Hoppa till huvudinnehåll

I Finland definieras våldtäkt utgående från våld - behöver vi också en samtyckeslag?

En kvinna demonstrerar mot våldtäkt med texten "en kyss är inget kontrakt".
En kvinna på en så kallad slut walk-demonstration i fjol protesterar med texten "en kyss är inget kontrakt". En kvinna demonstrerar mot våldtäkt med texten "en kyss är inget kontrakt". Bild: All Over Press sociala frågor,våldtäkt,slut walk

I dag ska frågan om sexuella trakasserier behandlas i riksdagen. Den finska sexualbrottslagstiftningen borde ses över helt och hållet, säger experter, och det är dags att införa samtyckeslag också i Finland.

I dag, tisdag, når diskussionen kring #metoo och sexuella trakasserier och övergrepp riksdagen. Det är SDP:s initiativ som ska debatteras, med inledande anförande av Tuula Haatainen.

Men vad leder en aktuell debatt till rent konkret? På flera håll i diskussionerna kring #metoo och de efterföljande kampanjerna som #dammenbrister och #bakomkulisserna har offer och andra kvinnor efterlyst ändringar i lagstiftningen.

Det som flera kvinnoorganisationer och också till exempel Amnesty har efterlyst är konkreta ändringar i lagstiftningen. Bland annat definierar Finlands lag i dag våldtäkt utgående från våld och hot om våld, inte enligt brist på samtycke.

Lagutskottsmedlemmar delade

Eva Biaudet (SFP) som är viceordförande i lagutskottet kommer att ta upp frågan om samtycke på debatten i riksdagen i dag.

- Vi har märkliga konstruktioner i vår lagstiftning som nog speglar att det fortfarande ligger mycket på kvinnans ansvar att klara sig undan det sexuella våldet, de sexuella kränkningarna och hatpratet. Jag tror vi måste se över och bygga upp lagstiftningen så att fokus blir på förövaren.

Vi måste se över lagstiftningen så att fokus blir på förövaren― Eva Biaudet

Det här emot Istanbulkonventionen som Finland godkände år 2015 - det vill säga Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor.

Också lagutskottets ordförande Kari Tolvanen (Saml) säger att sexualbrottslagstiftningen behöver ses över i sin helhet. Men att Finland behöver en samtyckeslag är han inte lika säker på.

- Straffet för grovt sexuellt utnyttjande av barn borde höjas till samma nivå som för grov våldtäkt, det skulle vara en relativ snabb ändring, säger Tolvanen.

Straffet för grovt sexuellt utnyttjande av barn borde höjas till samma nivå som för grov våldtäkt― Kari Tolvanen

Tolvanen är kriminalöverkommissarie och har länge jobbat med bland annat utredning av sexualbrott. En samtyckeslag är han rädd att skulle göra brotten svårare att bevisa än de är i dag.

- Jag har inte slutligt bestämt mig i den här frågan men jag är rädd att offrens juridiska ställning till och med kunde försvagas om det blir svårt att bevisa avsaknad av samtycke.

Eva Biaudet tycker ändå det är helt klart att det är avsaknad av samtycke som borde definiera våldtäkt.

- Det kan inte bara vara förekomsten av våld som definierar det. Tänk till exempel på sexuellt utnyttjande av minderåriga. Om våldtäkt alltid byggde på samtycke skulle det vara självklart att sexuellt utnyttjande av minderårig alltid skulle räknas som våldtäkt.

Räcker inte att se över enskilda paragrafer

Det räcker ändå inte att man ändrar på enskilda paragrafer, säger Minna Kimpimäki, professor i straffrätt. Enligt henne borde sexualbrottslagstiftningen revideras i sin helhet.

- Det gjordes en omfattande förnyelse av sexualbrottslagstiftningen i Finland i slutet av 90-talet, och efter det har den lappats här och där, säger Kimpimäki.

Resultatet är att lagstiftningen nu är splittrad och svår att tolka, menar hon. Därför behövs nu en omfattande revidering av sexualbrottslagstiftningen.

Istanbulkonventionen ställer många krav

Också Daniela Alaattinoglu, jurist och doktorand i juridik, tycker man borde se över lagstiftningen i sin helhet. Hon lyfter upp särskilt tre problem som borde åtgärdas: definitionen av våld, samtyckesfrågan och stödtjänster till offer.

- Det handlar om mer än strafflagen, säger hon.

Istanbulkonventionen ställer en lång rad krav på stater för att bekämpa våld mot kvinnor. Det handlar om allt från skyddshem och utbildning till forskning och lagstiftningsarbete.

Också Kevät Nousiainen, professor emerita i rättsvetenskap, har starkt kritiserat att Finland inte följer konventionen, till exempel när det gäller att beakta våld vid vårdnadsbeslut efter skilsmässor.

Läs mera:

Hotad kvinna: "Det var som att gå på ett minfält." Vad gör staten för att skydda kvinnorna?

Man räknar med att var tredje kvinna i Finland någon gång utsätts för våld av sin nuvarande eller tidigare partner. Samhällets stöd till offer räcker inte till. Det säger en kritiker som anmält Finland till FN för att få fart på utvecklingen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes