Hoppa till huvudinnehåll

Gunvor Kronman om utnämningsrumban: Första gången våra förslag inte följs

Gunvor Kronman i blå dräkt, poserar i ingångsaulan på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo.
Gunvor Kronman är vd för Hanaholmen. Gunvor Kronman i blå dräkt, poserar i ingångsaulan på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Bild: Hanaholmen Gunvor Kronman,Hanaholmens kulturcentrum

Våra förslag till styrelsemedlemmar till de tre små nordiska fonderna vid Hanaholmen har alltid följts. Det säger vd Gunvor Kronman vid Hanaholmen med anledning av den rabalder utnämningarna väcker bland finlandssvenskar, bland dem professor Jan Sundberg.

Det var för en dryg vecka sedan Sundberg gav utlopp för sin besvikelse över att bli "petad" som styrelsemedlem i fonden Finland-Norges styrelse. Han har suttit med där sedan 2012.

En annan styrelsemedlem, Ann Sandelin, som suttit i Finland-Island fondens styrelse sedan 2006 har också fått veta att hon inte får fortsätta.

Jan Sundberg.
Jan Sundberg Jan Sundberg. Bild: Yle Jan Sundberg
Ann Sandelin har lång erfarenhet av nordiskt samarbete på många olika platformar.
Ann Sandelin Ann Sandelin har lång erfarenhet av nordiskt samarbete på många olika platformar. Bild: YLE/Hanna Sihlman Norden,Island,Hanaholmens kulturcentrum,ann sandelin

Är det rotation eller diskriminering?

Varför väcker frågan då uppmärksamhet? Dels handlar det om vem som ska få delta i nordiskt samarbete på hög nivå - dels har betydelsen av vem som är kulturminister diskuterats, nu Sampo Terho från Blå framtid. Han har de föreslagna namnen på sitt skrivbord och för första gången på tio år har alltså Hanaholmens egna namn till styrelsemedlemmar inte gått igenom, utan nya namn läggs fram.

I egenskap av ansvarig minister har Sampo Terho rätt att påverka styrelsernas sammansättning.

Huvudmannen - Kulturfonden för Finland och Sverige och dess styrelse utses av regeringarna i Finland och Sverige. Hanaholmens styrelse utses av huvudmannen.

Tågordningen visavi de mindre fonderna är den att Hanaholmen ger sina förslag till styrelsemedlemmar för Finland-Norge, Finland-Danmark och Finland-Island. De administreras av Hanaholmen på uppdrag av finska regeringen.

Sedan tar kulturministeriet ställning till namnförslagen och antingen godkänner eller förkastar dem, eller ber om fler förslag på tänkbara kandidater, vilket nu har skett.

Vd Kronman är ytterst diplomatisk i sina kommentarer och betonar vikten av rotation i styrelserna. Samtidigt är hon mån om att understryka att rotationen inte får upplevas som språklig diskriminering, läs finlandssvenskar här.

Kompetens och nätverk bör avgöra, inte modersmålet― vd Gunvor Kronman

Under Kronmans tolv år vid rodret för Hanaholmen har ministeriet aldrig ändrat på förslagen till styrelsemedlemmar för de tre små fonderna.

- Jag har rådbråkat mitt minne och så är det faktiskt, säger hon.

Det är ändå inget självändamål att finlandssvenskarna har företräde visavi det nordiska samarbetet. Det är kontentan av hennes försiktiga kommentarer mitt under pågående utnämningsprocess.

- Jag har ägnat massor av tid för att sålla fram bra namn bland majoritetsbefolkningen med finska som modersmål. I och med att språkkunskaperna överlag försämras så blir det ändå allt svårare att hitta lämpliga namn, säger Kronman.

Man måste kunna svenska― vd Gunvor Kronman, Hanaholmen

Hon betonar att kunskaper i engelska inte räcker när det gäller nordiskt samarbete. Man måste kunna svenska.

Det är betydligt lättare att hitta lämpliga personer för styrelseuppdrag på svenskt håll i Finland, tillstår hon. I en idealvärld blir det en bra mix om man har representanter för båda språkgrupperna representerade i styrelserna.

- Språket är ändå inte relevant i sig, utan den kompetens och det nätverk man besitter, forsätter hon. Fondernas huvudsakliga jobb är ju att främja samarbeten inom Norden och bevilja stipendier för detta.

- Kunskap om forskning, utbildning, kultur, ekonomi och politik samt nätverk inom dessa områden är det viktigaste.

Gunvor Kronmans perspektiv är omfattande. Hon sitter som styrelsemedlem i flera styrelser både här hemma och utomlands. Hon har också själv lång erfarenhet av utnämningar och rekryteringar.

- Utnämningsprocessen i de här tre små fonderna är nu på hälft. Diskussionen i offentligheten kan gå väldigt fel också, betonar hon.

Bild på Hanaholmens röda tegelvägg.
Hanaholmen betecknar sig som en kontaktverkstad för Norden. Bild på Hanaholmens röda tegelvägg. Bild: Hasselblad H5D Hanaholmens kulturcentrum,Norden,nordiskt samarbete,Exteriör

Hanaholmen är en miljonbusiness

Kulturcentret Hanaholmen är intressant också med tanke på de miljoner i kapital som man förvaltar. Budgeten för själva centret rör sig kring tio miljoner euro - tar man med fondernas kapital är summan avsevärt högre. Också de små fonderna rör sig med ett kapital i miljonklassen.

Det här gör Hanaholmen till en viktig aktör i Norden.

Hanaholmen har en intressant historia. Centret är byggt som en gåva från Finland till Sverige som tack för hjälpen som Finland fick av Sverige under kriget.

Finansieringen kommer dels från finska och svenska staten. 10-12 procent av grundfinansieringen är statlig.

Övrig finansiering av de otaliga projekt centret driver sköts bland annat av samarbetspartners. Hanaholmen söker också pengar via fonder och stiftelser, ibland är sponsorering aktuellt. Överskottet från hotell- restaurang och konferensverksamheten går åt till att finansiera de sverigefinska initiativen.

Hanaholmens kulturcentrum fotat uppifrån.
Kulturcentret Hanaholmen i Esbo. Hanaholmens kulturcentrum fotat uppifrån. Bild: Robert Lindström Hanaholmens kulturcentrum
Språkkunskaperna försämras raskt nu och det får långtgående konsekvenser― vd Gunvor Kronman, Hanaholmen

Ur sitt perspektiv med lång erfarenhet av nordiskt samarbete är Kronman djupt bekymrad över hur språkklimatet i Finland utvecklas.

Tiderna har förändrats dramatiskt efter Johannes Virolainen, numera avliden centerpartist och sann nordist.

Johannes Virolainen
Johannes Virolainen, stark nordist och viktig centerpolitiker. Johannes Virolainen Bild: Kalle Kultala. johannes virolainen
De fem norrdiska länders flaggor vajar på en trävägg.
Nordens flaggor. De fem norrdiska länders flaggor vajar på en trävägg. flaggor,flagga,Norden,Finland,Island,Norge,Danmark,Sverige,nordiskt samarbete,nordiska flaggor

- Möjligheterna till goda kompetenser i svenska har systematiskt nedmonterats under en längre tid. Det språkliga kapitalet naggas ständigt i kanterna och här finns en enorm paradox inbyggd, framhåller Kronman.

Vill Finland vara en aktiv medlem av den nordiska arbets-, utbildnings- och kulturmarknaden så går det inte att bortse från den språkliga kompetensen i landet.

- Det handlar inte bara om att kunna kommunicera själv, det handlar om att tillägna sig det övriga Norden kan erbjuda. Här behövs kunskaper i svenska.

- Det här är paradoxen våra beslutsfattare inte har kunnat dra slutsatser av.

Jag är djupt bekymrad över hur Finland ska klara sig i framtiden― vd Gunvor Kronman, Hanaholmen

I och med att kunskaperna i svenska försvagas i Finland tappar man generationer och uppförsbacken gällande nordiskt samarbete blir allt brantare.

- Vi tappar kompetenser som vi hade för 10-15 år sedan. De kompetenserna kräver långsiktigt arbete och det är inte trendigt i dagens kortsiktiga politik, med en valperiod i sikte, säger Kronman.

- Jag är djupt bekymrad över hur Finland ska klara sig i framtiden.

Kunskaperna i svenska är avgörande på många olika plan. Visst kan man handla på engelska - med Frankrike, exemplifierar hon.

- Vill man däremot ha ett djupgående samarbete med ett annat land så är språket avgörande som nyckeln till förståelsen för kultur och samhällsstruktur.

Så kommenterar Kronman tankarna om engelska som gemensamt språk i Norden.

Utnämningarna till styrelsemedlemmar i de tre, små nuaktuella nordiska fonderna är att vänta tidigast vid årsskiftet.

Läs mera:

Finlandssvenskar ryker ur nordiska kulturfonders styrelser - Jan Sundberg: Kulturminister Terho rensade

Kulturminister Sampo Terhos agerande väcker irritation på finlandssvenskt håll. Enligt uppgifter till Svenska Yle har Terho systematiskt plockat bort finlandssvenska representanter från flera samnordiska kulturfonder.

.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes