Hoppa till huvudinnehåll

Nato, biståndet och Guds välsignelse - här är frågorna som delar åsikterna i Yles valkompass

grafik
grafik Bild: Lehtikuva Presidentvalet i Finland 2018

Resultatet i Yles valkompass som publicerades idag visar på stora skillnader mellan presidentkandidaterna i fråga om värderingar och synen på presidentens uppgifter. Vi sammanfattar kompassens resultat i tre punkter!

1. Ryssland, USA och Nato

Relationen till Ryssland hör i högsta grad till presidentens ansvarsområden.

I valkompassen frågade vi om kandidaterna ser utvecklingen i Ryssland som ett hot mot Finlands säkerhet.

SDP:s Tuula Haatainen medger att Rysslands inrikespolitiska utveckling varit oroväckande, samtidigt som hon betonar att Finland har goda och fungerande relationer till Ryssland.

De grönas Pekka Haavisto och Centerns Matti Vanhanen påpekar att det inte finns något akut hot mot Finland från öst. Ryssland är i första hand ett hot mot sig själv, skriver i sin tur SFP:s Nils Torvalds.

Presidentkandidaterna Kyllönen, Väyrynen och Niinistö tonar likaså ned hotbilderna.

Sannolikheten för en separat offensiv verksamhet i Finland är fortfarande mycket liten.― Merja Kyllönen (VF)

Sannfinländarnas Laura Huhtasaari är den enda som uppger att hon delvis håller med påståendet om att Ryssland utgör ett hot mot Finlands säkerhet.

Huhtasaari sticker även ut i fråga om sin inställning till USA. Av kandidaterna är Huhtasaari den enda ser odelat positivt på den politiska utvecklingen i Förenta staterna.

Trump tar USA i rätt riktning.― Laura Huhtasaari (Sannf)

Sittande presidenten Sauli Niinistö skriver att läget i USA visserligen är förvirrat, men att Förenta staterna är en stark demokrati, som kommer att klara av situationen.

De övriga kandidaterna är mer eller mindre oroade över utvecklingen i USA. Den inrikespolitiska striden i landet kommer gå ut över utrikespolitiken, befarar bland andra Paavo Väyrynen.

grafik över kandidaternas inställning till Nato
grafik över kandidaternas inställning till Nato presidentval

Kandidaterna fick också frågan om hur de ser på ett finländskt Nato-medlemskap. Med undantag SFP:s Nils Torvalds som vill med i Nato så är tongångarna avvaktande.

Försiktigast är Sauli Niinistö som inte besvarat frågan över huvud taget.

I motiveringarna skriver Niinistö att ansökandet av medlemskap är helt beroende av omständigheterna och att det därför inte går att ge ett kategoriskt svar på frågan.

2. Presidentens maktbefogenheter

Överlag verkar presidentkandidaterna vara nöjda med presidentens maktbefogenheter, visar valkompassen.

Påståendet att presidentens maktbefogenheter borde skäras ned får inte gehör hos de tillfrågade kandidaterna.

Däremot påtalas behovet av ett fungerande informationsutbyte inom ramen för de nuvarande maktbefogenheterna.

Försvarsministerns, utrikesministerns och presidentens samarbete måste vara friktionsfritt.― Pekka Haavisto (Gröna)

Nils Torvalds (SFP) tror att en ytterligare inskränkning av maktbefogenheterna skulle göra ämbetet rent symboliskt. Ett sådant ämbete har inget existensberättigande skriver Torvalds.

Maktbefogenheterna är inte något som är hugget i sten, konstaterar en av presidentkandidaterna. Då det gäller ska presidenten kunna ta en större roll i inrikespolitiken anser Paavo Väyrynen.

Jag stöder inte en begränsning av rättigheterna, men åtminstone i praktiken borde maktbefogenheterna tvärtom stärkas. Detta gäller bland annat regeringsbildningen.― Paavo Väyrynen

I enskilda fall kunde flera av kandidaterna tänka sig att tumma på presidentens makt.

Rätten att benåda fångar är ett exempel på ett uppdrag som Pekka Haavisto (Gröna), Merja Kyllönen (VF), Matti Vanhanen (C) och Sauli Niinistö gärna skulle avstå från.

I stort sett är de nuvarande maktbefogenheterna på sin plats. Benådningsrätten är den enda historiska reliken man mycket väl kunde avskaffa― Sauli Niinistö
grafik över presidentkandidaternas åsikter i fråga om rätten att benåda fångar.
grafik över presidentkandidaternas åsikter i fråga om rätten att benåda fångar. presidentval

Kandidaterna fick också en fråga om huruvida de som presidenter skulle tillönska finländarna Guds välsignelse i sitt nyårstal.

Tuula Haatainen, Merja Kyllönen, Pekka Haavisto och Nils Torvalds föredrar neutrala hälsningsfraser.

En amerikansk sed som inte hör till våra finländska traditioner.― Nils Torvalds (SFP)

Kandidaterna Laura Huhtasaari, Matti Vanhanen, Paavo Väyrynen och Sauli Niinistö svarar jakande på frågan.

Enligt Vanhanen är det ändå viktigt att beakta innehållet i talet och situationen om man vill framföra Guds välsignelse.

3. Finlands globala ansvar

Grafik över presidentkandidaternas åsikter om utvecklingsbiståndet.
Grafik över presidentkandidaternas åsikter om utvecklingsbiståndet. presidentval

I valkompassen framkommer också hur presidentkandidaterna ser på Finlands roll som global aktör.

Överlag anser kandidaterna att Finland borde agera för en mer rättvis och hållbar värld.

Det här märks bland annat i kraven på höjt utvecklingsbistånd, som merparten av kandidaterna skriver under.

Många biståndsorganisationer i Finland har hamnat i trångmål på grund av nedskärningarna.― Tuula Haatainen (SDP)

Vidare anser en majoritet av kandidaterna att Finland ska lyfta fram mänskliga rättigheter också då det skadar handelsrelationerna.

Kritik kan ändå framföras på olika sätt, konstaterar Centerns Matti Vanhanen.

Som statsminister har jag alltid talat om mänskliga rättigheter. Det kan göras på diskret sätt.― Matti Vanhanen (C)

Merparten av kandidaterna är också beredda att ta emot fler flyktingar till Finland.

I svaren i valkompassen framhävs ändå betydelsen av gemensamma europeiska lösningar för att skapa hållbara lösningar på flyktingproblematiken.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val