Hoppa till huvudinnehåll

Pojo kyrkoby skola: Vi måste prata om jämställdhet

två skolbarn
Barn är olika när det gäller gränser, men ett nej måste respekteras. två skolbarn Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,pojo kyrkoby skola

Respekt handlar om att hjälpa och låta andra vara med. Det säger elever i årskurserna 1-6 i Raseborg. De lär sig jämlikhet i skolan.

På sistone har frågan om respekt och jämställdhet fått ännu större aktualitet genom kampanjerna #metoo och #dammenbrister där frågan om sexuella trakasserier lyfts upp.

Arbetet för respekt börjar redan i barndomen.

Visuella modeller

Eleverna i Pojo kyrkoby skola har ritat en respektboll. Det är en rund ring med det som är tillåtet inne och inte önskvärt beteende utanför.

Inne i cirkeln finns att vara snäll, att hjälpa och ge beröm. Att bråka, störa arbetsron i klassen samt att använda svordomar blir på andra sidan strecket.

Enligt läraren Johanna Westerlund var det ganska lätt att tillsammans med eleverna besluta vad som skulle hamna var.

kvinna håller upp papper
Lärare Johanna Westerlund med respektbollen. kvinna håller upp papper Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,lärare johanna westerlund

- Barnen vet nog vad som hör till respekt och vad som inte är respektfullt.

Att visa respekt är att vara snäll mot andra.

Vad gör man då i vardagen om det är någon som inte beter sig respektfullt?

- Vi har samtal med dem det berör och hör förstås båda sidor och försöker reda ut vad som har gått snett. Vi använder oss också av kamratmedling.

Vid kamratmedlingen finns elever som utbildats för ändamålet med. Med deras hjälp strävar man efter att tillsammans med de berörda eleverna hitta en lösning som fungerar.

skolbarn
skolbarn Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,skolan (fenomen),pojo kyrkoby skola

Westerlund konstaterar att det handlar om att respektera gränser och lära sig lyssna till andra.

- När det kommer till gränser är barn olika. Det är skillnad på hur nära andra kan komma och när man känner sig trygg.

Vad lägger man då in för betydelse i ordet respekt?

- Att visa respekt är att vara snäll mot andra. Det säger eleverna oftast.

Försöker se individen, inte könet

Johanna Westerlund säger att man i klasserna 1-6 egentligen jobbar hemskt litet med vad som är flicka och pojke. Man försöker se till individen och inte skilja på kön.

- Det är klart att det ibland dyker upp situationer där barnen tror att det handlar om kön, till exempel om något känns orättvist. Oftast handlar det ändå om att en individ kan behöva hjälp med någonting, men det är sällan könsrelaterat.

Ibland kan man efteråt tänka: oj, nu blev det fel.― Johanna Westerlund, lärare

Som lärare är det också viktigt att påminna sig själv om att agera så neutralt som möjligt. Alla elever ska vara jämlika och jämställda och skolan ska inte skilja på flickor och pojkar.

Det kan hända att man reflexmässigt ändå gör det någon gång

- Ibland kan man efteråt tänka: oj, nu blev det fel. Men jag tror att om man är medveten om det och reflekterar över det så kan man också undvika att falla i samma grop flera gånger.

pojkar i skolsal, bakar
pojkar i skolsal, bakar Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,skolan (fenomen),pojkar,pojo kyrkoby skola

Johanna Westerlund skriver inte under att pojkar skulle vara bråkigare än flickor och behandlas därefter.

- Jag håller nog inte riktigt med om det. Det kan finnas grupper med litet vildare pojkar och klasser med vildare flickor. Det har inte med könet att göra.

När det gäller idrottsprestationer gäller också samma startlinje för alla i klasserna 1-6. I Pojo kyrkoby skola har man gemensam undervisning.

Pojkarna kan ibland vara fysiskt starkare men de har inte bättre vitsord för den skull.

- Det finns starka och snabba flickor och svagare pojkar. Det är på de högre klasserna som det kan bli en större skillnad.

fönster med ljusprydnad
fönster med ljusprydnad Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,pojo kyrkoby skola

När det gäller språkbruket har skolan nolltolerans mot svordomar.

Om en elev svär eller talar fult skriver läraren ut det och skickar hem ordet man hört.

- Om man vet vilket ord det är fråga om så tror jag att det biter bättre om man sedan tar upp saken hemma.

Regeln har också haft önskad effekt när det gäller det språk eleverna använder i skolan.

Inte ok att lämna någon utanför

Tolvåriga Stella Soramäki och nioåriga Milo Knaapinen funderar på innebörden av ordet respekt:

- Respekt handlar om att vara jämlik och låta andra vara med.

Att spotta, knipa eller sparka är inte ok, inte heller att lämna någon utanför leken.

två skolbarn
Stella Soramäki och Milo Knaapinen är nöjda med sin skola i Pojo. två skolbarn Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,milo knaapinen

- Att mobba någon är att inte visa respekt. Eller att säga åt någon att du får inte vara på vårt lag när vi ska spela fotboll, säger Milo Knaapinen.

Stella Soramäki tycker inte att det förekommer att man retas, pojkar och flickor emellan i femman och sexan.

- I vår klass är det nog bra och alla får vara med.

Man förstår inte det där att de vill leka med Barbie― Milo Knaapinen, 9 år

Milo Knaapinen tycker nog att han förstår sig på flickor hyfsat väl, också om vissa saker är annorlunda.

- Man förstår inte det där att de vill leka med Barbiedockor medan pojkar håller på med bollar och sånt.

Det har hänt att någon skojat på ett sätt så att en annan har tagit det på allvar och blivit ledsen.

- Jag har varit med om det några gånger, men det är länge sedan, säger Stella Soramäki.

I Milo Knaapinens klass går sju pojkar och en flicka. Om någon har retats har man rett ut saken, förklarar Milo, som har erfarenhet av kamratmedling.

skolbarn som bakar
Det bakas karelska piroger. skolbarn som bakar Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,skolan (fenomen),pojo kyrkoby skola

- Jag har sagt till båda ungefär: "Sluta nu, hej. Det är ingen fara, ni glömmer det snart, båda två."

Vad är då bästa receptet för att alla ska kommer överens i skolan?

- Jag tycker att alla ska försöka vara snälla mot varandra. Om man är osams med någon kan man bara försöka ignorera vad den säger, funderar Stella Soramäki.

Nu har vi förstått att vi ska acceptera alla― Stella Soramäki, 12 år

Hon berättar om projektet "Vi i klassen".

- Då talade vi om respekt och om att man ska lita på sina klasskompisar.

Också Milo Knaapinens klass tog del av projektet.

- Jag tycker att det var bra. Före det hade vi kanske litet mobbning men nu har vi förstått att man ska acceptera alla.

kvinna med barn i skolsal
Rektor Jennie Ahtola uppmanar till diskussion om jämställdhet. kvinna med barn i skolsal Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,skolan (fenomen),rektor jennie ahtola

Rektor Jennie Ahtola instruerar en tredje klass i hur man bakar karelska piroger. Pirogerna ska avnjutas vid skolans självständighetsfest.

Hon understryker att jämställdhet och respekt är saker man kontinuerligt måste prata om och diskutera i skolan.

- Det är en attitydfostran som handlar om att lära barnen bry sig om varandra så att man mår bra tillsammans. De ska lära sig visa respekt så att om någon säger nej så är det nej.

Eleverna fick svara på frågor

I mars 2017 gjordes en kartläggning i alla skolor i Raseborg där elever i klasserna 5-9 fick besvara frågor som bland annat berörde jämställdhet.

- Det var ganska svåra ord och begrepp, speciellt för de yngre eleverna. Men enkäten gav oss litet kött på benen inför den skolvisa jämställdhetsplan som gjordes upp i våras.

Positiva saker har lyfts fram, men skolans personal ser också vad man ännu behöver jobba med.

Eleverna fick bland annat svara på frågan om de upplever att de i skolan har fått tillräcklig information om jämställdhet.

skolbyggnad
Pojo kyrkoby skola skolbyggnad Bild: Monica Slotte / Yle Pojo, Raseborg,jämställdhet,grundskolan,Västnyland,pojo kyrkoby skola

- I vår skola var det 81 procent som svarade ja. Då kan man ju fråga sig om de har uppfattat frågan rätt och vet de vad jämställdhet innebär. Vi behöver nog bena ut det litet mera.

Jennie Ahtola hoppas att man från skolan sida har lyckats med att förklara vad jämställdhet betyder.

Man kan tala om kroppen och vad som är mitt och ditt.― Jennie Ahtola, rektor

Här är det bra om skolans personal och elevvårdsteam kan föra en diskussion med elever och vårdnadshavare.

- Jag tycker inte att man behöver ta upp sexuella trakasserier med de yngre eleverna. Men man kan tala om kroppen och vad som är mitt och ditt och om respekten för det.

Sociala medier och bilder

Jämställdhetsdiskussionen kan också ta avstamp i praktiska exempel, säger rektor Jennie Ahtola.

- Vad gör man om man får en bild man inte tycker om via Whatsapp? Vem ska jag prata med i så fall? Eller om man blir sexuellt trakasserad av en vuxen?

Jennie Ahtola blir ny rektor för Höjdens skola i Tenala från och med årsskiftet. Det är en skola med klasserna 1-9.

- Det blir en intressant utmaning att se till att jämställdheten genomsyrar alla årskurser. Det kräver en kontinuerlig diskussion, inte bara nu när #dammenbrister.



Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland