Hoppa till huvudinnehåll

Johanna Holmström och Själarnas ö nominerade för Runebergspriset

Författare med sin bok.
Johanna Holmström. Författare med sin bok. Bild: Yle/Mikael Kokkola Johanna Holmström,författare,Runebergspriset

Sibbobördiga Johanna Holmström är den enda finlandssvenska författaren bland kandidaterna till Runebergspriset 2018. Kandidaterna offentliggjordes på torsdagen.

Johanna Holmströms senaste roman Själarnas ö gavs ut av Förlaget M tidigare i år. Romanen handlar om tre kvinnor som placeras på mentalsjukhuset på Själö i den åboländska skärgården.

Själarnas ö är hennes sjunde bok och enligt henne själv ett klart steg framåt som författare.

– När jag inledde skrivprocessen hade jag som mål att gå framåt som författare om det bara är möjligt. Slutresultatet lyfter nog mitt författarskap till en högre nivå.

Hon karaktäriserar kort sin roman men orden: tung, allvarlig, vacker och berörande. Urvalsjuryn använder fler ord.

– Holmström har skapat en fullödig roman med solid struktur, varmed hon tar berättarkonsten till absolut toppnivå. Holmström levandegör skickligt några finländska kvinnoöden på Själö utgående från ett autentiskt material, står det i motiveringen.

pärmen till johanna holmströms bok själarnas ö
Själarnas ö. pärmen till johanna holmströms bok själarnas ö Bild: Förlaget Johanna Holmström

De övriga kandidaterna till Runebergspriset 2018 är Anu Kaajas Leda (Teos), Olavi Koistinens Mies joka laski miljardiin (Kosmos), Juha Kulmalas Ränttätänttä (Savukeidas), Rosa Liksoms Everstinna (Like), Miki Liukkonens O (WSOY), Marjo Niemis Kaikkien menetysten äiti (Teos) och Asko Sahlbergs Amandan maailmat (Like).

Nominerade författare i Runebergshem.
Nominerade författare i Runebergshem. Bild: Yle/Mikael Kokkola Runebergspriset,författare,Nominerade till Runebergspriset 2018

Här kan du läsa motiveringarna

Johanna Holmström (f. 1981) har med Själarnas ö skapat en fullödig roman med solid struktur, varmed hon tar berättarkonsten till absolut toppnivå. Holmström levandegör skickligt några finländska kvinnoöden på Själö utgående från ett autentiskt material. Här skildras utmattning, tidspräglade diagnoser, rasbiologi och patriarkatets tunga hand. Läsaren varseblir hur människor kan försvinna ut i marginalen, bortglömda av omvärlden. De får liv i denna djupt drabbande bok som pendlar mellan mörker och ljus, instängdhet och frihet, utstötthet men också gemenskap.

Anu Kaajas (f. 1984) Leda är en mästerlig och mångbottnad pastisch på 1700-talets budoarroman. Berättandet är både lättsamt och svulstigt, med krusiduller och volanger. Läsaren lockas förföriskt med ett klimax till priset av förlorad oskuld. Bland beskurna buskar, i salonger och lusthus spelas en evig mänsklig komedi upp, men genom den går en isande underström av likgiltighet. Leda är en liten läcker moralitet, en delikatess som gömmer sylvassa nålar.

Olavi Koistinen (f. 1977) skakar i sin debut Mies joka laski miljardiin om mansbilden i finländsk litteratur med sina antihjältar. De underhållande och dramaturgiskt spänstiga novellerna bollar med uppoffring och utsatthet. I sina välavvägda berättelser driver han med personer som av en eller annan orsak är förlorare i det sociala spelet. Några avgörande faktorer är 1990-talets lågkonjunktur, dataspelsvärlden och högstadiet. Koistinens skarpsynta personskildringar och ambivalenta humor gör novellerna oemotståndliga.

Juha Kulmalas (f. 1962) femte diktsamling Ränttätänttä pulserar av öppet politisk, uppsluppen och vild beatpoesi, där jazzen hörs genom språkets flödande rytm. Han zoomar skamlöst in detaljer som avslöjar skrattretande uppblåsta politiker, regelverkens absurditet och galenskapen i all världens fritidssysselsättning. Kulmalas associationer och metaforer är såväl behärskade som överraskande. Mellan raderna och bakom alla trumpetsolon urskiljs existentiell förundran och underliggande toner av tillfällighet och sorg.

Rosa Liksoms (f. 1958) roman Everstinna är en hänförande, klassisk berättelse som går genom märg och ben. Huvudpersonen, som genomgående för ordet på meänkieli, är en okonventionell och motstridig superkvinna. Liksoms gnistrande, amoraliska beskrivning av hennes olika livsskeden, själsliv och erfarenheter samspelar med den politiskt laddade historiska referensramen. Få författare har Liksoms förmåga att med sådan glödande kraft skriva både vackert och gruvligt.

Miki Liukkonens (f. 1989) tegelstensroman O är en stor syntes av vår fragmentariska tid, med ett myllrande persongalleri som undersöker neurosen som alternativ i en ostrukturerad verklighet. Överdriven självmedvetenhet och ett ständigt informationsflöde äter upp personerna inifrån och får dem att tvångsmässigt greppa efter detaljer eller fly in i eskapism. Bakom myckenheten och humorn lurar en tomhet där Predikarens röst om fåfängligheters fåfänglighet hörs eka. Trots sitt massiva omfång är romanen inte tungläst, Liukkonens noggranna språk flyger fritt och gör O till något unikt inom finländsk litteratur.

Marjo Niemi (f. 1978) gestaltar i sin roman Kaikkien menetysten äiti ett beteende som kunde beskrivas som existentiellt krånglande. Den ryckiga monologen förkroppsligar den inneboende skräcken i förvirring, kollaps och sönderfall. Kvinnan som regredierar till dibarnsstadiet befinner sig på sitt livs scen, och på den finns bara det viktigaste: hon själv och moderns kropp, skammen, anklagelserna och rädslan. Niemi lyfter nyskapande fram viktiga teman, med ett språk som gåtfullt och melodiskt kartlägger den förnekade kärlekens tragedi.

Asko Sahlbergs (f. 1964) roman Amandan maailmat är en modern helgonlegend som granskar samhället, kulturskillnader och medmänsklig kärlek i en värld där ljuset håller på att slockna. Med sitt uttrycksfulla språk målar Sahlberg upp en apokalyptisk verklighet och Amandas rika inre värld. Hennes livshistoria griper tag i läsaren. Sahlbergs sociala aspekt och humanistiska ethos leder tankarna till en annan finländsk mästare, det vill säga Aki Kaurismäki.

Sex av de nominerade böckerna är romaner, men en diktsamling och en novellsamling ryms också med.

Kandidaterna valdes av en jury som består av frilansjournalisten Maija Jelkänen, poeten Heli Slunga samt kulturjournalisten och kritikern Sofie Stara.

Vinnaren utses av en prisjury som består av litteraturredaktör Pia Ingström, kritiker Mervi Kantokorpi och författare Marja-Leena Tiainen.

Runebergspriset

  • Ett litteraturpris som delas ut med stöd av tidningen Uusimaa, Borgå stad, Suomen kirjalijaliitto, Finlands kritikerförbund och Finlands svenska författareförening.
  • Priset instiftades 1986 för att stöda högklassig litteratur.
  • Priset delas årligen ut i Borgå på Runebergsdagen den 5 februari. Runebergs hem finns i Borgå.
  • Prissumman är 10 000 euro och betalas av tidningen Uusimaa och Borgå stad.

Läs mera:

Johanna Holmström med sin bok"Själarnas ö".

Vansinniga kvinnor vid vatten - Johanna Holmström har skrivit en roman om hospitalet på Själö

I romanen Själarnas ö skriver Johanna Holmström om moderskap, om makt och maktlöshet, om vänskap och kärlek, om sorg och saknad, om kroppens genografi och tystnadens arkeologi på hospitalet i Själö. Boken tillägnas alla som någon gång undrat om en är galen, eller håller på att bli det.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland