Hoppa till huvudinnehåll

Den unika språkbadsskolan har blivit Jakobstads största grundskola

Maarit Granholm har bildkonst tredjeklassisterna.
Maarit Granholm har bildkonst tredjeklassisterna. Maarit Granholm har bildkonst tredjeklassisterna. Bild: Yle/Kalle Niskala Jakobstad,språkbadsskolan i jakobstad

Språkbadsskolan i Jakobstad har fått kämpa mot misstankar, motstånd och dålig inomhusluft. Genom allt har undervisningen haft föräldrarnas stöd. Nu finns också löfte om en ny skolbyggnad.

Det är trångt när 420 elever och lärare har packat in sig i entréhallen i vad som tidigare var Jakobstads handelsläroverk för att fira advent.

Barnen sitter på golvet och lärarna lite här och där. Ett sorl av både finska och svenska hörs från golvet.

Trängseln skvallrar om hur populär Språkbadsskolan är i Jakobstad. På mindre än två decennier har vad som började som undervisning i två grupper vuxit så mycket att spåkbadsskolan är stadens största grundskola i dag.

Skolan har inga inträdesprov och man kan söka dit oberoende var man bor i staden. Nästan alla åldersgrupper har tre parallellklasser, två för svenskspråkiga och en för finskspråkiga barn.

I många kommuner ges språkbadskurser på svenska till finskspråkiga barn, även i Jakobstad. Det som är speciellt i staden är att språkbadskurser också ges till svenskspråkiga barn.

Motsvarande undervisning finns inte någon annanstans i Finland.

Språkbadet börjar på förskolan och fortsätter hela grundskolan. I själva språkbadsskolan kan man bara gå till sjätte klass. Efter det fortsätter språkbadet i högstadiet.

De första åren undervisas barnen endast på språkbadsspråket. Så småningom ökar undervisningen på det egna modersmålet så att till exempel termer i matematik också lärs ut på det egna modersmålet.

Spåkbadsskolans rektor Kristiina Hellstrand tror att språkbadsskolans ursprung kommer från kommunens befolkningsfördelning.

Enligt statistikcentralen finns det aningen fler svenskspråkiga i Jakobstad än finskspråkiga, drygt 55 procent är svenskspråkiga. Båda språkgrupperna känner ändå att det är viktigt att kunna det andra språket.

Vicerektor Mira Tallgård och rektor Kristiina Hellstrand i aulan, som också fungerar som festsal.
Vicerektor Mira Tallgård och rektor Kristiina Hellstrand i aulan, som också fungerar som festsal. Vicerektor Mira Tallgård och rektor Kristiina Hellstrand i aulan, som också fungerar som festsal. Bild: Yle/Heini Holopainen Jakobstad,språkbadsskolan i jakobstad

Allt började i Kanada

Tanken på ett språkbad kom till Finland från Kanada. Undervisningen började i Vasa på 1980-talet.

I Jakobstad kom initiativet från ivriga föräldrar och undervisningen började 1992. Redan då gavs språkbadsundervisning både på finska och svenska.

Det fanns skeptiker till den nya undervisningsmodellen. Rektor Kristiina Hellstrand berättar att folk vid den tiden var oroliga för barnens språkliga utveckling.

Sedan dess har det gjorts flera studier på fördelarna med språkbadsundervisning.

De första språkbadsgrupperna i Jakobstad gick i olika skolor. År 2003 grundades en egen språkbadsskola som fanns i Ristikaris skolbyggnad.

Skolans ledning kritiserades när språkbadseleverna började flytta bort från de andra skolorna.

Enligt rektorn var man rädd att de små skolorna skulle tyna bort och till sist läggas ner när eleverna flyttar till språkbadsskolan i centrum.

Skolan har till och med fått skäll från en elitskola, vilket rektorn inte förstår.

- Vem som helst får söka hit, vi har inte ens inträdesprov. Föräldrarna visar att man vill ha den här typen av undervisning i Jakobstad eftersom skolan har vuxit och blivit så här stor, säger Hellstrand.

Sanna Seppelin-Joensuu och sonen Noel Joensuu.
Sanna Seppelin-Joensuu och sonen Noel Joensuu. Sanna Seppelin-Joensuu och sonen Noel Joensuu. Bild: Yle/Heini Holopainen Jakobstad,Sanna Seppelin-Joensuu

Ger fler alternativ åt vuxna

Sanna Seppelin-Joensuus femteklasist Sebastian har studerat svenska i språkbadsskolan sedan förskolan.

- Vi ville att han skulle lära sig svenska eftersom vi bor i Kust-Österbotten där man behöver båda språken. Sedan när han är vuxen får han själv välja var han vill studera, men det är säkert lättare att hitta sin egen grej på antingen finska eller svenska.

Mamma är nöjd med beslutet. Sebastian började hitta svenska ord redan som femåring.

- Det är väldigt fint att höra hur Sebastian pratar med svenskspråkiga vänner. Från skolan har han fått mod att prata. Via skolan får han också lära känna den finlandssvenska kulturen eftersom barnen studerar i samma skola.

Elever vid språkbadsskolan i Jakobstad.
Elever vid språkbadsskolan i Jakobstad. Elever vid språkbadsskolan i Jakobstad. Bild: Yle/Kalle Niskanen Jakobstad,språkbadsskolan i jakobstad

Byter språk efter samtalspartner

Sebastian Joensuu sitter i ett stort klassrum med finskspråkiga fyror och femmor. Klassen diskuterar på svenska tillsammans med två lärare vars modersmål är svenska.

Sebastian och de andra eleverna pratar svenska med lärarna, men finska med varandra. Språket byter alltid beroende på vem man pratar med. Den som pratar tar hänsyn till samtalspartners modersmål.

En våning ovanför sitter svenskspråkiga treor och ritar lucior under ledning av läraren Maarit Granholm. Barnen har använt finska i fyra år och klarar av att berätta om sin uppgift på finska.

De förstår också sagan som läraren läser för dem på finska. Kristiina Hellstrand sammanfattar språkbadets bästa egenskaper i några meningar.

- Undervisningen här är konkret och utgår från eleverna. Barnen får språkkännedom tidigt. Det bästa är naturligtvis att språket lärs ut i en naturlig miljö och genom att man umgås. De lär sig språket innan de vet om att det kan vara svårt att lära sig.

Från en evakueringslokal till en annan

Trängseln vid advenstfirandet speglar nuläget för språkbadsskolan: livet i en evakueringslokal som är ämnad för andra ändamål.

Språkbadsskolan måste flytta från hemskolan Ristikari på grund av problem med inomhusluften. Oturligt nog hade lokalen man evakuerades till också inomhusluftsproblem.

I ett år har språkbadseleverna studerat i tidigare handelsläroverket. Staden har hyrt byggnaden från ett byggföretag.

Nu har språkbadseleverna tillräckligt med utrymme, men inte riktigt sådana utrymmen som lågstadiet behöver. Advent firas i entréhallen eftersom det inte finns någon fest- eller gymnastiksal.

Det finns inte heller en trygg skolgård eller en matsal. De yngsta skolbarnen äter i skolan på papperstallrikar. Maten kommer från Länsinummen koulu.

De cirka 200 äldre eleverna går till det närliggande högstadiet och äter. Gymnastiken ordnas i andra skolors gymnastiksalar, stadens idrottsplatser eller i simhallen. Att ta sig till de olika platserna tar tid.

De yngsta barnen äter från engångskärl.
De yngsta barnen äter från engångskärl. De yngsta barnen äter från engångskärl. Bild: Yle/Kalle Niskala Jakobstad,språkbadsskolan i jakobstad

Äntligen en ny skola

Förhoppningsvis får utrymmesbristen och bristen på praktiska rum ett slut inom de närmsta åren. Staden har bestämt att man ska bygga en ny skolbyggnad.

Planeringen börjar nästa år och kostnaderna uppskattas till cirka elva miljoner euro.

- Det känns väldigt bra. Tanken är verkligen att vi ska få tillräckliga och hälsosamma utrymmen. Nog vill vi tro på beslutet, fast spänningen knappast kommer att släppa före vi har nycklarna i handen, säger rektor Kristiina Hellstrand.

Hon påpekar att beslutet om att skolan ska byggas är den exakta motsatsen till tidigare beslut. Det tidigare beslutet var att Ristikaris skolbyggnad skulle saneras.

Nu bestämde man att en sanering är för dyr och att en ny skola ska byggas.

Text: Heini Holopainen /Yle Kokkola, Översätning: Sarah Grönstrand
Ainutlaatuisesta kielikylpykoulusta tuli Pietarsaaren suurin alakoulu – "On tullut sellainen uskallus puhumiseen"

Läs också