Hoppa till huvudinnehåll

Åboland för hundra år sedan: Teaterns Daniel Hjort har kämpat för finlandssvenskheten, för arbetarna och frågar idag vem som bär ansvar för terrorism?

En staty av Julius Wecksell
Teatern i Åbo har kämpat för svenskan i Finland, för arbetarnas rättigheter och ställer frågor om terror - allt med hjälp av Josef Julius Wecksells Daniel Hjort. En staty av Julius Wecksell Bild: Maria Nylund / Yle Josef Julius Wecksell

För hundra år sedan användes Daniel Hjort för att kämpa för svenskans ställning i Finland. I dag funderar man bland annat på de mångfacetterade orsakerna som kan ligga bakom ett terrordåd.

Historien om den unga pojken Daniel Hjort som växte upp som fosterbarn på Åbo slott har fascinerat och fängslat teatern i Åbo och resten av landet ända sedan den skrevs 1862.

På bilden kan du se en uppsättning av Daniel Hjort på Åbo svenska teater år 1938 jämfört med höstens uppsättning av samma pjäs i regi av Erik Söderblom.

en bild ur pjäsen Daniel Hjorten bild ur pjäsen Daniel Hjort med två män på scenen
Bild: Gustaf Welin, Pette Rissanen

Daniel Hjort fick nypremiär vid Åbo svenska teater i höstas och är en av landets mest spelade pjäser genom tiderna. Vad är det som gör historien om Daniel Hjort så stark?

Daniel Hjort – en historisk pjäs om Åbo skriven av en Åbokille

Den unga Åbobon Josef Julius Wecksell skrev pjäsen när han var bara drygt 20 år gammal, men han insjuknade i schizofreni i slutskedet av skrivandet och levde resten av sitt liv på Lappvikens sjukhus.

Wecksell var bara 24 år gammal när pjäsen spelades första gången år 1862.

Daniel Hjort som kallas för den finlandssvenska nationalpjäsen har spelats flitigt i Åbo. Första gången pjäsen spelades i Åbo var år 1869.

Särskilt populär blev pjäsen då en alldeles ny teatergrupp bildades år 1894 som kallade sig Svenska Inhemska Teatern, SIT. Gruppen hade Åbo som bas.

Svenska Inhemska Teatern var Finlands första teater som helt och hållet spelade teater på finlandssvenska. De öppnade ofta sitt spelår med att uppföra Wecksells Daniel Hjort.

Många ville husera i Åbos vackra teaterhus

  • Teaterhuset där Åbo svenska teater huserar byggdes 1838 och öppnades året därpå.
  • 1894 grundades Finlands första teater som spelade på finlandssvenska, Svenska Inhemska Teatern, i Ingå. Gruppen hade Åbo som bas.
  • 1895 gav Svenska Inhemska Teatern SIT Daniel Hjort för första gången - på finlandssvenska.
  • Mauritz Stiller var Svenska Inhemska Teaterns mest berömda skådespelare – han blev senare också regissör i Hollywood. Stiller spelade bland annat Johan Flemings roll i Daniel Hjort inom SIT.
  • 1901 grundades Svenska Inhemska Teaterns i Finland Åbo Garantiförening, som ett år senare avlöstes av Ab Svenska Inhemska Teatern med Åbo som hemort.
  • 1902 blev Åbos teaterhus Svenska Inhemska Teaterns hem
  • 1917 trädde en ny kommunallag i kraft som förändrade de språkliga maktrelationerna på många orter, också i Åbo. Den finska teaterns understödsförening började aktivt köpa upp aktier i teaterhusbolaget för att få bestämmanderätt över teaterhuset.
  • 1917 beslöt de sex största aktieägarna att skänka sina aktier (261 av 375) till Åbo Akademi för att garantera att teater på svenska skulle ha ett eget hus i Åbo.
  • 1919 ändrade Svenska Inhemska Teatern sitt namn till Åbo svenska teater.
  • Idag är Stiftelsen för Åbo Akademi ägare till teaterhuset.

En ryslig historia om en krisande tonåring

Historien om Daniel Hjort är en våldsam berättelse.

Hjort växer upp som fosterbarn på Åbo slott tillsammans med familjen Fleming i slutet av 1500-talet. Vid den här tiden är Åbo rikets näst viktigaste stad och det pågick en maktkamp mellan ättlingar till Gustav Vasa.

Konflikten handlade också om olika trosinriktningar, mellan protestantismen och katolicismen.

Dessutom pågick vid den här tiden ett bondeuppror i Finland som till sist ledde till blodiga uppgörelser mellan bönder och kungamakten. Strider som kallas för Klubbekriget.

Åbo slott i kvällsbelysning.
Vad hände innanför de tjocka stenväggarna när Daniel Hjort bodde här? Åbo slott i kvällsbelysning. Bild: Yle/Patrick Stenbacka Åbo slott,åbo slott

Daniel Hjort får i Josef Julius Wecksells berättelse veta att hans riktiga pappa har varit en av de ledande upprorsmakarna i Klubbekriget och att han har blivit dödad av kungens soldater.

Daniel Hjort drabbas av en svår personlig kris, och väljer att förråda sin fosterfamilj och vill hämnas sin pappas död.

Det är en spännande historia där mycket faktiskt baserar sig på historisk fakta, Daniel Hjort har funnits på riktigt och han har bott på Åbo slott.

En viktig pjäs - bland de mest spelade någonsin i Finland

Men vad är det som gör att Daniel Hjorts historia är så till den grad fascinerande att den är bland de mest spelade pjäserna i Finland någonsin?

Clas Zilliacus som är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi har sett otaliga uppsättningar av Daniel Hjort.

Och det intressanta är att den på sätt och vis är ett slags Rorschachtest – Daniel Hjort går att använda på de underligaste sätt. Det har väl att göra med att det finns så mycket kluvenhet i den.

- Det är en väldigt viktig pjäs! Det har väl att göra med att det i mitten på 1800-talet fanns olika behov som matade varandra, som pjäsen kunde svara på.

Ett sådant behov var att Nya teatern i Helsingfors, som senare fick namnet Svenska teatern, behövde spela någonting stort och inhemskt.

- Den riktigt stora dramatiken är den som tar sig an riktigt stora ämnen, historiska ämnen, gärna i principiell form. Det finaste på den tiden var historiska dramer, berättar Zilliacus.

Scen ur Daniel Hjort.
Bilden är från Åbo svenska teaters aktuella uppsättning av Daniel Hjort. Flera manliga karaktärer spelas av kvinnor. Scen ur Daniel Hjort. Bild: Pette Rissanen Åbo Svenska Teater,Monica Nyman,Daniel Hjort (pjäs),amanda nyman

Därför var till exempel historien om Klubbekriget så lämplig och pjäsen om Daniel Hjort fick sin urpremiär på den nya teatern i Helsingfors år 1862.

- Genom Klubbekriget kan man spegla stora konfrontationer. Till exempel folkbonde mot adel och krona, svenskt och finskt, under och över. Många frågor. Och så kan man spela upp själva reformationen, förklarar Zilliacus.

Daniel Hjort som bevis för att finlandssvenskan duger - också på den språkligt så viktiga teaterscenen

Ett annat behov som Daniel Hjort kunde möta handlade om att hävda det svenska språket i Finland, finlandssvenskan.

I medlet av 1800-talet var det bara sverigesvenska skådespelare som stod på scenen. I slutet av 1800-talet fanns det en liten grupp unga skådespelare som ville testa hur långt finlandssvenskan kunde bära på teaterscenen.

- Dittills hade finlandssvenskan på teatern använts för att klappra med träskor och knätofsar, och säga små repliker som ”mitt herrskap middagen är serverad” och liknande lägre roller. Men nu ville de unga skådespelarna se om finlandssvenskan duger, förklarar Zilliacus.

Teatern var normskapande för språket och det var därför det blev viktigt att få till stånd teater på finlandssvenska. Det var en viktig erövring att vi finlandssvenskar kan detta, vi klarar detta!

Den unga teatergruppen valde att använda Wecksells Daniel Hjort som ett test för hur bra finlandssvenskan kunde fungera på en teaterscen.

- Vi tar den som probersten, som test på om finlandssvenskan duger och om vi duger. Kan vi med vårt lantliga tungomål spela tragedi? För det är trots allt en tragedi det handlar om, beskriver Zilliacus.

Daniel Hjort spelades alltså på finlandssvenska vid Svenska Inhemska Teatern i Åbo.

Men var det så att Wecksells Daniel Hjort valdes för att det var ett verk som var skrivet av en finlandssvensk, för att det var den stora finlandssvenska pjäsen, eller fanns det andra orsaker också?

- Det här var det teaterstycket med vilket man kunde bevisa saker och ting. Det var det. Det var ett stort seriöst verk skrivet på svenska i Finland, slår Zilliacus fast.

en tecknad bild av åbo svenska teaters teaterbyggnadÅbo svenska teaters teaterhus i kvällsbelysning
Bild: Åbo svenska teater, © Pette Rissanen Photography


Vilken samhällelig betydelse hade teatern vid den här tiden?

- Vi får tänka på att teatern inte konkurrerade med tusen andra konst- och underhållningsformer som den gör idag. Teatern var ganska ensam, och till det kommer att teatern var språkriktaren i Finland. En språkformare på ett sätt som är lite svårt att föreställa sig idag.

- Teatern var normskapande för språket och det var därför det blev viktigt att få till stånd teater på finlandssvenska. Det var en viktig erövring att vi finlandssvenskar kan detta, vi klarar detta, säger Zilliacus.

- Vi som publik klarar till och med av att sitta i salongen och lyssna på finlandssvenska som talas från en teaterscen. Det var ingen självklarhet på den tiden.

Daniel Hjort som ett verktyg för politisk kamp

Wecksells pjäs om Daniel Hjort är en av de mest spelade pjäserna genom tiderna i Finland.

- Den har spelats väldigt mycket på finska Nationalteatern, men inte på sistone. Senast vi såg Daniel Hjort i Åbo var år 2004 på finska och i regi av Erik Söderblom. Det var ett samarbete med finska stadsteatern och konstskolan. Och före det var det Jouko Turkkas uppsättning på Åbo svenska teater år 1973, minns Clas Zilliacus.

Du kan ta det som en kärlekshistoria med en olycklig utgång, du kan ta det som en högst politisk historia, du kan ta det som en historia om klasser som kämpar med varandra.

- Daniel Hjort spelades mycket på 1970-talet. Och det intressanta är att den på sätt och vis är ett slags Rorschachtest. Daniel Hjort går att använda på de underligaste sätt. Det har väl att göra med att det finns så mycket kluvenhet i den.

- Det är något som också Åbo svenska teaters nya uppsättning av Daniel Hjort spelar med. Hjorts kluvenhet, rådlöshet, hans spruckna natur, funderar Zilliacus.

Ett exempel på ett Rorschach test.
Rorschachtestet är ett psykologiskt test där man ska tolka bilden och berätta vad man ser. Ett exempel på ett Rorschach test. Bild: X3M / Linnéa Sjöholm Rorschachtest,rorschach test

- Då kan man säga att kluvenheten gör det möjligt att plocka fram den tematik du vill ha. Du kan ta det som en kärlekshistoria med en olycklig utgång, du kan ta det som en högst politisk historia, du kan ta det som en historia om klasser som kämpar mot varandra.

- Det finns en väldigt kreativ spruckenhet som går tvärs genom pjäsen och det har haft den intressanta konsekvensen att Daniel Hjort faktiskt har spelats på svenska, på finska, på Nationalteatern och pjäsen har också varit mycket populär på den teater som hör till Finlands teaterhistorias mest intressanta bidrag, nämligen arbetarteatern, konstaterar Zilliacus.

Vilket drama!
Jouko Turkka såg Daniel Hjort som en bild för proletariatets kamp. Vilket drama! Bild: YLE jouko turkka

- Arbetarteatern fanns i alla möjliga små städer i landet och där tog man ofta upp Daniel Hjort, the underdog. Det var proletärens kamp mot en överhet som på sätt och vis hade accepterat och tagit honom till sin barm, men aldrig riktigt på riktigt.

Så Daniel Hjort har tolkats och används för många syften, vilken tolkning hade till exempel Jouko Turkka på 1970-talet?

- Turkka hade en så oerhört intensiv innehavare av Katris roll, alltså Daniel Hjorts riktiga mamma. Eftersom det är hon som är hämndgudinnan i pjäsen så hamnar fokus obönhörligen på hur hämnden planeras, varför den görs. Då blir det accent på ett proletärt uppror, minns Zilliacus.

Vad kan Daniel Hjort säga oss idag?

Den allra färskaste tolkningen av Daniel Hjort är regissören Erik Söderbloms. Han som står för regin i Åbo svenska teaters nya uppsättning av pjäsen som hade premiär i november.

Söderblom ser många paralleller mellan Daniel Hjorts historia och de desperata människor som begår terrorbrott i Mellanöstern.

- Det är uppenbart att det handlar om samma ingredienser. Historien om Daniel Hjort handlar om sårad självkänsla, om religionskonflikt, om individer som tror sig se att det inte går att diskutera. De väljer våldets väg, funderar Erik Söderblom om Daniel Hjort.

Erik Söderblom, ny chef för Esbo stadsteater, poserar framför Mediahuset.
Erik Söderblom står för regin av Daniel Hjort vid Åbo svenska teater. Erik Söderblom, ny chef för Esbo stadsteater, poserar framför Mediahuset. Bild: Yle / Kristian Svensson Erik Söderblom,esbo stadsteater

- Men viktigt i vår uppsättning är också att vi vill granska relationen mellan en personlig tragedi och den politiska situation som finns runtomkring.

Här ser Erik Söderblom paralleller mellan Daniel Hjorts öde och Josef Julius Wecksells eget livsöde. Båda drabbades av en personlig tragedi i en politiskt spänd omgivning.

- Och samma sak ser vi i terrorismen i dag också, menar Söderblom.

Söderblom tycker att det blir svårt att tala om terrorism för det väcker så många svåra frågor.

- Framför allt efter knivattacken i Åbo så är ju situationen så jätte känsloladdad. Gräver man lite djupare så märker man att frågorna blir allt mer komplicerade.

Närbild på blomster- och ljushavet på Salutorget i Åbo.
Vad var det som drev mannen bakom knivattacken i Åbo till att begå en sådan fruktansvärd handling? Närbild på blomster- och ljushavet på Salutorget i Åbo. Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN Åbo,terrorism,knivhuggning i åbo

- Vad är orsaken till och vem är den skyldiga när ett terrorbrott begås? Vem är skyldig till att någon drivs till terrordåd? Är den unga människan som begår en desperat handling sinnesförvirrad, är hon ett offer eller en brottsling? frågar sig Söderblom.

Erik Söderblom ser att vi omkring oss har spänningar som globaliseringen medför. Också Finland förändras. Spänningar mellan olika trosinriktningar i Mellanöstern skapar oro.

- Vi tror att vi lite kan komma åt den psykologi som finns bakom terrordåd via Daniel Hjorts och Wecksells historia.

Representanter för olika trossamfund och myndigheter samlades på Salutorget på söndag.
Under en tyst minut för offren i Åbo samlades representanter från flera trossamfund. Representanter för olika trossamfund och myndigheter samlades på Salutorget på söndag. Knivattack i Åbo 2017,Åbo,Salutorget (Åbo),Minnesstund,Tyst minut

Söderblom har gett 2017 års upplaga av Daniel Hjort underrubriken civaren som blev terrorist.

Clas Zilliacus tycker att underrubriken är fyndig.

- Civare rimmar på skrivare och det är just skrivare den historiska Daniel Hjort är vid Åbo slott. Det sägs i många repliker att ”fjädern kämpar mot svärdet” och en civiltjänstgörare är ju just en sådan som tjänar obeväpnad - med pennan, resonerar Zilliacus.

- Att bli terrorist tycker jag är en alldeles bra och fruktbar läsning av Daniel Hjort. Materialet finns där eftersom det är så väldigt mångsidigt. En människa som ingenting har kan gott satsa helt och fullt - utan att helt veta hur och varför satsningen ska göras, resonerar Zilliacus.

Artikeln är uppdaterad 4.12 kl 11:19: Svenska Inhemska Teatern grundades i Ingå och hade Åbo som bas. Mauritz Stiller var regissör i Hollywood, och han jobbade också som skådespelare. Svenska inhemska teatern var inte först i Finland med att spela uteslutande på svenska, men nog först med att spela på finlandssvenska.

Läs mera:

Scen ur Daniel Hjort.

Teaterrecension: Finlands Hamlet på Åbo Svenska Teater

Det här är finlandssvensk teaterhistoria. För första gången på nästan 50 år sätter man upp pjäsen Daniel Hjort, skriven av Josef Julius Wecksell. Regissören Erik Söderblom bjuder på en uppsättning som flirtar mer med intellektet än med känslorna.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland