Hoppa till huvudinnehåll

One hit wonders – ett fenomen man fortfarande kan livnära sig på

Rick Astley
Rick Astley. Artisten bakom one hit wonderlåten "Never gonna give you up". Rick Astley Bild: EPA / PETER KOLLANYI Rick Astley

Det går fortfarande att skriva en låt och leva ett helt liv på inkomsterna, men pengaflödet är mindre direkt i dag än vad det var när människor fortfarande köpte skivor.

”Macarena”, ”The ketchup song” eller ”Living next door to Alice” – upphovspersonerna till de låtarna kan potentiellt sett fortfarande klara sig ekonomiskt på musikintäkterna.

- Om man får ett tillräckligt stort genomslag har man absolut möjlighet att leva på inkomsterna. Det finns det många exempel på, säger Robert Gehring som jobbar med service och support på upphovsrättsorganisationen Stim i Sverige.

en porträttbild av robert gehring i en korridor med bakgrunden ur fokus. Han bär en rutig skjorta och en mössa.
Robert Gehring på upphovsrättsorganisationen Stim en porträttbild av robert gehring i en korridor med bakgrunden ur fokus. Han bär en rutig skjorta och en mössa. Bild: Stim människan (art)

Vad ”att leva på” innebär är förstås en helt annan fråga. Kanske betyder det hyran för en tvårummare och ett billigt billån, eller så betyder det lyxvilla och allt som hör till den.

Enligt Gehring är relevans och tidsbundenhet karaktärsdrag för hittar som överlever år ut och år in.

- Den kommer rätt i tiden och har ett ämne som är återkommande i samhället, säger Gehring.

En halv miljon i året

En bra idé för någon som vill få till en riktigt stor hit är att tänka säsong eller veckodag. Som ett exempel kan man nämna att Mariah Carey tjänar runt en halv miljon euro varje jul för sin hit ”All I Want For Christmas Is You”.

Då finns det också låtskrivare, skivbolagsanställda och kanske förläggare som också får en julbonus tack vare låten.

Inkomster från musikindustrin kommer från alla möjliga kanaler. Rättighetsinnehavare, såsom en låtskrivare, får betalt av upphovsrättsorganisationer och musikförlag. En artist får pengar för musiken enligt sitt avtal med sitt eller sina skivbolag.

- Om man tittar på artister som förknippas med one hit wonders, kan de i princip åka runt världen år ut och år in och spela den låten live och tjäna ganska bra med pengar, säger Gehring.

Gehring påpekar också vikten av att inte ge upp rättigheterna till sin musik om man vill kunna leva på musiken.

Publiken i Stallörsparken 2015.
Man kan ha en publik runt hela världen tack vare en enda låt. Publiken i Stallörsparken 2015. Bild: Yle/Patric Westerlund livs levande ledin,Ekenäs

Genomslaget var större förr

Många one hit wonders har redan hunnit leva länge. Låtar som ”Living next door to Alice” av Smokie (1979), ”I just died in your arms” av Cutting Crew (1986) eller “The ketchup song (Aserejé)” av Las Ketchup (2002) kom till när lyssnarna köpte fysiska skivor i stället för att strömma musiken.

Enligt Robert Gehring är det fortfarande möjligt att få till en livsinkomstbringande låt, trots att saker och ting fungerar lite annorlunda nu.

- Kanalerna för att få ut sin musik var begränsade förr och genomslagskraften var mycket större eftersom utbudet inte var lika stort. I dag är mängden brus och filter som man behöver ta sig igenom mycket större.

- Å andra sidan är det inte lika regionalt. Med digitaliseringen har man ju i princip hela världen som marknad, säger Gehring.

I dag är mängden brus och filter som man behöver ta sig igenom mycket större

Men i dag är källorna fler

Gehring menar att den gamla musikindustrin betalade ut pengar från färre källor.

- Nu kanske det är ett mindre antal som tittar på en kanal men det finns fler sätt att ta del av musik, säger Gehring.

Om man får in en låt i en film eller i en reklamfilm för någon populär produkt har man lagt en bra grund, menar Gehring.

- Över tid kommer den att kopplas ihop med känslor och nostalgi. Det blir en bred grund för att låten ska kunna leva och ge en pengar för resten av livet.

Nestor Alexander Haddaway
Haddaway är främst känd för "What is love" och uppträder ännu nästan 25 år senare. Nestor Alexander Haddaway Bild: Yle/Björn Karlsson haddaway

Svårt att tala om månadslöner

Ens privatekonomi som artist eller låtskrivare bakom en enorm hit är inte den samma som för en, så att säga, normal arbetare. Pengar kommer in från alla möjliga kanaler och håll i olika tidpunkter och summor.

Stim, som upphovsrättsorganisation, betalar ut ersättningar kvartalsvis.

- Vi försöker korta ner tiden mellan framförande av musiken och när ersättningen betalas ut, säger Gehring.

Men det handlar om många lösa delar i ett stort maskineri som ska fungera. Egentligen bygger allt på hur noggrant musikanvändningen rapporteras från allt från krogar till radiokanaler.

- Sen finns det andra intressenter som kan kapitalisera på låten och fördela ersättning till dig - skivbolag, musikförlag och så vidare, säger Gehring.

En annan inkomstkälla som man kanske inte tänker på, men som Gehring nämner som exempel, är kända artister som spelar för slutna kretsar i till exempel Saudiarabien eller på företagsfester.

- Man kan göra väldigt mycket pengar på unika spelningar.

Förut kom stora summor på en gång

En av de större skillnaderna i dag jämfört med förr är hur länge det tar innan pengarna börjar rulla in. I ekonomiska termer kan man tala om att en låtskrivare, artist eller annan upphovsrättsägare förut hade en högre likviditet i samband med att en låt slog igenom.

- Tidigare fanns det ett ganska kort transaktionellt tidsförlopp, kanske på ett halvår, från försäljningsperioden till att man fick en ganska stor ersättning för sålda skivor.

- Med strömningen sprids det ut över tid på ett helt annat sätt, där man får en lägre ersättning men får den för varje lyssning, säger Gehring.

Inkomsterna inte nödvändigtvis lägre nu

Trots att pengasummorna var större och mer direkta förut tror inte Gehring att man i dag tjänar mindre pengar på en stor hitlåt. Det är förstås svårt att räkna ut hur mycket pengar en nutida storhit har dragit in, eftersom den fortfarande är aktuell.

- Man kanske måste sammanställa mängden lyssningar över tio år, säger Gehring.

Gehring påpekar också att möjligheterna att nå ut är så mycket större i dag än förut eftersom man potentiellt sett har lyssnare i hela världen.

- Tänk på hur många miljoner strömningar dagens stora hits har. Det är helt andra mängder av transaktioner.

Om man vill gå ännu längre in på detaljerna över hur då och nu skiljer sig från varandra kan man titta på hur pengarna fördelas.

- De renodlade musiktjänsterna i dag är prenumerationstjänster. Allas prenumerationsavgifter åker ner i en stor pengapåse och fördelas på alla strömningar, säger Gehring.

Förut gick pengarna mer direkt från lyssnare till artist eller låtskrivare.

- Den fanbaserade konsumtionen är tydligare i skivförsäljningen. Den finns ju inte på samma sätt längre.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje