Hoppa till huvudinnehåll

Karaktärsvittne om terroriståtalad: "Han är mot IS, våld och lagbrott"

Helsingfors tingsrätt.
Helsingfors tingsrätt. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn helsingfors tingsrätt,Helsingfors tingsrätt,Helsingfors,tingsrätter

Terroristrättegången i Helsingfors fortsatte på torsdagen. Tingsrätten hörde en av den utpekade gruppledarens vänner som karaktärsvittne och två skyddspoliser som träffat mannen ett flertal gånger mellan 2012 och 2014.

Karaktärsvittnet berättade att han lärde känna den åtalade 33-åringen 2012 när de gick i samma moské. Till en början var det en ytlig bekantskap.

Efter att 33-åringen kom hem från sin andra Syrienresa hösten 2013 övergick bekantskapen i vänskap.

"Talade om humanitär verksamhet"

Enligt vittnet hade 33-åringen huvudsakligen talat om humanitär verksamhet och att försöka kartlägga situationen i Syrien.

Eftersom vittnet är läkare hade 33-åringen också bett honom om råd för att grunda en klinik i Syrien.

Vittnet säger att 33-åringen hade berättat om besök på syriska flyktingläger, sjukhus och barnhem.

33-åringen hade berättat att han rörde sig tillsammans med olika grupperingar i landet, men inte vilka de grupperingarna var.

"Gick inte att röra sig ensam"

- Som säkerhetsläget såg ut då i Syrien så gick det inte att röra sig ensam, utan man var tvungen att arbeta med andra, säger karaktärsvittnet.

Vittnet säger att 33-åringen aldrig talat om att han skulle ha deltagit i några strider i Syrien. Han har också förhållit sig mycket negativt till terrororganisationen IS.

- Han är är mot IS, våld och lagbrott. Han är inte radikaliserad och har aldrig varit det, säger vittnet om sin vän 33-åringen.

"Humanitär hjälp också jihad"

Enligt vittnet, som också är muslim, kan jihad definieras som en berättigad kamp mot ondska. Det kan handla om fredlig kamp mot ondskan inom en själv, eller väpnad kamp mot till exempel en tyrann.

Vittnet säger att humanitär verksamhet mycket väl kan definieras som jihad.

Skypo-detektiver vittnade

Överdetektiverna Ismo Hiltunen och Sami Keisanen från Skyddspolisen träffade 33-åringen åtta gånger mellan 2012 och 2014.

Mötena var en del av Skyddspolisens normala informationsanskaffning.

Överdetektiverna säger att mötena var frivilliga för 33-åringen och de samtal som fördes var förtroliga. De säger att den åtalade 33-åringen förhöll sig positivt till träffarna.

Tog kontakt efter Georgien-resan

Hiltunen och Keisanen arbetade under de aktuella åren vid enheten för bekämpning av terrorism. De kontaktade den åtalade efter att han rest i Georgien och Syrien 2012.

- Vi frågade honom om hans resa och upplyste honom om att det vore bra att göra en reseanmälan till utrikesministeriet vid sådana här resor, sade Hiltunen.

Det var en vandringsresa

- Han berättade att det var en vandringsresa. Han sa sig också ha planer på att starta scoutverksamhet för muslimer och ordna liknande resor för andra, berättade Keisanen.

Detektiverna sade också till 33-åringen att resor till konfliktområden kan tolkas som försök att ansluta sig till striderna.

Diskuterade läget i Syrien

Överdetektiverna och 33-åringen diskuterade läget i Syrien. Den åtalade mannen berättade under mötena att hans resor hade att göra med humanitär hjälpverksamhet.

Mannen berättade också att hans sätt att göra jihad var att ägna sig åt humanitär verksamhet.

Under samtalen med skyddspoliserna sade 33-åringen ingenting som skulle ha tytt på samröre med någon gruppering i Syrien, delaktighet i striderna eller kriminell verksamhet.

Delaktighet i strid inte automatiskt ett brott

Vid deras andra möte frågade 33-åringen om detektivernas officiella syn på att delta i strider i Syrien.

De sa att det inte automatiskt är kriminellt, men att delaktighet i striderna kan leda till att man gör sig skyldig till brott.

Hiltunen och Keisanen påpekade dessutom att rättspraxis är oklar eftersom det inte ännu finns några prejudikat.

Inte tal om IS förrän 2014

Skyddspoliserna sade att de talade med 33-åringen om läget i Syrien på ett generellt plan.

När Hiltunen fick en fråga om hur den åtalade förhöll sig till extremistgrupperingar sade han att IS kom på tal först 2014 och då var den åtalade negativt inställd till dem.

Tidigare kände ingen i Finland egentligen till IS.

Hiltunen ville inte ta ställning till om detektiverna såg tecken på extremism hos den åtalade, utan höll sig till att återge vad mannen sagt till dem.

Överdetektiverna vittnade på egen begäran dolda bakom en skärm i rättssalen.

Läs också:
Terroristrättegången börjar i dag - tre finländska Syrienresenärer står åtalade
Finska terroriståtalade nekar till brott
Terroriståtalad: "Jag ville strida för Syriens förtryckta folk"
Terroriståtalad: "Jag gav ingen militär utbildning till terrorister"

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes