Hoppa till huvudinnehåll

Stor granskning: Damelitidrottare i Norden får spottstyver jämfört med herrarna

Krista Pärmäkoski.
Krista Pärmäkoski var den damidrottare i Finland som drog in näst mest under 2016. Krista Pärmäkoski. Bild: All Over Press/Heidi Koivunen Krista Pärmäkoski

Elitidrott i Finland, Sverige och Norge är mil från att vara jämställt. Yles granskning visar att då herrarna tjänar en euro drar damerna in tre cent i genomsnitt.

Det kommer knappast som någon överraskning, men siffrorna är tydliga. I genomsnitt tjänar damer knappt någonting i jämförelse med herrar inom elitidrott i Norden.

En euro för herrar är värd tre cent för damer i Finland. Det här visar en stor granskning som Yle har gjort tillsammans med public service-bolagen SVT i Sverige och NRK i Norge.

Totalt har 329 idrottare på A-landslagsnivå deltagit i undersökningen. Av dessa är över 100 från Finland och idrottarna kommer från tolv olika sporter – 56 herrar och 50 damer.

De enda grenarna där damer tjänar mer än män i snitt är i skidskytte, brottning och snowboard. Det beror på individer med stor framgång: Kaisa Mäkäräinen, Petra Olli och Enni Rukajärvi.

Finländska jubelscener i kvartsfinalen mot USA.
De finländska herrspelarna i ishockey tjänar massiva summor. Finländska jubelscener i kvartsfinalen mot USA. Bild: All Over Press Finlands herrlandslag i ishockey

Ishockeyn delar upp rejält

I nio grenar är läget tvärtom – och skillnaden mellan damer och herrar förstärks ytterligare via framför allt ishockey. Åtta NHL-proffs med i snitt 3,1 miljoner euro i årslön har deltagit i granskningen.

I ishockey är damernas euro värd 0,3 cent jämfört med herrarna. Spelarna som har varit med i undersökningen är ledande spelare i respektive A-landslag.

I den andra stora bollsporten fotboll är läget bara snäppet bättre. Bland damerna är snittårslönen 17 298 euro, bland herrarna över 400 000 euro. Herrarnas löneuppgifter grundar sig på experters uppskattningar.

– Det är beklagligt att det är så här, men det är inte överraskande. Om man funderar på vilka sporter som man kan tjäna bra på i Finland, är det väl främst ishockey och andra bollsporter. De är väldigt mansdominerade grenar, säger Sari Essayah.

Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah på Gullranda den 12 juni 2017.
Sari Essayah tog medaljer som gångare på 1990-talet. Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah på Gullranda den 12 juni 2017. Bild: All Over Press / Jarno Kuusinen Sari Essayah,Kristdemokraterna i Finland (KD),Gullranda,politiker i Finland

Problematiskt, tycker Essayah

Essayah, finländsk medlem i den internationella olympiska kommittén och Europa- och världsmästare i gång på 1990-talet, tycker det är problematiskt att damer får så mycket mindre resurser att sätta på sin idrott.

De 56 finländska herridrottarna tjänade sammanlagt 37 miljoner euro förra året. Samma siffror för de 50 damidrottarna är 1,1 miljoner euro.

– Om vi vill jobba för damidrott och ge bättre möjligheter måste vi ingripa på rätt sätt här, säger Essayah.

Kaisa Mäkäräinen, 2017.
Kaisa Mäkäräinen är inkomstdrottning. Kaisa Mäkäräinen, 2017. Bild: AFP / Lehtikuva Kaisa Mäkäräinen

Mäkäräinen tjänar mest

Det är i individuella idrotter som damer kan närma sig herrarnas inkomster. I längdåkning tjänade landslagsåkarna på damsidan i snitt 37 905 euro förra året. På herrsidan låg siffran på ungefär 59 000 euro – Matti Heikkinen och Iivo Niskanen var lönekungarna där.

I friidrott är det i första hand Tero Pitkämäki och Antti Ruuskanen som gör herrarna välbetalda. Spjutkastarduon är två av friidrottarna som tjänar mest i hela Norden.

Granskningen visar att Kaisa Mäkäräinen var den överlägset bäst betalda damidrottaren i Finland 2016. Hon var den enda som nådde över 100 000 euro i inkomster. Skidskyttestjärnan skrapade sammanlagt ihop drygt 197 000 euro.

Topp tio i årsinkomster bland damer:

1) Kaisa Mäkäräinen (skidskytte), 197 087 euro
2) Krista Pärmäkoski (längdåkning) 83 871 euro
3) Eva Wahlström (boxning) 53 258 euro
4) Enni Rukajärvi (snowboard) 50 994 euro
5) Noora Tamminen (golf) 43 019 euro
6) Anne Kyllönen (längdåkning) 40 292 euro
7) Aina-Kaisa Saarinen (längdåkning) 37 266 euro
8) Tinja-Riikka Korpela (fotboll) 33 000 euro
9) Petra Olli (brottning) 30 433 euro
10) Laura Mononen (längdåkning) 28 423 euro

Granskningen:

Granskningen utfördes av Yle, SVT och NRK. Tio grenar granskades i alla länder: alpint, skidskytte, golf, snowboard, längdåkning, simning, friidrott, fotboll, ishockey och handboll.

I Finland togs även fyra boxare (Eva Wahlström, Mira Potkonen, Edis Tatli och Robert Helenius) samt tre brottare (Rami Hietaniemi, Tero Välimäki och Petra Olli) med.

De finländska idrottarnas inkomster baserar sig på lön, kapitalinkomster och idrottsstipendier från 2016. Skatteuppgifterna berättar inte hela sanningen på grund av att idrottare till exempel kan flytta pengar till fonder för senare användning, men uppgifterna i granskningen ger en klar fingervisning.

Läs också