Hoppa till huvudinnehåll

Sverige vill att invandrarna snabbare får jobb - ny modell föreslår att staten betalar lejonparten av lönekostnaderna

Butiksanställd plockar upp meijerivaror i en livsmedelsaffär.
Havall Salim ansvarar för meijeri- och frysavdelningen i Hemköps flaggskeppsbutik i Vasastan i Stockholm. I Irak utbildade han sig till ingenjör, men då man kommer till ett nytt land får man vara beredd på att byta bransch, anser han. Butiksanställd plockar upp meijerivaror i en livsmedelsaffär. Bild: Yle/Riikka Uosukainen yoghurt,Livsmedelsaffärer och supermarketer,Hemköp,arbete,invandring

I Sverige förhandlar regeringen med facket och arbetsgivarna om en ny modell som ska hjälpa invandrare att få jobb och lära sig svenska. Idag tar det i medeltal nio år för en invandrare att få jobb. Förslaget med etableringsjobb får både ris och ros.

Havall Salim kom till Sverige från Irakiska Kurdistan för 14 år sedan. Han hör till dem som snabbt fick arbete och nu jobbar han som mellanchef i en av Hemköps mataffärer i Stockholm.

- Etableringsjobben är en bra chans för mänskor att komma in i arbetslivet och lära känna arbetsgivaren, lära sig språket och arbetssystemet i Sverige. Det är en ärlig chans, tycker Salim.

Idag har Arbetsförmedlingen 17 olika stödåtgärder, men ingen av dem har fungerat ordentligt.

Trots att ekonomin i Sverige blomstrar, så tar det i medeltal nio år för en invandrare att få jobb. Arbetslösheten i Sverige ligger på drygt 7 procent, men bland dem som är födda utomlands är arbetslösheten drygt 22 procent.

- Det handlar om språksvårigheter och att man inte blir integrerad på rätt sätt. Man försöker inte komma in i arbetslivet och satsa på något yrke, utan man sitter och väntar på att det ska lösa sig, men det gör det inte, säger Salim.

Etableringsjobben ska också ge kunskaper i svenska

De fem senaste åren har Sverige tagit emot nästan en halv miljon flyktingar och därför är man nu tvungen att hitta en ny modell som snabbare hjälper de nyanlända att få jobb.

Det här är förslaget om etableringsjobb

  • Riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa.
  • Etableringsjobbet är 2 år och kan bli en tillsvidareanställning.
  • Arbetsgivaren betalar 8000 kr och staten betalar ett etableringsbidrag, så att den sammanlagda summan motsvarar kollektivavtalets lägsta löner. Ofta ca. 19 000 kr.
  • Etableringsbidraget betalas direkt till arbetstagaren för att minska administration.
  • Arbetstagaren ska också ha rätt till undervisning i svenska.

Facket och näringslivet har gjort en historisk överenskommelse om så kallade etableringsjobb.

Enligt förslaget skulle arbetsgivarna betala 8 000 kronor av lönen, medan staten skulle stå för resten, så att det motsvarar branschens lägsta lön.

Liberalernas ordförande Jan Björklund har påpekat att bemanningsföretagen och närmare 200 000 småföretag utan kollektivavtal står utanför uppgörelsen.

- I stället för att företagen ska administrera bidraget, så går det direkt till individen. Jag vill inte spekulera i hur många som får jobb, det är arbetsgivarna som anställer. Facket bidrar med det att vi är med och gör den här överenskommelsen, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Porträtt på Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, IF Metall
Veli-Pekka Säikkälä var 2 år då familjen flyttade från Uleåborg till Trollhättan på 1960-talet. Föräldrarna fick jobb på Saab och var den tidens arbetskraftsinvandrare i Sverige. Porträtt på Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare, IF Metall Bild: IF Metall / Gustav Gräll fackföreningar,IF Metall,Veli-Pekka Säikkälä

Säikkälä anser att det är viktigt att en del av arbetstiden går till utbildning i svenska. Han har varit med och förhandlat fram etableringsjobben och förra veckan gick förslaget vidare till regeringen.

- Jag är optimistisk. Det är en stor politisk fråga i Sverige och jag tror regeringen gör allt som står i dess makt att lösa den här frågan, säger Säikkälä.

17 olika stödåtgärder som fungerar dåligt

I Hemköps flaggskeppsbutik radar Salims kollega Hesham Kashukh olika äppelmustflaskor i prydliga rader.

Kashukh kom från Libyen för 10 år sedan och han har haft flera korta praktikperioder via Arbetsförmedlingen. Nu har han äntligen chans att få sitt första fasta jobb i Hemköp.

- Det var jättesvårt i början. Först måste man lära sig språket och sen började praktiken, säger Kashukh.

Butiksanställd plockar upp flaskor med äppelmust i hyllan.
Hesham Kashukh har förståelse för att praktikantlönen till att börja med är lägre än den lägsta lönen i kollektivavtalet. “Man måste först visa vad man kan och de måste lita på dig. Sedan blir det steg för steg högre lön.“ Butiksanställd plockar upp flaskor med äppelmust i hyllan. Bild: Yle/Riikka Uosukainen Livsmedelsaffärer och supermarketer,Äppelmust,drycker,butik,försäljare,arbete,Hemköp

Det har under årens lopp gjorts försök med en mängd olika stödåtgärder för att få jobb till invandrarna. Idag har Arbetsförmedlingen 17 olika stödåtgärder, men ingen av dem har fungerat ordentligt.

- Det som har varit svårt är att varje butikschef ska handskas med Arbetsförmedlingens 17 olika stödåtgärder. Det har krävt mycket administration och varit för komplicerat, säger Louise Ring, HR-chef på Axfood som äger butikskedjan Hemköp.

Axfood startar eget lärlingsprogram för nyanlända

Axfood har tröttnat på all administration och tillsammans med facket har man förhandlat fram ett eget lärlingsprogram för nyanlända.

Lärlingsprogrammet liknar etableringsjobben och består av 75 procent praktiskt arbete i butiken och 25 procent utbildning.

- Vi tror att det här är framtiden. Man måste kombinera jobb med utbildning, det är A och O. Inom handeln är det förmågor och beteenden som är viktiga och då är handeln inget enkelt jobb, säger Ring.

Porträtt på Louise Ring, HR-chef på Axfood.
Louise Ring vill att personalen i Axfoods affärer ska spegla samhället. Ungefär 20 procent av befolkningen i Sverige har utländska rötter och det ska också synas i personalen, anser Ring. Porträtt på Louise Ring, HR-chef på Axfood. Bild: Axfood Axfood

Pilotprojektet kör igång i början av nästa år. De som går det ett år långa lärlingsprogrammet får ett yrkesbevis och har möjlighet att få en tillsvidare anställning.

- Förra året tog vi över 200 nyanlända på praktik till våra butiker och ungefär hälften av praktikanterna får sedan fortsatt jobb. Det är en siffra jag är väldigt stolt över, säger Ring.

Oppositionen kritisk till etableringsjobben

Förslaget med etableringsjobb har ändå fått mycket kritik av oppositionen, som anser att modellen inte kommer att fungera.

Liberalernas ordförande Jan Björklund har påpekat att bemanningsföretagen och närmare 200 000 småföretag utan kollektivavtal står utanför uppgörelsen.

Björklund menar att det är olyckligt eftersom det är just i de här företagen invandrarna lättast kunde få jobb.

Alliansen kom tidigare i höstas med ett eget förslag som de kallar inträdesjobb. Det förslaget handlar också om en kombination av jobb och utbildning, och lönen skulle vara 70 procent av ingångslönen.

Om Alliansen vinner riksdagsvalet nästa år planerar de att lagstadga om inträdesjobb.

För att etableringsjobben ska bli verklighet krävs det att regeringen skjuter till de pengar som behövs.

Efter det ska riksdagen godkänna etableringsjobben och det är möjligt att oppositionen röstar nej, och då faller förslaget.

Läs också