Hoppa till huvudinnehåll

Smör eller margarin? Fördomar och vanor styr fettätandet

Smör.
Smör. Bild: Tiina Jutila / Yle smör,margarin,fett (näringsämnen),smörgåspålägg

Smör, margarin eller något annat? Det frågar sig många vid hyllan i affären.

Valet är lätt om man litar på officiella näringsrekommendationer. De uppmanar till att äta mer mat som innehåller omättade fetter som margarin och växtoljor.

Däremot borde man undvika föda som innehåller mättat fett, det vill säga hårda fetter, som smör.

Enligt näringsexperter ökar risken för att insjukna i diabetes typ 2, högt blodtyck, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar om man äter mycket hårda fetter.

Alla bryr sig inte om rekommendationerna

Alla litar ändå inte på rekommendationer som kommer från staten och alla bryr sig om att följa dem.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, äter man mer ohälsosamt på många håll i Österbotten och Kajanaland.

Enligt THL:s regionala hälsoundersökning frossar man i Kajanaland i smör och äter bara lite grönsaker.

Näringsterapeuten vid centralsjukhuset i Kajanaland Eeva Nissinen säger att det är vanligt att också unga människor gör sås så att de bryner mjöl i smör. Användningen av hårda fetter verkar inte ha något samband med ålder.

Viktiga fettsyror

- Margarin innehåller viktiga fettsyror som omega 3 och omega 6, säger Nissinen.

Eeva Nisinen, näringsterapeut vid centralsjukhuset i Kajanaland
Eeva Nissinen Eeva Nisinen, näringsterapeut vid centralsjukhuset i Kajanaland Bild: Kimmo Hiltunen/Yle Kajanaland,centralsjukhus,Eeva Nissinen

Tidigare gjordes margarin av vilket slags olja som helst men nu används hårda växtfetter som palmolja eller kokosfett, berättar Nissinen.

Trots det är andelen hårda fetter bara en bråkdel av andelen hårda fetter i smör.

Eeva Nissinen säger att man nog kan vara oroad över att det finns tillsatsämnen i margarin men samtidigt kanske samma person äter mycket halvfabrikat och färdigmat som innehåller mycket tillsatsämnen.

Forskare och folk talar olika språk

Fastän de officiella näringsrekommendationerna har gjorts på basis av omfattande forskningsresultat får THL massor av respons som inte alltid är saklig.

Specialforskaren Heli Kuusipalo vid THL säger att problemet i matdiskussionen är att forskarna och folket inte alltid talar samma språk.

Det utkommer mängder av publikationer men alla kan inte tas på allvar. Allmänt taget är det ändå få som kritiserar officiella rekommendationer, säger Kuusipalo.

Läkare inga näringsexperter

- Jag har bara hört om två läkare i Finland som är av annan åsikt och det baserar sig på andra faktorer än vetenskapliga rön, säger Kuusipalo.

Överlag är läkare inte näringsexperter eftersom det i läkarutbildningen inte nästan alls ingår näringslära, konstaterar Kuusipalo.

- Det är fråga om en helhet. En bra sak är att fastän man under en hel veckas tid vräker i sig skinka och smör så har det i sista hand ingen effekt på hälsan om man annars äter mångsidigt och rör tillräckligt mycket på sig, säger Kuusipalo.

Ursprunglig artikel: Julia Sieppi/Yle uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes