Hoppa till huvudinnehåll

Den kvinnliga hämnden – eller hur mannen blev villebråd

Bokomslag: Befrielsen av Maria Sveland
Bokomslag: Befrielsen av Maria Sveland Bild: Leopard Förlag Maria Sveland,författare,roman,feminism,Våld mot kvinnor,hämnd

Metoo-kampanjen och avslöjandena kring Harvey Weinstein har visat att kvinnor för många män är ett lovligt villebråd. Men tänk om kvinnorna reste sig till kamp och efter trakasserier och övergrepp bestämde sig för att hämnas?

År 1995 utkom Anja Snellmans roman Rädslans Geografi - Pelon maantiede. Boken handlar om Oili Lyyra, en kvinna som sakta men säkert dras in i en militant feministisk organisation som utkräver en våldsam hämnd på männen.

Filmregissören Auli Mantila som filmatiserade boken år 1998, märkte när hon läst Anja Snellmans roman att hon själv ofta gjorde val i livet som inte byggde på lust och vilja utan mera på mod.

- Jag valde det jag vågade välja och det här började bekymra mig, sade Auli Mantila i samband med filmpremiären.

Hade denna undfallenhet någonting att göra med inneboende rädslor eller rädslor som medvetet skyfflades på henne?

Bokomslag: Rädslans geografi av Anja Snellman
Pelon Maantiede utkom också på svenska. Bokomslag: Rädslans geografi av Anja Snellman Bild: Norstedts Anja Snellman,författare,roman,feminism,Våld mot kvinnor

Om att återta makten

Rädslans geografi handlar om att överskrida och förflytta gränser. Den handlar om att ta lagen i sina egna händer, men också om att återinföra den respekt och högaktning som borde vara självskriven mellan man och kvinna. Om exakt samma sak handlar Maria Svelands roman Befrielsen från år 2015.

I Örebro går en serievåldtäktsman lös. Polisen verkar lamslagen och pressen är närmast oroad över att oskyldiga män blir misstänkliggjorda. Men precis som i Anja Snellmans roman finns det också i Maria Svelands roman kvinnor som fått nog och som bestämmer sig för att ta lagen i egna händer.

Bokomslag: Befrielsen av Maria Sveland
Kvinnor i klänning och läppstift är lovligt byte. Bokomslag: Befrielsen av Maria Sveland Bild: Leopard Förlag Maria Sveland,författare,roman,feminism,Våld mot kvinnor,hämnd

Kvinnornas befrielsefront börjar misshandla oskyldiga män, bara för att få männen att känna samma rädsla och oro inför mörka parker och andra platser de tidigare ansett vara trygga.

- Andra politiska rörelser som t.ex. ANC eller arbetarrörelsen har tagit till våld när de upplevt att de demokratiska metoderna inte räckt till, säger Maria Sveland när jag träffar henne i Stockholm.

Hämndaktionerna som kvinnorna i hennes bok ägnar sig åt, har sin upprinnelse i en frustration, men i lika hög grad är det polisens oengagerade försök att infånga en våldtäktsman som får bägaren att rinna över. Kvinnorna upplever helt enkelt att ordningsmakten är en förlängning av det patriarkala styret.

Isländska hämndaktioner

Samma frustration upplever också huvudpersonen Kata i Steinar Bragis roman med samma namn. När hennes dotter våldtas och mördas bestämmer hon sig för att hämnas å det gruvligaste på de tre våldtäktsmännen.

- Romanen fick sin början när jag talade med en utländsk kollega och frågade henne varför hon inte skriver om våldet som hon och alla hennes medsystrar ständigt möter.

Steinar Bragi föreslog att hon borde skriva en roman om alla dessa alla äkta män, pojkvänner och släktingar som misshandlar och våldtar, innan han upptäckte sitt eget mästrande och insåg att han kanske borde skriva den där boken själv.

Bokomslag: Kata av Steinar Bragi
Romanen Kata utspelar sig i Reykjavik Bokomslag: Kata av Steinar Bragi Bild: Natur & Kultur Steinar Bragi,Island,författare,roman,feminism,Våld mot kvinnor,våldtäkt

Och sagt och gjort. Steinar Bragi skred till verket och skrev en kontroversiell bok om en kvinna som börjar som gudfruktigt sjuksköterska, men slutar som hämndlysten mordängel.

- Kata är en kvinna med höga ideal och en kristen tro. Skillnaden mellan gott och ont är solklar, men när hennes världsbild och tro rubbas efter dotterns död, så kliver hon själv in i en gråzon, tillägger Steinar Bragi bakom sina solglasögon i vintermörkret i Reykjavik.

Rättvisa framom godhet

Efter att Kata förlorat tilltron till kyrkan, rättväsendet och många närstående, inser hon att hon måste bygga en plattform som i stället för godhet utgår från rättvisa.

Den isländske författaren Steinar Bragi
Steinar Bragi på hemmaplan i Reykjavik. Den isländske författaren Steinar Bragi Bild: Yle/Petter Lindberg Steinar Bragi,Island,författare,roman,feminism,Våld mot kvinnor,våldtäkt

I rättvisans namn har hon rätt att bestraffa de män som gjort henne och hennes familj illa. I ett extremt läge tyr hon sig till allt från elchocker och strypningar till slag och syraattacker. Men finns det något som i slutändan rättfärdigar hennes handlande?

- Det är svårt för mig att försvara Katas våldshandlingar, men å andra sidan kan man säga att hon handlar i självförsvar och i yttersta nöd. Och när man dessutom tar del av amerikansk statistik och inser att terroroffren är långt färre än de kvinnor som blir mördade av sina män och pojkvänner, ja då inser man att någonting är galet, säger Steinar Bragi.

En gruvlig statistik visar att World Trade Center-attacken och andra terrordåd skördade 3073 människoliv i USA mellan åren 2001 och 2012. Under samma period dödades 11766 amerikanska kvinnor av sina pojkvänner eller makar.

Hur är det möjligt att en demokrati tillåter detta och att man utgår från något så befängt som att våld och hot mot kvinnor är ett normaltillstånd som kvinnor och flickor måste anpassa sig till.

Författaren Maria Sveland
Maria Sveland debuterade 2007 med romanen Bitterfittan Författaren Maria Sveland Bild: Leopard Förlag Maria Sveland,roman,författare,feminism,Våld mot kvinnor,hämnd,journalister

- Våldet har blivit normalitet, säger Maria Sveland och ett normaltillstånd genererar sällan nyhetsrubriker.

Konfliktlösning

Maria Svelands roman Befrielsen och Steinar Bragis roman Kata handlar båda om kränkta kvinnor som upplever att lagen inte skyddar dem och som därför bestämmer sig för att ta lagen i egna händer och förnedra och rentav döda de våldtäktsmän som ännu går fria. Det pågår helt enkelt ett krig mellan könen.

- Män löser konflikter med våld, konstaterar Steinar Bragi, kvinnor gör det mer sällan, replikerar Maria Sveland.

Hur ska man någonsin kunna föra en dialog och få till stånd en förändring om inte männen är bereda att diskutera eller ge avkall på hand sin egen makt? Det är där förändringen måste börja!

Metoo-kampanjen har synliggjort ett problem som de allra flesta anat eller känt till. För att kunna gå vidare måste många osynliga maktstrukturer ifrågasättas och bekämpas, fast kanske inte på samma våldsamma sätts som i Maria Svelands eller Steinar Bragis romaner.

Omslag till Märta Tikkanens Män kan inte våldtas
Märta Tikkanens roman väckte uppståndelse år 1975 Omslag till Märta Tikkanens Män kan inte våldtas Bild: Schildts & Söderströms Märta Tikkanen,finlandssvensk skönlitteratur,70-talet,kvinnosaksrörelser,feminism,våldtäkt,Män kan inte våldtas

Alla manliga förövare kan inte dödas eller placeras i fängelse eller på mentalsjukhus och våldet som Kvinnornas befrielsefront i Maria Svelands roman tar till, får dem också skamset att undra om de i själva verket blir liknande moster som de säger sig vilja bekämpa.

En försonligare metod

Redan i Märta Tikkanens bok Män kan inte våldtas från år 1975 inser huvudpersonen Tova Randers att den manliga våldsmetoden är ofruktbar. Män har avslöjats, blivit uthängda och fått sina karriär rättmätigt förstörda, men precis som Märta Tikkanens, Steinar Bragis och Maria Svelands romaner visar, så leder inte hämnden till en bestående förändring.

Ansvar, tillit och solidaritet är betydligt bättre vapen och därtill kunde det vara värt att fokusera på de manliga maktstrukturerna och deras nedmontering för att verkligen komma åt våldet, förljugenheten och förtrycket.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje