Hoppa till huvudinnehåll

Anhörig till demenssjuk i Jakobstad: Jag visste inte var pappa var

Eläkeläinen kaupungilla
Eläkeläinen kaupungilla Bild: Henrietta Hassinen / Yle äldreservice,Äldreomsorg,äldrearbete,äldreomsorg,åldringar,äldre,pensionärer,pensionssystem,pensionsålder,pension,pensionsfonder,pensioner

Väntetiden för en boendeplats för äldre är i medeltal tio månader i Jakobstad. Yle Österbotten har talat med en man vars demenssjuka pappa försvann hemifrån upprepade gånger innan han fick plats på ett boende.

Just nu står omkring 50 äldre personer i Jakobstadsområdet i kö för en vårdplats. Den lagstadgade väntetiden är tre månader, men i medeltal måste man alltså vänta tio månader.

Sonen till en demenssjuk äldre man berättar för Yle Österbotten att pappans demenssjukdom blev allt värre. Ibland när hemvårdarna kom på besök hade pappan ramlat och låg på golvet eller så var han inte hemma.

- När hemvården kom för att titta till min pappa så var han försvunnen. Ingen visste var han var, säger sonen.

Sonen säger att det värsta var att pappan kunde ta sig ut ur huset, men han kunde inte ta sig in igen. En gång halkade pappan i mörkret ute på gården och blev liggande.

- Det kunde ha slutat hur illa som helst, men pappa blev hittad av en granne. Det var bara tur att grannen gick ut så sent på kvällen.

Brist på demensplatser

Situationen är utmanande, speciellt vad det gäller demensplatser säger placeringskoordinator Ann-Sofie Larsson.

- Och man ska komma ihåg att tio månader är ett medeltal, det finns de som väntar längre eller kortare tid, säger Larsson.

Larsson säger att det kan vara farligt för en svårt demenssjuk person att bo hemma.

- När du blir riktigt dement, inte vet var du bor och inte känner igen dina närmaste, så blir det fruktansvärt farligt. Du söker ett hem, för fast du sitter i ditt eget hem så känner du inte igen dig.

Tog av sig sin GPS

Pappan gav sig också ut på stan men sen ramlade han omkull eller orkade inte ta sig hem själv. Pappan hade två olika GPS-larm men de lyckades han ta av sig.

- Vi kunde inte spåra honom. Hemvården hinner förstås inte söka, de har ju andra klienter som väntar på besök.

Det blev polisen som fick leta rätt på pappan och de kontaktade sonen som bor på annan ort.

- Det tar över en timme för mig att åka hem till pappa. Den här situationen är ännu svårare när man bor på annan ort och inte kan titta till sin förälder varje dag.

Sonen säger att det var grannarna som räddade mycket i den situation familjen befann sig.

- Han kunde ha brutit benen eller slagit sig fördärvad. Det har varit många nära ögat -situationer.

Tryggheten är viktig

Hur ska vi ordna plats för våra äldre? Det är frågan som en arbetsgrupp i Jakobstad ställer sig just nu.

Lisen Sundqvist (Vf) är med i den gruppen och hon säger att det tyvärr kan se ut just så här som i fallet med den dementa pappan.

- Ja, det här är ett problem vi har och med tanke på att vi hela tiden får en ökande andel äldre så blir demenssjukdomarna mera vanliga, säger Sundqvist.

Lisen Sundqvist
Lisen Sundqvist. Lisen Sundqvist Bild: Yle/ Kjell Vikman Österbotten,Jakobstad,Fristad,lisen sundqvist,flyktingar,konstnärer,politiska förföljelser

Sundqvist säger att är problematiskt att allt flera äldre, upp i 85-års åldern, som lider av demenssjukdomar bor ensamma hemma. Speciellt besvärlig är situationen om den äldre inte har anhöriga på orten.

- Det här är något vi absolut måste ordna. Trygghetsaspekten är absolut viktigast. I Finland är ensamheten dessutom en folksjukdom och möjligheten att klara sig är mycket bättre om man mår bra både psykiskt och fysiskt, säger Sundqvist.

Även invånarna oroar sig. För en dryg vecka sedan ordnade arbetsgruppen en paneldebatt som samlade omkring 240 personer. Sundqvist var överraskad över det stora intresset.

Vad är det folk funderar över?

- Människor funderar på om det finns hjälp att få när de inte längre klarar sig ensamma och om de får en vårdplats. Och vad det kostar.

När avdelning sju, eller bädden, lades ner ökade trycket på vårdplatserna. Nu stänger De gamlas hem och sju av de äldre som ska flytta bort från hemmet väntar ännu på en ny vårdplats.

Samtidigt som det råder brist på boende för äldre nekas två privata aktörer arrendetomt. Tekniska nämnden sa ja, men stadsstyrelsen tog över ärendet och sa nej.

- Jag tror att det behövs både kommunala och privata aktörer samt föreningar. Det här är ett stort pussel.

Lisen Sundqvist säger att utarrenderingen stoppades för att man vill se över helheten och värna om de lokala aktörerna.

- Vi har flera föreningar som driver äldreboende. Risken är att de skulle slås ut av de stora vårdjättarna, säger Sundqvist.

Sundqvist säger att föreningarna har en helt annan lokal förankring och engagerar sig på ett annat sätt än ett storbolag.

- De multinationella bolagen bedriver business. Jag tycker att vi ska värna om de boenden som engagerar så många frivilliga, säger Sundqvist.

Nya regler

Ann-Sofie Larsson säger att köerna snart kommer att bli kortare, för att man enligt regionförvaltningsverkets nya direktiv ska räkna kötiden på ett annat sätt.

- Den som tackar nej till en plats som den erbjuds kommer inte längre att räknas som om den väntat så länge, säger Larsson.

Det gäller alltså att tacka ja även om platsen inte är den man önskar eller ligger på en annan ort. Annars hamnar man sist i kön igen.

Tacka nej inget alternativ

I höst fick den demenssjuka pappan en plats på ett boende, inte i Jakobstad men i en grannkommun. Det är svårare för pappans gamla bekanta att besöka honom nu, men i det läget spelade det inte längre någon roll säger sonen.

- Pappa hade hunnit bli så dålig i skick då redan. Och tackar man nej till en plats så halkar man sist i kön. Det var inte ett alternativ.

Mannen säger att det är synd att hans pappa hann blir så dålig innan han fick en boendeplats.

- Mitt råd är att man borde börja söka vårdplats i ett tidigare skede.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten