Hoppa till huvudinnehåll

Jenny Sinisalo körde slut sig på jobbet: "Grundkommunikationen fattas på arbetsplatserna"

Jenny Sinisalo sitter i en soffa, röd bakgrund. Tittar rakt in i kameran. Ler lite.
Jenny Sinisalo var sjukskriven i tre års tid i olika etapper. Jenny Sinisalo sitter i en soffa, röd bakgrund. Tittar rakt in i kameran. Ler lite. Bild: Yle / Tiina Grönroos Utbrändhet,företagshälsovård,stress,arbete,lärare,Utmattningsdepression,jenny sinisalo

Jenny Sinisalo vet i dag att hon inte klarar av att jobba heltid. Men det krävdes flera sjukskrivningar, en utmattningsdiagnos och en ny utbildning för att hon skulle hitta en fungerande balans.

I tre års tid var Jenny Sinisalo sjukskriven i olika etapper från sitt jobb som lärare. Till sist fick hon diagnosen utmattningsdepression.

- Jag var inte deprimerad, utan väldigt utmattad. Men det var den enda diagnosen som fanns tillgänglig.

Jenny Sinisalo fick hjälp av sin arbetsgivare, men samtidigt låg huvudansvaret på hennes egna axlar. Så här i efterhand säger hon att hon kunde ha gjort saker annorlunda.

- Men då man är väldigt trött är initiativförmågan också liten. När en person kommer och ber om hjälp borde man ta tag i saken och bygga upp och hjälpa och stöda.

Den utmattade är negativ och orkeslös

Det är svårt att se klart och tydligt och bilda sig en helhetsuppfattning när man är utmattad på jobbet. Eftersom allt känns överväldigande kan det också vara svårt att ta emot hjälp, säger hon.

- Oftast fattas den grundläggande kommunikationen på arbetsplatsen. Den utmattade personen har trötta tankar och är negativ och orkeslös. Därför borde det finnas klara steg för hur man gör.

Allra helst skulle arbetsgivaren kopplas in före man blir utmattad. Det bästa är ju om man kan förebygga psykisk ohälsa på jobbet, säger Sinisalo.

Alla behandlas på samma sätt

Bara hälften av våra arbetsplatser har en klar handlingsplan för hur man ska stärka arbetstagarnas psykiska arbetsförmåga. Det visar en barometer som Centralförbundet för mental hälsa har gjort.

Stora arbetsgivare har oftast bättre beredskap för att hantera arbetstagarnas psykiska mående. Raseborgs stad har till exempel tvåtusen arbetstagare i många olika yrkesgrupper.

Personalchef Johan Nylund och stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) vid Raseborgs stad.
Johan Nylund är Raseborgs personalchef. Personalchef Johan Nylund och stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) vid Raseborgs stad. Bild: Yle/Tove Virta åtgärdsprogram,Raseborg,Västnyland

Sjukskrivningar är vanliga och därför har staden en modell som man utgår från, säger Raseborgs personalchef Johan Nylund.

- Vi gör inte skillnad på psykisk eller fysisk ohälsa. Då någon del av arbetsförmågan nedsätts eller försvinner så behandlar vi det på samma sätt.

Lättare att prata om psykisk ohälsa

Staden har vid behov trepartssamtal där arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården deltar.

Ofta finns det någon sjukdomshistoria bakom och man behöver diskutera hur den anställda kan återvända till sitt jobb eller till någon annan uppgift.

Det kan också handla om att arbetstagaren börjar med en ny utbildning eller något helt annat, säger han.

I dag är det lättare att tala om psykisk ohälsa än tidigare, tror Johan Nylund.

- Jag har på känn att det har blivit lättare att prata om utmattningssyndrom och depression och annat. Men för den anställda kan det nog vara en tröskel att göra det.

Företagshälsovården stöder

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret då en arbetstagare mår psykiskt dåligt, säger företagsläkare Tove Wide.

- Det handlar om ett samarbete och hur jag kan stöda både arbetsgivaren och arbetstagaren att anpassa det som behöver anpassas.

Tove Wide, företagsläkare. Tittar in i kameran. Ganska allvarlig
Tove Wide är företagsläkare. Tove Wide, företagsläkare. Tittar in i kameran. Ganska allvarlig Bild: Yle / Tiina Grönroos företagshälsovård,läkare,arbetsplats,Utmattningsdepression,Utbrändhet,sjukfrånvaro,psykiska problem,psykiskt stöd -- kriser,företagsläkare,tove wide

I första hand diskuterar man situationen. Dessutom erbjuds nätverksmöten där också stödpersoner från till exempel facket kan delta och där man kan komma överens om saker.

Alla måste få en lösning som passar

Ett annat redskap är partiell sjukledighet som gör det möjligt att mjuklanda i arbetet med en kortare arbetstid.

- Jag tycker att det viktigt att tänka på att det alltid är en individplan. Arbetstagaren ska få göra något som den är bra på och trivs med och ska inte behöva göra något som den inte klarar av.

Det innebär att vissa lösningar inte passar för alla. Partiell arbetstid kan till exempel öka stressen eftersom jobbet samlas på hög och man måste göra samma arbete som förr på hälften så lång tid, säger Wide.

Vad är viktigt för just mig?

När Jenny Sinisalo fick sin diagnos beslöt hon sig för att utbilda sig till mental tränare och börja jobba med sig själv på egen hand. Hon ville inte börja äta medicin eller binda sig till psykoterapi i två års tid.

- Jag valde att sätta terapipengarna på att utbilda mig själv i stället.

Under utbildningen har hon bland annat insett att hon inte är intresserad av att förtjäna mycket pengar. I stället värdesätter hon sin tid.

Samtidigt insåg hon att det är viktigt för henne att få något slags grundlön för att ha en ekonomisk trygghet.

- Jag har ett eget företag. Men det är också skönt att ha en deltidsanställning så att jag får en viss summa pengar i månaden och jag vet att jag klarar av att betala räkningarna.

Heltid fungerar inte längre

I dag vet Jenny Sinisalo sina gränser och märker om hon håller på att bränna slut på sig själv. Så var det till exempel förra vintern då hon hade många intensiva arbetsuppgifter.

Då valde hon att ta en paus under våren för att komma igen.

- Jag behöver en sådan rytm där jag inte jobbar heltid någonsin, utan deltid. Då kan jag jobba systematiskt under en längre tid. Men jag kan inte sätta mig i ett heltidspaket, det blir för mycket helt enkelt.

Nya lösningar kan behövas

Enligt henne är det ett problem att man ofta förväntas komma tillbaka till samma arbetsuppgifter efter en längre sjukskrivning.

- Arbetsgivarens roll är att vara aktiv och fundera ut alternativa lösningar. Kan man till exempel strukturera om på något sätt?

Det är också viktigt att arbetsgivaren ser arbetstagaren som en helhet. Om man inte bryr sig om hur arbetstagarens vardag ser ut missar man mycket.

Jenny Sinisalo säger också att man ofta går igenom en personlig utvecklingsprocess då man är utmattad. Och det här är något som arbetsgivaren kan ta vara på och vända till något positivt och konstruktivt.

- Arbetsgivaren kan vara där som hjälp och stöd och bolla tankar. Är det här arbetsuppgifterna sådana som du vill ha eller borde du gå ner i arbetstid? Vad är viktigt i din vardag för att du ska må bra?

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland