Hoppa till huvudinnehåll

Borgåeleverna har blivit bättre på matematik - men modersmålsresultaten har inte blivit bättre trots satsning

Fyra barn tittar uppåt mot kameran och håller upp sina matematikböcker i luften.
Fyra gånger i veckan öppnar Sissi Karlsson, Linus Blomander, Wolter Hildén och Emma Johansson sina matematikböcker. Fyra barn tittar uppåt mot kameran och håller upp sina matematikböcker i luften. Bild: Yle/Lone Widestam matematik,Matematikundervisning,gammelbacka skola

De nationella proven visar att Borgåelevernas matematikkunskaper har blivit bättre. Det här trots att ingen större satsning på matematik har gjorts i klassrummen.

Sissi Karlsson, Emma Johansson, Wolter Hildén och Linus Blomander går på femman i Gammelbacka skola i Borgå.

De har full koll på multiplikationstabellen och tycker att det är roligt att räkna med uppställning, men annars är matematik inte favoritämnet i skolan. Borgåeleverna klarar sig ändå bra i matematik.

I april skrev sjätteklassarna ett nationellt matematikprov. Samtliga skolor i Borgå deltog och det visade sig att de svenskspråkiga eleverna i Borgå klarade sig bättre än medeltalet nationellt.

- Jag är noga med att alla förstår allting innan vi går vidare, säger Gammelbackaelevernas lärare Jeanette Lönn.

Räkna sådant som eleverna tycker om

Man satsar inte mer på matematik i skolan eller i klassen, men Lönn tycker det är viktigt att få fram den positiva attityden - att det är skojigt att jobba med matematik.

Att läraren är bra på att förklara är viktigt och en orsak till att eleven Emma Johansson tycker att matematik är roligt och lätt.

- Vi räknar med sådant som barnen tycker om. Vi räknar med frukter, godis, chokladplattor och chokladbitar. Chokladsmulor går också bra då man ska räkna med decimaler, berättar lärare Jeanette Lönn.

Femmans matematikbok. Den heter Supertal.
Femmans matematikbok. Den heter Supertal. Bild: Yle/Lone Widestam matematik,matematikbok

På tisdag ska svenska utbildningssektionen i Borgå ta del av en utvärdering av läsåret 2016–2017. I frågan om inlärning har utvärderingen tagit fasta på matematik och modersmål.

För matematikens del är resultatet glädjande. Eleverna i årskurs 6 och 9 har blivit bättre på matematik.

Sjätteklassarna ligger över det nationella medeltalet, medan niondeklassarna ligger på samma nivå som resten av landet.

Borgå har lyckats vända trenden

Utbildningsdirektör Rikard Lindström vid Borgå stad säger att resultatet är både roligt och skrämmande.

– Över lag går resultaten i matematik och modersmål ner. Jag tycker att vi kan vara glada och stolta över att vi i Borgå tydligen har lyckats vända på trenden och att den är stigande jämfört med resten av landet, säger Lindström.

Han påpekar ändå att det är svårt att dra mer långtgående slutsatser på basis av en årskulls resultat. Men Borgåelevernas matematikresultat har hela tiden blivit bättre om man ser till de senaste åren.

utbildningsdirektör rikard lindström i borgå
Rikard Lindström. Arkivbild. utbildningsdirektör rikard lindström i borgå Bild: Yle/Jonas Blomqvist utbildningsdirektör

Däremot ser det inte riktigt lika ljust ut för modersmålets del. Speciellt de stora skillnaderna mellan pojkar och flickor oroar.

– När jag funderar på saken verkar det på något sätt lite lustigt, säger Rikard Lindström.

Han säger att Borgå i flera år har satsat på modersmålet och kommit mycket längre med sina satsningar där än på matematikfronten.

– Vad är det som har gjort att vi kanske ändå inte har nått ända in i klassrummen och att det inte syns i elevernas resultat? Det är ett stort frågetecken i mitt huvud.

Stora skillnader i pojkars och flickors läskunskaper

Klyftan mellan pojkar och flickor då det kommer till läsning är också ett samtalsämne på riksnivå. Finland hör till de länder där klyftan är som störst, enligt Rikard Lindström.

Några innovativa lösningar om hur man kan råda bot på problemet har han ändå inte.

– Det som gör mig glad i det här är att jag tycker att vi är på väg och att matematikresultaten visar att något som vi gör i Borgå är okej.

Han konstaterar ändå att rektorerna och ledningsgrupperna i de enskilda skolorna är experter som känner sin egen skola och vet vad som borde göras.

– Jag tror att vi får de bästa resultaten den vägen. Skolorna är inte likadana och det som lyckas i en skola lyckas inte nödvändigtvis i en annan, säger Rikard Lindström.

Sissi, Linus, Wolter och Emma sitter i klassrummet vid en pupet. De håller i sina matematikböcker, tittar in i kameran.
Sissi Karlsson, Linus Blomander, Wolter Hildén och Emma Johansson. Sissi, Linus, Wolter och Emma sitter i klassrummet vid en pupet. De håller i sina matematikböcker, tittar in i kameran. Bild: Yle/Lone Widestam matematik,Matematikundervisning,gammelbacka skola

Fyra gånger i veckan står det matematik på läseordningen i Gammelbacka skola.

Alla elever som Yle Östnyland har talat med är överens om att det är bra och viktigt att ha så mycket matematik per vecka. De har också matematikläxor nästan varje gång.

- Det är bra att kunna då man ska betala räkningar. Eller om man vill jobba som lärare eller på kontor, säger Wolter Hildén.

- Matematik är roligt. Jag skulle vilja börja koda och då behöver man kunna matematik. Det är också bra att kunna så man inte slösar bort alla sina pengar på spel, säger Linus Blomander.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland