Hoppa till huvudinnehåll

Afghanska kvinnor kan i dag gå på modeshower och popkonserter - men friheterna är ifrågasatta och medför stora risker

Shaqaiq Hamidi är en modig kvinnoaktivist i Kabul.
Shaqaiq Hamidi är en modig kvinnoaktivist i Kabul. Shaqaiq Hamidi är en modig kvinnoaktivist i Kabul. Bild: Yle/Lennart Berggren Kabul,Afghanistan

Sedan talibanernas fall 2001 har det varit en enorm utveckling i Afghanistan. Kvinnors utbildning och politiska ställning har stärkts. Men i landet finns fortfarande många djupt förankrade traditionella värderingar kvar, speciellt de som reglerar flickors och kvinnors möjligheter till personlig frihet.

När den frispråkiga afghanska popstjärnan Aryana Sayeed skulle hålla en stor konsert i huvudstaden Kabul i somras, utsattes evenemanget för många hot av de konservativa traditionella krafterna, som under de senaste åren fått allt mer inflytande i Afghanistan.

Men kampen för kvinnors rättigheter förs på många plan och på olika sätt i landet.

Jag köpte några biljetter för mig och några vänner och sa till dem att ”Kom igen, vi måste bryta reglerna".― Shaqaiq Hamidi

Publiken jublar nästan hela tiden. Aryana Sayeed är en av de mest kända afghanska popstjärnorna.

I somras på Afghanistans självständighetsdag i augusti gav hon en konsert i huvudstaden Kabul för hundratals fans, där publikens pojkar och män var separerade från flickor och kvinnor.

- Jag köpte några biljetter för mig och några vänner och sa till dem att ”Kom igen, vi måste bryta reglerna, även vi kvinnor ska kunna fira självständighetsdagen”, och vi gick, berättar Shaqaiq Hamidi, en ung kvinna i 25-årsåldern.

Jag har fått hennes kontaktupgifter av en bekant när jag berättade att jag ville träffa någon som var engagerad i kvinnors situation i Afghanistan, och intervjuar henne i lobbyn på mitt hotell.

Shaqaiq är definitivt modig. Bara det faktum att jag som man kan prata med och intervjua henne utan att hon har någon manlig följeslagare med är fortfarande ovanligt för kvinnor.

- Konserten var underbar, fortsätter hon. Vi insåg att afghanska kvinnor kan vara starka och åstadkomma saker på egen hand.

Frispråkighet dödshotas

Aryana Sayeed har blivit en symbol för kvinnors självständighet i det strikt traditionella Afghanistan.

Hon har medverkat i landets motsvarighet till talangprogrammet ”Idol” på en av de större tv-kanalerna och med sina frispråkiga uttalanden för kvinnors rättigheter har hon förstås fått mängder av dödshot av religiösa extremister.

Hennes konsert skulle ha hållits på den stora Ghazi-stadion i Kabul och tiotusentals biljetter blev snabbt slutsålda - men då vaknade de konservativa krafterna till. Konserten hotades och fick flyttas till en mindre plats som var lättare att bevaka.

Jag försökte övertala flera av mina manliga vänner att komma och stödja kvinnors rättigheter. Men deras familjer tillät dem inte på grund av risken för någon explosion.― Shaqaiq Hamidi

- Jag ville gå på konserten men på grund av bombhoten så kunde jag inte.

Det säger Muzdha, en ung kvinna som hamnar bredvid oss i hotellobbyn.

- Aryana Sayeed stöder kvinnors kamp och dessutom är hon en väldigt bra sångerska.

- Jag försökte övertala flera av mina manliga vänner att komma och stödja kvinnors rättigheter. Men deras familjer tillät dem inte på grund av risken för någon explosion eller så, säger Shaqaiq och fortsätter:

- De religiösa extremisterna anser att Aryana Sayeed inte klär sig propert och gillar inte att hon försöker stärka kvinnors ställning. Hon är en av de modigaste sångerskorna i vår land, menar Shaqaiq.

Även flickor åker skoter, ibland bil, och blir ibland trakasserade av män som tvärbromsar och försöker preja dem eller skriker nedsättande ord. Ibland skriker jag tillbaka men oftast stoppar jag bara in hörlurarna och börjar sjunga.― Shaqaiq Hamidi

Några parlamentsledamöter kallade afghanska ”Idol” för blasfemi, andra religiösa menade att islam förbjuder kvinnor att sjunga och uppträda på scen.

Liknande åsikter förs fram mot alla de kvinnor som vågar utmana de rådande kulturella normerna för vad kvinnor ska tillåtas göra eller inte.

Även de afghanska kvinnor som uppträder utanför landet betraktas som ”prostituerade” och trakasseras - också i moderna sociala medier på nätet - av de traditionella, religiösa krafterna.

Också modeshow hotades

Samma hot som framfördes mot Aryana Sayeed framfördes också när den första modeshowen på väldigt länge hölls i Afghanistan ungefär samtidigt, i augusti i år i Kabul.

- Jag var en av de första afganska kvinnor som ”bröt igenom barriären”, och vi fick en massa hot. Men vi sade, ”Nej, vi ska inte låta oss stoppas” så vi kämpade och lyckades genomföra modeshowen, berättar Atefa Faizi.

Faizi är en ung kvinna som arbetar som kläddesigner och modell.

Atefa Faizi arbetar som kläddesigner och modell i Kabul.
Atefa Faizi arbetar som kläddesigner och modell i Kabul. Atefa Faizi arbetar som kläddesigner och modell i Kabul. Bild: Yle/Lennart Berggren Kabul,Afghanistan

Jag träffar henne i ett litet hus på en bakgård i stadsdelen ”Karta Parwan” i Kabul. Här håller ”Haqiqi Modeling” till, ett litet företag som syr kläder i traditionella mönster - och visar upp dem.

I rummet finns många afghanska kläder upphängda. Klänningar med broderier och byxor och västar i färgstarka mönster, allt efter var i Afghanistan mönstren kommer från.

- Afghanistan har en 5 000-årig kultur som vi försöker ta vara på i kläderna vi syr, säger Ajmal Haqiqi som är den drivande kraften.

I hans företag arbetar nu flera personer med att återskapa mönster och sy kläder för traditionella tillfällen, så som bröllop.

- Jag har visat upp kläder många gånger. Jag är glad att det nu går att uttrycka och visa upp afghansk kultur även i kläder, menar Sultan Kasim, som är en av Haqiqis manliga modeller.

Ajmal Haqiqi och Sultan Kasim på Haqiqi Modeling i Kabul. "Jag är glad att det nu går att visa upp afghansk kultur även i kläder" menar Sultan Kasim, en av Haqiqis manliga modeller.
- Jag är glad att det nu går att visa upp afghansk kultur även i kläder, säger Sultan Kasim, en av Ajmal Haqiqis manliga modeller. Ajmal Haqiqi och Sultan Kasim på Haqiqi Modeling i Kabul. "Jag är glad att det nu går att visa upp afghansk kultur även i kläder" menar Sultan Kasim, en av Haqiqis manliga modeller. Bild: Yle/Lennart Berggren Kabul,Afghanistan,mode

- Det borde inte vara något kontroversiellt, men vi hotas, just för att vi visar upp oss i kläderna, menar han.

- I början var det svårt för mig att skapa kläder. Mina föräldrar gillade det inte för kvinnor ska ju helst inte gå utanför hemmet eller ha eget arbete, men nu har de ändrat sig och stöder mig, säger Atefa.

Modeshowen hölls i en av de bättre hotellens trädgård, och Atefas föräldrar var där.

- För tio år sedan hade det varit omöjligt men nu finns det hopp för modet i Afghanistan, menar Atefa Faizi, klädskapare.

- Man ska inte tro att det bara finns bombdåd och krig här. Vi har gjort framsteg i utbildning, sport och andra saker. Även i Afghanistan finns det kultur och klädskapande, säger Ajmal Haqiqi.

Afghanistan är ett land med många olika verkligheter

- Formellt har det skett stora förändringar. Lagstiftningen har gett kvinnor mycket att säga till om i politiken och utbildningen har stärkts för flickor och kvinnor, liksom möjligheterna att arbeta utanför hemmet, säger Sari Kouvo som i många år varit verksam i Afghanistan som människorättsexpert.

Sari Kouvo på Utrikespolitiska institutet.
Sari Kouvo. Sari Kouvo på Utrikespolitiska institutet. Bild: Utrikespolitiska institutet Afghanistan,Utrikespolitiska institutet i Finland,sari kouvo

- Men i Afghanistan existerar många olika verkligheter parallellt. Vi har en ny generation unga kvinnor som kanske lever till och med västerländskt och som kan ha ganska fria liv, särskilt i Kabul men också i de andra städerna.

Många av de här friheterna kommer ändå med ganska stora risker, säger Sari Kouvo.

- Jag tror att det är ganska svårt idag för afghanska ungdomar, och särskilt för flickor och unga kvinnor, att riktigt veta vad som är möjligt och vad som inte är möjligt i Kabul men också mer generellt i det afghanska samhället.

Vi har en ny generation unga kvinnor som kanske lever till och med västerländskt och som kan ha ganska fria liv.

Att det finns många verkligheter märker jag senare på dagen när jag ska filma inne på Kabuls universitetsområde. Min tolk hindrar mig från att på avstånd ta några bilder av två kvinnliga studenter på en bänk.

En del är tacksamma för kulturen

-När jag såg hur nervösa de blev, så sade jag till dig att de inte ville, berättar sen Zabiullah, min tolk, i taxin därifrån.

-Hon tackade mig för att jag hindrade dig. Jag är afghan, jag känner kulturen så jag ville bara förhindra problem, menar han.

Men är det inte ett förtryck av kvinnor? undrar jag.

- Det är olika. Personlig frihet är en sak, islam något annat och afghansk kultur en tredje. Om du frågar kvinnor kommer de att säga ”Det här är bra för oss, vi är lyckliga som det är”, medan andra kvinnor menar att de ska ha rätt att prata fritt, eller ha arbete.

Det beror på familjen och ibland utbildningen, säger Zabiullah, min tolk.

Ökande hot

Men den försämrade säkerhetssituationen de senaste åren, där talibaner och andra militanta grupperingar kunnat behärska allt större områden, har ökat osäkerheten.

Risken för överfall, kidnappningar och bombhot har fått många familjer att inskränka flickors och kvinnors möjligheter, helt enkelt för att skydda dem mot hot.

Kvinnors rättigheter att arbeta på kontor, uppträda som artister eller till och med få högre utbildning, ifrågasätts nu allt mer.

Den minskade internationella närvaron har samtidigt gjort att politiskt konservativa krafter nu kunnat flytta fram sina positioner.

- Traditionalister som har varit tysta det senaste årtiondet och som har stort stöd i samhället, har nu börjat agera. Kvinnors rättigheter att arbeta på kontor, uppträda som artister eller till och med få högre utbildning, ifrågasätts nu allt mer, säger Barayalai Fetrat, sociolog vid Kabuls Universitet.

Ekonomiska intressen

Politikers möjlighet att definiera vad som är ”förenligt med islam” eller vad som är "förenligt med afghansk kultur" ger mycket makt, säger Barayalai Fetrat.

Det är också de konservativa krafternas strategi att slå tillbaka mot liberala uttryck och mot förändringsprocesser i samhället.

- För så länge samhället inte förändras behåller de här konservativa ledarna sina maktpositioner. Om de behåller sina maktpositioner så behåller de också sina möjligheter till politisk makt vilket ger ekonomisk makt och så vidare.

Haqiqi Modeling tar fram traditionella kläder, men hotas när de vill visa upp dem.
Haqiqi Modeling tar fram traditionella kläder, men hotas när de vill visa upp dem. Haqiqi Modeling tar fram traditionella kläder, men hotas när de vill visa upp dem. Bild: Yle/Lennart Berggren Kabul,Afghanistan,mode

Religion, traditionell kultur, politisk makt och ekonomisk vinning är faktorer som starkt förhindrar kvinnors frihet i Afghanistan. Men Shaqaiq försöker stå emot, liksom många andra i Kabul.

- Även flickor åker skoter, ibland bil, och blir ibland trakasserade av män som tvärbromsar och försöker preja dem eller skriker nedsättande ord. Ibland skriker jag tillbaka men oftast stoppar jag bara in hörlurarna och börjar sjunga. Det är svårt men vi tror på förändring och när vi tror, det är då vi kan åstadkomma något, säger Shaqaiq Hamidi, en ung kvinna och aktivist.

Lennart Berggren, Kabul