? Jovisst kunde han polska eftersom grannen i Raunistula var polack.

Plakett av Eeva-Sofia Rauramo som föreställer Gustaf John Ramstedt på minnesmärke i Ekenäs.
Plakett av Eeva-Sofia Rauramo som föreställer Gustaf John Ramstedt på minnesmärke i Ekenäs. Plakett av Eeva-Sofia Rauramo som föreställer Gustaf John Ramstedt på minnesmärke i Ekenäs. Bild: YLE/Marit Lindqvist Gustaf John Ramstedt,minnesmärke,Ekenäs

- Pappan hade en engelsk sjömanskumpan som lärde honom engelska, med ett något märkligt uttal och begränsat ordförråd som kanske inte direkt var gångbart för en diplomat … Under årens lopp bättrade han dock på såväl uttal som ordförråd, bland annat genom att läsa poeten Byron – det blev kanske en lite lustig kombination.

- I skolan lärde han sig ett flertal språk, såsom ryska, tyska, franska, grekiska och latin. Eftersom modern önskade att han skulle bli präst läste han också hebreiska. Men han övergav snart planerna på en framtid inom det klerikala och sökte sig till den historisk-filologiska fakulteten vid Helsingfors Universitet där han började studera sanskrit.

- Vid sidan av detta hade han en hobby som var esperanto. Anledningen till att han ville studera esperanto var att han ansåg att världens människor borde leva i fredlig samexistens. Enligt honom var riskerna för krig mindre om alla talar samma språk.

Strapatsrika forskningsresor

Under studietiden värvades Gustaf John Ramstedt av Otto Donner vid Finsk-ugriska sällskapet som år 1898 sände ut honom på en första forskningsresa till tjeremisserna i närheten av floden Volga. Avsikten med resan var att forska i tjeremissernas hittills outforskade språk.

Med på resan följde också Gustaf Johns hustru Ida och barnets förstfödda dotter, den blott några månader gamla Sedkil.

Karta över Gustaf John Ramstedts forskningsresor i Asien 1898-1905.
Karta över Gustaf John Ramstedts forskningsresor. Illutsrationen ingår i Anna Lena Bengelsdorffs biografi. Karta över Gustaf John Ramstedts forskningsresor i Asien 1898-1905. Bild: YLE/Marit Lindqvist Gustaf John Ramstedt,anna lena bengelsdorff

Från Volga bar det av österut till Kazan och Urga (dagens Ulan Bator) i Mongoliet där familjen Ramstedt hade för avsikt att stanna under en längre tid.

Men sedan dottern Sedkil insjuknat i en häftig scharlakansfeber tvingades mor och dotter resa tillbaka till Finland för att få vård.

- Man kan inte nog beundra hustrun Ida som var med på allt och med tillsynes gott humör, energi och kraft.

Under åren 1898-1909 företog Gustaf John Ramstedt sammanlagt sju forskningsresor.

- På samma sätt som Elias Lönnrot reste runt och samlade in folkdiktning, sägner och sånger i de östra delarna av Finland och Karelen, reste Ramstedt runt på den mongoliska landsbygden och samlade in berättelser, diktning och information om seder och bruk, om skriftspråk och talspråk, konstaterar Anna Lena Bengdelsdorff.

Chargé d’affaires i Tokyo

Den unga självständiga republiken Finland letade med ljus och lykta efter lämpliga människor att skicka ut i världen som diplomater till beskickningar som landet i rask takt etablerade på olika håll i världen.

Eftersom Gustaf John Ramstedt var oerhört språkkunnig, berest och beläst, var han som klippt och skuren för ett dylikt uppdrag.

Sensommaren 1919 blev Ramstedt utnämnd till chargé d’affaires för Japan, Kina och Siam med Tokyo som placeringsort.

Japanska var ett språk han inte tidigare studerat, men under den drygt tre månader långa båtresan från London till Tokyo passade Gustaf John Ramstedt på att lära sig japanska.

- Han hade en utpräglad språkbegåvning. Men i sina möten med människor från olika kulturer var han inte enbart intresserad av att lära sig deras språk, han var också uppriktigt intresserad av vad människorna hade att berätta.

Ett minnesmärke över professor Gustaf John Ramstedt i Ekenäs.
Minnesmärke över Gustaf John Ramstedt i Ekenäs. Ett minnesmärke över professor Gustaf John Ramstedt i Ekenäs. Bild: YLE/Marit Lindqvist Gustaf John Ramstedt,minnesmärke,Ekenäs

Under sina sammanlagt tio år i Japan passade Ramstedt också på att lära sig koreanska, ett språk som blev hans stora passion på äldre dagar. År 1939 publicerade Ramstedt boken A Korean Grammar, den enda vetenskapliga koreanska grammatikboken i västvärlden.

- Under den japanska ockupationen år 1910-45 hade japanerna systematiskt gått in för att utradera koreanskan och i Korea anser man fortfarande att det är Ramstedt som återgett dem deras språk, säger Anna Lena Bengelsdorff.

Sommaren 2015 restes ett minnesmärke över Gustaf John Ramstedt i närheten av Norra Strandgatan i Ekenäs där Ramstedt föddes.

Men Anna Lena Bengelsdorff sörjer över att den banbrytande språkforskaren inte är särdeles känd i sitt eget hemland:

- Avsikten med den här boken är att lyfta fram en enastående person, hans liv och forskargärning. Förhoppningsvis finns det intresse för vidare forskning. Material finns det gott om ifall någon känner sig hugad!

Lyssna på hela intervjun med Anna Lena Bengelsdorff:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje