Hoppa till huvudinnehåll

Sandra Högströms vardag är att möta dömda brottslingar

Sandra Högström från föreningen USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård) besöker fångar i Finland och hjälper dem bli av med sitt missbruk.
Sandra Högström från Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård besöker fångar i Finland och hjälper dem bli av med sitt missbruk. Sandra Högström från föreningen USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård) besöker fångar i Finland och hjälper dem bli av med sitt missbruk. Bild: Yle/Joni Kyheröinen missbrukarvård,fångar

Sandra Högström träffar allt från ekonomiska brottslingar till mördare när hon besöker landets fängelser. Högström och föreningen USM försöker ge fångar och missbrukare en möjlighet att få rätsida på sitt liv.

USM står för Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård och föreningen upprätthåller halvvägshemmet i Malax mittemot Pixnekliniken.

Sandra Högströms huvudsakliga uppgift är att besöka svensk- och tvåspråkiga fångar, både såna som sitter i fängelse och såna som blivit dömda till samhällstjänst eller liknande.

- Fängelserna i Finland är enspråkigt finska. Som svenskspråkig kan man i värsta fall vara i situationen att varken någon i personalen eller någon av de andra fångarna pratar svenska.

- Kriminalitet och missbruk går väldigt långt hand i hand. Vi försöker åtgärda såväl missbruket som kriminaliteten.

Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen.
USM vill hjälpa fångarna bli av med sitt missbruk. Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen. Bild: Mostphotos beroende,heroin,kokain,hälsa,injektioner,nålar,sprutor,narkotika,knarkare,drogmissbruk,missbruk,rusmedel,Lågtryck,Crack,knark

"Inte min uppgift att döma"

Människorna som Högström träffar kan ha gjort sig skyldiga till så gott som vad som helst: Från skattefiffel till mord. Brottet är irrelevant för det som Högström och föreningen gör.

- Det är inte min uppgift att döma dem. Jag försöker ge dem stöd så att de inte begår nya brott.

Så vad pratar Högström om med fångarna? Om det ena och det andra, dagens nyhetsrubriker, livet...

- Man kan inte bara tala om de svåra sakerna. En "normal" diskussion i onormala förhållanden.

Ni pratar alltså inte endast om missbruk?

- Nej. Det är klart att det är huvuduppgiften men vi talar också om annat. Någon kan till exempel ha förlorat en släkting och inte fått gå på begravningen. Det är väldigt varierande vad som tas upp.

Livet efter fängelset

En stor del handlar om hur personen ska klara sig i livet utanför fängelset när den dagen kommer.

- Det är ju det viktigaste och det som alla sitter och planerar för. Målet är att alla ska ha åtminstone grundförutsättningarna i skick. I värsta fall blir folk frigivna utan bostad och pengar. Då är det lätt att fortsätta med sitt gamla beteende.

Helsingin vankilan varoituskyltti
Fängelse. Helsingin vankilan varoituskyltti Bild: Juha Kivioja / Yle Helsinki Prison,fångar,fångenskap

När personerna väl är frigivna kan USM fortsätta samarbetet om personerna så önskar. Det kan till exempel handla om fortsatta samtal, eller om att ställa upp som stödperson när man ska besöka socialen.

- Det kan vara en chock för många att de plötsligt har allt ansvar själv.

USM kan också erbjuda en plats på halvvägshemmet i Malax. Men föreningens verksamhet begränsar sig inte till Österbotten. Det är ett uppsökande arbete.

- Jag besöker fängelser i främst södra och västra Finland.

Personerna oftast tacksamma

Högström upplever att fångarna bemöter henne väldigt väl. Det uppstår sällan problem.

- Jag representerar inte någon myndighet och har ingen möjlighet att påverka deras straff. Så de har varken något att vinna eller förlora på att komma och prata med mig. Oftast är personerna väldigt tacksamma.

Högström känner sig trygg. Hon är väldigt sällan rädd när hon träffar någon i fängelset. Risker finns men hon litar på att fängelset tryggar hennes säkerhet.

Utsikt från Vasa fängelse.
Efter fängelsestraffet väntar ett liv ute i frihet. Utsikt från Vasa fängelse. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund fönster med galler

"Ett privilegium"

Många kanske undrar: Varför vill man göra det som Högström gör?

- Det är ett privilegium att komma så nära människor. Det handlar också om att få se lyckliga historier och att kunna stå för något slags hopp i den utsatta situation som fångarna befinner sig i.

Har du sett resultat av ditt arbete?

- Det är i sista hand de själva som gör jobbet och oberoende vad jag säger gör de sina egna val. Det vi kan göra är att berätta vilken hjälp som finns att tillgå om de vill förändra sitt liv.

Men du måste ju tror på att det du gör hjälper?

- Absolut, annars skulle man inte orka. Om inget annat så det att man kan erbjuda lite hopp under en psykiskt väldigt tung period.

Dyker upp på halvvägshemmet

En del av de fångar som Högström har träffat har sen tagit sig till halvvägshemmet.

- Men inte värst många. Det handlar ju också om avstånd. Men vi har till exempel haft fångar som avtjänat övervakningsstraff hos oss.

Häromdagen fick Högström och övriga det glädjande beskedet att verksamheten får fortsatt stöd från statligt håll.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten