Hoppa till huvudinnehåll

"Vi vill bestämma hur pappa vårdas på sjukhuset" – skyhöga blodsockervärden fick anhöriga att reagera

Carola Backholm (till vänster) och Tina Norrgrann hälsar på sin pappa Frank på Vasa centralsjukhus.
Carola Backholm (till vänster) och Tina Norrgrann hälsar på sin pappa Frank på Vasa centralsjukhus. Carola Backholm (till vänster) och Tina Norrgrann hälsar på sin pappa Frank på Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Anna Kurtén sjukvård,sjukhus

Frank Norrgrann är strokepatient med diabetes. Den näringslösning som används inom sjukvården får hans blodsockervärden att rusa iväg. Men som patient eller anhörig är det svårt att utmana vårdrekommendationerna.

Det är tolv år sedan Frank Norrgrann, 71, drabbades av ett slaganfall. Sedan dess har han haft svårt att svälja.

De senaste månaderna har han varit intagen på sjukhus mer eller mindre i ett sträck på grund av lunginflammation.

Pappas blodsocker har rusat upp till 32. Ett värde på 4,5-5 skulle vara lagom för honom.― Carola Backholm

Norrgrann får i sig näringslösning via en sond för att inga matrester ska hamna i lungorna. Han lider också av diabetes av typ 2 och har i många år ätit en lågkolhydratkost för att hålla blodsockret nere.

- När pappa blev intagen på sjukhus räknade näringsterapeuter ut hur mycket näring pappa behöver och skrev ut något slags multifiber-energilösning som innehåller mestadels kolhydrater. Det har gjort att hans blodsocker har rusat upp till 32 som mest, säger Carola Backholm.

vasa centralsjukhus
Vasa centralsjukhus vasa centralsjukhus Bild: Yle/Roy Fogde Vasa,Vasa centralsjukhus

Ifrågasätter vårdrekommendationer

Backholms syster Tina Norrgrann säger att pappan är stor till växten och att han ska ha relativt mycket kalorier.

- Men då han fick sjukhusets näringslösning har vi räknat ut att han fick ungefär 300 gram kolhydrater per dag. Då man följer en lågkolhydratkost ska man hålla sig till under 50 gram kolhydrater per dag för att effekten ska märkas.

Backholm och Norrgrann ifrågasätter att deras pappa blev ordinerad en kolhydratrik näringslösning som höjer blodsockret så mycket. Det ledde till att hans blodsocker sedan måste justeras med hjälp av insulin.

- Socker innehåller ingen som helst näring för en sjuk människa, bara energi, och det är inte vad man behöver som sjuk diabetiker, säger Carola Backholm.

Deras missnöje med vården gäller de allmänna vårdrekommendationerna och riktar sig mot sjukvården överlag.

Skaffade näringslösning själva

I samma veva som Frank Norrgranns blodsocker uppmättes till 32 togs han in på akutmottagningen på sitt närsjukhus i Korsholm. Det var under farsdagshelgen i mitten av november.

- Då sa vi till vårdpersonalen att de får sluta ge honom den där näringslösningen och så fixar vi själva fram en näringslösning för diabetiker åt honom, säger Tina Norrgrann.

Korsholms närsjukhus.
Korsholms närsjukhus Korsholms närsjukhus. Bild: Yle/Kati Enkvist korsholms närsjukhus

Tina Norrgrann och systern Carola gjorde research och hittade en näringslösning för diabetiker som de köpte på apoteket. Den hade hälften mindre kolhydrater än sjukhusets näringslösning.

Efter det ändrade vårdpersonalen sig och gick med på att köpa in den näringslösning för diabetiker som Norrgrann och Backholm hade hittat.

Vill prova näringslösning för barn med epilepsi

Nu har pappans blodsockernivåer sjunkit. Förra helgen uppmättes blodsockerhalten till 25,4. Men det är fortfarande för högt, säger döttrarna.

Enligt dem skulle en blodsockerhalt på 4,5 till 5 vara lagom för pappan, och de säger att han kunnat upprätthålla normala nivåer då han vårdats hemma.

- Även om kolhydratmängden är mer än halverad nu är den ändå inte tillräckligt låg för vår pappa.

Enligt Diabetesförbundets riktlinjer ska patienter med typ 2-diabetes hålla blodsockret mellan 4 och 10 millimol per liter. Blodsockervärdena hos en frisk vuxen är mellan 4 och 8.

Frank Norrgrann har ätit en lågkolhydratkost i många år och döttrarna har plöjt igenom en hel del litteratur på temat.
Frank Norrgrann har ätit en lågkolhydratkost i många år och döttrarna har plöjt igenom en hel del litteratur på temat. Frank Norrgrann har ätit en lågkolhydratkost i många år och döttrarna har plöjt igenom en hel del litteratur på temat. Bild: Yle/Anna Kurtén diabetes,böcker

Helst skulle döttrarna vilja att pappan fick äta en näringslösning som heter KetoCal. Det är en näringslösning som motsvarar det näringsinnehåll de vill att pappan får i sig.

KetoCal är framtaget för kortvarig behandling av svår epilepsi hos barn under 10 års ålder.

Tina Norrgrann ser det inte som ett problem.

- Det marknadsförs för barn men varför skulle inte vuxna kunna äta det.

Eftersom apoteket inte hade preparatet i fråga i sitt lager valde Norrgrann och Backholm ändå att prova näringslösningen för diabetiker till att börja med.

Överläkare rekommenderar inte egna experiment

Att en patient eller en anhörig själv skaffar fram en annan näringslösning än den som skrivits ut åt patienten, är inget Otto Knutar, överläkare vid Vasa centralsjukhus, kan rekommendera.

- Vi rekommenderar ju att man följer de råd som ges av professionellt utbildade människor på området eftersom de baseras på lång erfarenhet inom medicinskt kunnande.

- Det brukar sällan vara en bra lösning om man som lekman börjar experimentera med någonting som skiljer sig hemskt mycket från rekommendationerna.

Endokrinologen Otto Knutar.
Otto Knutar, överläkare vid Vasa centralsjukhus Endokrinologen Otto Knutar. Bild: Yle. otto knutar

Då en patient behöver få i sig näring via en sond planeras näringsersättningen av en näringsterapeut.

En strikt kolhydratfattig näringslösning är mycket ensidig.― Otto Knutar, överläkare, Vasa centralsjukhus

Näringsterapeuten ser till att patienten får i sig tillräckligt med proteiner och andra näringsämnen, och tillräckligt med energi, det vill säga kalorier.

Saknas alternativ på marknaden

Otto Knutar kan inte kommentera enskilda fall men säger på ett allmänt plan att det inte är möjligt att avvika från de allmänna riktlinjerna gällande näringslösningar.

- På marknaden finns inga andra preparat som har licens för att användas som näringslösning av vuxna människor, speciellt inte under lång tid. Då löper man stor risk för att drabbas av olika bristtillstånd.

- Om det är någon som vill ha en strikt kolhydratfattig näringslösning så är det frågan om mycket ensidiga näringslösningar. De saknar till exempel proteiner i tillräcklig grad för att man ska kunna leva på dem en längre tid.

Näringslösningen är patientens enda föda

Otto Knutar påpekar att patienter som inte kan äta normalt är helt beroende av den näringslösning de får i sig och att man då måste vara extra noggrann med att den faktiskt innehåller allt patienten behöver.

Enligt Knutar är expertisen enig om att preparatet KetoCal inte lämpar sig som näringspreparat hos vuxna.

Hurudana risker finns det med att en patient med diabetes i grunden får i sig en näringslösning som höjer blodsockret väldigt mycket?

- De lösningar som används är inte mer kolhydratrika än vad en normal balanserad föda är. Men förstås är det så att om en människa har följt en extremt lågkolhydrathaltig föda och sedan börjar få en mera normal mängd kolhydrater så får man ju räkna med att insulinbehovet kommer att öka. Det måste man då beakta då det gäller vilka insulindoser man använder som diabetiker.

Statens näringsdelegations bild
En näringslösning är inte mer kolhydratrik än vanlig mat, säger Otto Knutar. Statens näringsdelegations bild Bild: Statens näringsdelegation näring

Blodsockret måste mätas regelbundet

Att öka insulindosen är inte förknippat med några risker, säger Knutar.

- Insulinet i sig är inget gift eller så. Men när man använder större insulindoser måste man förstås mäta blodsockret regelbundet. Det finns risk att blodsockret kan vara för lågt också, eller att insulindosen är otillräcklig.

Otto Knutar påpekar att en patient sällan ligger på sjukhus så länge att den diet som ges där skulle ha någon större betydelse.

"Det handlar om pappas livskvalitet"

Carola Backholm och Tina Norrgrann säger att det i grunden handlar om deras pappas livskvalitet.

- De säger att när pappa blir utskriven får vi göra vad vi vill. Men eftersom hans immunförsvar är så dåligt undrar vi om han alls kommer att komma hem.

Backholm tycker att man borde få bestämma det mesta själv när det gäller vården av sig själv eller en anhörig.

- Man behöver inte gå med på allt, speciellt inte om man märker att det bara blir sämre.

Artikeln uppdaterad fredagen den 8 december klockan 09:56 med uppgifter om Diabetesförbundets riktlinjer om blodsockervärden.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten