Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvensk gymnastik brottas med ledarbrist – specialformernas krav leder till utmaningar

Förbundet, föreningarna och de aktiva är överens: Det behövs flera ledare inom den finlandssvenska gymnastiken även om det i grund och botten räcker med ett genuint intresse för sporten. Yle Sporten var med när framtidens ledare skolades i Vasa.

Klockan är lite efter tio en fredagsmorgon.

I den lilla gymnastiksalen på Åbo Akademis sjätte våning i Vasa sitter en grupp samlad för att lyssna på ledaren Linda Ahlroos instruktioner om hur man kan hjula på två olika sätt.

– Antingen gör gymnasten det med sidan före eller rakt fram. Handlar det om elever kan ni gärna föredra sidan före, men inom gymnastiken märker ni snabbt att de går över till den här raka versionen, säger hon och genomför en för redaktörens ögon klockren prestation.

Då är hon också i och för sig förbundstränare för Finlands Svenska Gymnastikförbund, FSG.

Linda Ahlroos leder sin grupp i salen vid Åbo Akademi.

Det är heller inte första gången som Grankullagymnasten Ahlroos drar grundkursen i redskapsgymnastik på sin tidigare utbildningsort.

– Vi jobbar med att studeranden och våra blivande tränare skall lära sig de rätta teknikerna till varje övning. Vi jobbar också med hur man lär ut en viss övning och hur man lär ut en övning på ett tryggt sätt i en trygg miljö. Det absolut viktigaste i den här kursen är ändå att man lär sig att ta i på rätt sätt vid olika rörelser, säger Ahlroos samtidigt som hennes adepter stöder och hjälper varandra med hjulningsövningarna med varierande framgång.

Unga gymnaster deltar också

Två deltagare på kursen som med lätthet genomför de övningar som Ahlroos under förmiddagen lär ut är Fanny Korin och Andrea Rönnskär från Fitness Idrottsförening i Jakobstad.

– Jag har hållit på sen jag var fem år gammal, berättar Fanny.

– Jag började när jag var fyra år gammal, kontrar Andrea.

Fanny Korin från Jakobstad och Andrea Rönnskär från Katternö i Pedersöre är bägge aktiva gymnaster och tränar upp till 15 timmar i veckan.

Fanny Korin från Jakobstad och Andrea Rönnskär från Pedersöre deltog i ledarkursen i Vasa.

Vid sidan av den egna träningen har duon i höst börjat som hjälpledare i FIF hemma i Jakobstad.

– Vi kan ju ganska mycket själv redan från förr, men vi behöver veta hur vi som ledare tar i och lära oss nya övningar också. Inte kan vi allt heller fast vi själva är gymnaster, säger Fanny Korin och får medhåll av Andrea Rönnskär.

– Jag tror nog vi får med oss en hel del från kursen, just med hur man skall ta i.

Bra läge i VGF

Vid dörren till gymnastiksalen dyker plötsligt Nina Lindahl upp.

Hon är ordförande för Vasa Gymnastikförening som idag har 800 medlemmar och sysslar med de flesta formerna av gymnastik inom ramen för föreningens verksamhet.

Hon är glad över att kursen ordnas, hon har själv också gått den i tiderna och ser det som ett viktigt led i rekryteringen.

Nina Lindahl är ordförande för VGF.

För tillfället är situationen inom hennes egen förening VGF under kontroll.

– Just nu får jag säga att det är bra i och med att vi är inne i terminen, men det är alltid svårt speciellt på sommaren när vi börjar få våra saltider. Då skall man hitta ledare till alla grupper och även om det verkar svårt har vi hittills hittat de vi söker, men vissa grupper måste vi slopa helt enkelt för att vi inte har ledare, berättar Lindahl för Yle Sporten.

Samma sak var verksamhetsledare Baba Åkerberg på Finlands Svenska Gymnastikförbunds kansli inne på när jag ringde upp henne inför vårt besök vid Åbo Akademi.

Det finns regionala skillnader i var ledarbristen uppstår och även inom gymnastikens grenspektrum uppstår skillnader.

– Det är närmast specialformerna där bristen blir mer markant. Inom estetisk truppgymnastik eller redskapsgymnastik måste du ofta gå en längre utbildning för att vara ledare för grupperna. Det är ofta lättare att hitta ledare till barngrupper eller till våra vuxengrupper där området inte är så specificerat. Specialkunskapen är en utmaning, berättade Åkerberg för oss per telefon.

Agenda för grundkurs i redskapsgymnastik.
Fredagens program. Agenda för grundkurs i redskapsgymnastik. Bild: YLE/AnttiKoivukangas Finlands Svenska Gymnastikförbund,redskapsgymnastik,utbildning,Vasa,gymnastik,pedagogik

Något som också skapar ett större behov på kompetent ledarskap är föreningarnas egna ambitionsnivå, förklarade Åkerberg ytterligare.

Kravnivån kan då vara betydligt högre.

– Det hänger också ihop med ifall du är en Sigill-förening, alltså en förening som visat upp sin kompetens. Då kan man ha egna regler inom föreningen, men några allmänna regler och krav på att du måste ha gått ett visst mått av kurser för att få leda en grupp finns inte för att kunna leda. Det ligger på föreningarnas bord att ha kompetens inom sin verksamhet, avrundade Åkerberg.

Viktig bit i grundmotoriken

Men tillbaka till gymnastiksalen.

Där börjar det småningom vara dags för lunch.

Fanny Korin och Andrea Rönnskär fortsätter plikttroget att göra övningarna tillsammans med de aningen mindre vigulanta lärarstuderandena, som ändå genomför programmet med gott humör.

Att lärarna deltar i kursen ser Ahlroos, själv lärare, som en viktig bit i att sprida kunskapen till de funktionärer som har mycket kontakt med barn.

Linda Ahlroos är själv ledare i Grankulla Gymnastikförening.

– Redskapsgymnastiken och dess rörelser utgör ändå grunden till så många viktiga grundmotoriska rörelser som att hoppa, springa, klättra och hänga. Därför tycker jag att det är viktigt att våra studerande är bekväma i att dra redskapsgymnastik så att de också kan inkludera det i sitt arbete när de väl börjar jobba, förklarar hon.

Fanny Korin och Andrea Rönnskär är inte ännu på väg ut i arbetslivet, men tar i samband med kursen sina första steg inom en livslång ledarskapsutbildning.

Åtminstone Fanny Korin siktar på att hänga med i grenen länge än.

– Jo, det skulle nog vara roligt. Jag är intresserad av gymnastik till den grad att tränande blir intressant den dagen man själv inte gymnastiserar, säger hon och packar ihop sina saker för att gå på lunch.

Ersättning för gjort jobb

Nina Lindahl berättar att man inom VGF länge betalat ut ersättning åt sina ledare och att man under de senaste åren gått in för en lönestege där erfarenhet och kompetens påverkar lönens storlek.

En stor del av rekryteringen sker som i fallet Fanny Korin och Andrea Rönnskär inom FIF i Jakobstad: Duktiga ledare ur de egna leden börjar som hjälpledare och går sedan vidare till mer avancerade uppgifter.

Fanny Korin och Andrea Rönnskär lyssnar när Linda Ahlroos instruerar.

Nina Lindahl berättar också att man har ett nära samarbete inom den finlandssvenska gymnastikfamiljen när man i en viss region till exempel jagar en viss typ av ledare.

Sen har man även på en utbildningstät ort som Vasa tentaklerna ute i högskolevärlden, där tillströmningen av unga människor till staden är stor.

Ett genuint intresse räcker

I grund och botten handlar ledarrekryteringen ändå till syvende och sist om intresse.

– Det är inte alltid så lätt, men vi kräver inget annat än ett genuint intresse. Man skall brinna för sporten och vara intresserad av rollen som ledare i en grupp. Det passar inte allihop, men det är också något man växer in i längs med vägen. Hittar vi någon som är intresserad och bjuder ut sig och har en viss erfarenhet av att dra verksamhet för barn så har vi nog grupper för sådana, menar Nina Lindahl.

Linda Ahlroos har avrundat sitt förmiddagspass med sin grupp, vars kurs pågår under två dagar.

Lärarstuderanden anstränger sig på grundkurs i redskapsgymnastik.
Lärarstuderanden lär sig grunderna i redskapsgymnastiken. Lärarstuderanden anstränger sig på grundkurs i redskapsgymnastik. Bild: YLE/AnttiKoivukangas Finlands Svenska Gymnastikförbund,redskapsgymnastik,utbildning,Vasa,gymnastik,pedagogik

När hon får frågan vad det viktigaste med en bra ledare inom just redskapsgymnastiken är, tar hon en stund på sig att fundera.

– Det gäller att veta tillräckligt mycket om den rörelse man lär ut och veta att man gör den tekniskt rätt. Sen är det oerhört viktigt att kunna göra träningarna roliga för gymnasterna, vara positiv och ge positiv feedback men också konstruktiv när det behövs. Tränarens uppgift är att få gymnasterna att vilja komma till träningen och vilja kämpa för en viss övning.

Flera män behövs

Både Nina Lindahl och Linda Ahlroos anser också att en större mängd manliga ledare skulle göra gott för sporten och möjligheterna att utöva den.

– Flera manliga ledare kunde också locka flera pojkar med i grenen. Personligen skulle jag ha svårt att lära ut för pojkar eftersom jag inte är så insatt i pojkgrenarna, det är ändå ganska olika redskap, säger Ahlroos.

– Vi skulle gärna ha flera manliga ledare också i våra barngrupper. Det ger en helt annan dynamik i salen när det är en manlig ledare vid spakarna, menar Nina Lindahl.

Kolla in TV-nytt inslaget via den här länken.

Grundkursen i redskapsgymnastik ordnades i samarbete mellan Åbo Akademi och Finlands Svenska Gymnastikförbund.