Hoppa till huvudinnehåll

Svenskarna kan mer om aktier än finländare och placerar också modigare: ”Finländare förstår sig inte på risk”

Dow Jones över 18 000 för första gången sedan sommaren 2015.
Dow Jones över 18 000 för första gången sedan sommaren 2015. Bild: EPA/ANDREW GOMBERT aktier,börskurser,New York Stock Exchange,USA,ekonomi

Svenskar tar mera risk när de placerar pengar än finländare. Då svenskar gärna placerar pengar i aktier satsar finländare i högre grad på tryggare blandfonder och räntefonder. Det kan leda till att finländarna går miste om stora intäkter.

Enligt flera bedömare är vi onödigt rädda för risker. Sveriges pensionssystem har gjort svenskarna bättre på placeringar.

- Det är illa att man placerar i räntepapper i Finland. Både för ekonomin som helhet och placerarna själva, säger Timo Rothovius, ordförande för Aktiespararnas centralförbund.

Över tid har svenskarna placerat 70 procent av sina pengar i aktier, antingen direkt eller genom renodlade aktiefonder. En lika exakt siffra är svår att få fram för Finland, men den stiger inte mycket över 50 procent.

Spotlight: Stora Ensos stora hemlighet
Timo Rothovius Spotlight: Stora Ensos stora hemlighet Bild: Yle 6559 3822 000

Aktier innebär både större risker att förlora och större chanser att tjäna pengar. Räntefonder är säkrare men erbjuder sämre möjligheter till vinster.

Blandfonder satsar både i aktier och räntepapper, och ligger mellan rena aktiefonder och räntefonder.

Lite tillspetsat kan man tolka läget så att svenskarna tar nästan en femtedel mera risk när de placerar pengar än finländare.

- Om vi ser på hur den svenska förmögenhetsmassan har utvecklats och sannolikt kommer att utvecklas, blir vi efter våra vänner i Sverige om vi inte börjar titta mera på placeringsmarknaderna, säger Oscar Taimitarha, regiondirektör på Aktia med ansvar för Helsingfors och Vanda.

Svenskarna har i år satsat på aktier medan finländarna backar

I år har finländarna flyttat över sina pengar från aktiefonder till tryggare placeringar.

Trots att vi hela tiden har fortsatt att placera pengar i en del fonder har värdet av våra placeringar i renodlade aktiefonder minskat med 147 miljoner euro.

Under motsvarande tid har svenskarna placerat 3,45 miljarder i aktiefonder. Det är helt klart att svenskar och finländare i år har tolkat samma ekonomiska nyheter på lite olika sätt.

- I Sverige har nästan varannan krona som satsats på fonder i år placerats i en aktiefond. Jag tror det har att göra med att den svenska konjunkturen har varit bra under många år. Väldigt få är arbetslösa och väldigt få känner någon som är arbetslös. Det finns alltså en extremt stark positiv tro, säger Johan Hultkrantz som är fristående spar- och placeringsmäklare.

Yle/ Retu Liikanen
Johan Hultkrantz Yle/ Retu Liikanen placeringar,placeringsverksamhet,johan hultkrantz
Väldigt få är arbetslösa och väldigt få känner någon som är arbetslös― Johan Hultcrantz, spar- och placeringsmäklare om situationen i Sverige

Ändå har många ekonomiska analytiker varnat för en viss risk att högkonjunkturen kan närma sig sitt slut. Oscar Taimitarha på Aktia förstår varningarna, men vill inte överbetona riskerna.

- Vi har haft en lång uppgång på marknaden och värderingsnivåerna har stigit. Det är säkert värt att fråga sig hur mycket aktierna ännu kan stiga. Vi ser ändå inga fundamentala problem på marknaden som skulle tala för att det skulle vara fråga om en bubbla.

Små orosmoln också i Sverige

Den färskaste statistiken från måndagen (11.12) visar ändå att svenskarna har tagit ett litet steg tillbaka och minskat sitt ägande i aktiefonder med nio miljoner euro i november.

Oscar Taimitarha ser ändå andra orsaker till det än en oro för att aktiekurserna snart skulle börja falla.

- Delvis beror det på att den långa uppgången på aktiemarknaderna har lett till att aktiernas andel av många placerares portföljer har vuxit sig större än det var tänkt från början. Då är det läge att ta hem lite vinster och kanske placera i annat.

yle/ Patrik Schauman
Oscar Taimitarha yle/ Patrik Schauman Aktia Bank,oscar taimitarha

Oscar Taimitarha ser också en viss oro för bostadsmarknaden i Sverige, även om han inte vill överbetona den.

- Många kan fråga sig om det finns en bubbla på bostadsmarknaden och vilka ringar som kan sprida sig på marknaden om den i så fall spricker. Så där finns en viss tendens att minska risknivåerna lite.

”Finlandare tar för lite risk”

Den oro som syns klart i Finland och kanske en aning i Sverige gäller i första hand aktiekursernas pris på kort sikt.

Över längre tid räknar de flesta med att aktieplaceringar med väl spridd risk kommer att ge bättre vinst än ränteplaceringar.

- På längre sikt har aktiekurserna alltid i genomsnitt vuxit med ungefär tio procent. Det är mycket sannolikt att de på lång sikt kommer att fortsätta växa lika snabbt, säger Timo Rothovius på Aktiespararnas centralförbund.

Han bedömer att många av dem som placerar i räntepapper gör det på lång sikt.

- Då är vinsten mycket mindre än i en aktiefond, men risken inte i praktiken större än i en aktiefond. Tiden jämnar ut skillnaden i risk. På kort sikt är skillnaden stor, men på längre sikt lönar det sig absolut att satsa i en aktiefond, säger Timo Rothovius.

- Om du inte behöver pengarna på fem, tio eller femton år och du sitter och rullar mycket pengar i blandfonder ser jag inte någon vits med den saken. Jag träffar själv pensionskunder som inte har någon som helst avsikt att ta ut sina pengar som ändå har blivit rekommenderade blandfonder med extremt hög ränteexponering, säger Johan Hultkrantz.

Det är ur det perspektivet som finländarnas placeringar kommer att avkasta mycket sämre än svenskarnas.

”Problemet är den finländska folksjälen”

Enligt Johan Hultkrantz är en del av problemet att bankerna tjänar mera på att sälja dyra blandfonder med låg risk än renodlade aktiefonder.

- Storbankerna kontrollerar ungefär 80 procent av den finländska marknaden och deras rådgivare säljer väldigt mycket blandfonder och fonder där aktievikten generellt sett är låg. Den kan ligga på bara 30 till 40 procent, eventuellt 50 procent. Det ger en konservativ rådgivning där banken hellre ger kunden en lägre uppgång och begränsar risken.

Snarare väljer kunderna ofta en lägre risk än den vi rekommenderar― Oscar Taimitarha, Aktia

Oscar Taimitarha på Aktia känner sig inte träffad av Johan Hultkrantz kritik.

- Som bank försöker vi hitta den rätta risk- och avkastningsnivån för varje enskild kund så att vi kan ge dem rätt råd. Jag upplever inte att vi ger för konservativ rådgivning. Snarare väljer kunderna ofta en lägre risk än den vi rekommenderar.

- Det beror säkert på folksjälen. Vi är rädda för risker. Vi talar hela tiden om hur riskfyllda aktieplaceringar är och hur kursen åker upp och ner mycket mera än i räntepapper. Det stämmer förstås, men folk är alldeles för rädda för det, säger Timo Rothovius.

Han tycker att finländare inte förstår vad sparande och placeringar på lång sikt är.

- Jag minns hur många redan 2015 sade att det fanns en prisbubbla på aktiemarknaden. Att priserna snart skulle rasa. Om man börjar följa sådana råd kan man aldrig placera i aktier. De som sålde 2015 har sedan dess gått med förlust samtidigt som de som har hållit kvar sina aktier hela tiden har fått vinst.

Pensionssystemet har utbildat svenskarna

Henrik Palmén som är lektor i finansiell ekonomi vid den ekonomiska handelshögskolan Hanken i Helsingfors lyfter fram att de svenska placerarna har vant sig vid fonder under en lång tid.

- Deras pensionssystem tillåter dem att placera själva. Den vägen har de tvingats bli mera belästa och intresserade av den här frågan.

- Jag tror att svenskarna generellt sett tycker om att använda sig lite mer av aktiefonder på grund av att man har gjort det sedan 1984 då de första allemansfonderna kom. Man ligger alltså 10-20 år före i tiden än i Finland, säger Johan Hultkrantz.

I Finland sköts pensionsplaceringarna centralt av pensionsfonder. Det har lett till att hushållen i Sverige har mycket mera pengar placerade i aktier än hushållen i Finland.

Den skillnaden är störst när det gäller fonder. Om man ser på det direkta aktieägandet är skillnaderna mycket mindre.

- Typiskt för en finländare är kanske att när banken märker att man har för mycket pengar på kontot så kontaktar de en och sedan går man till banken och diskuterar olika alternativ. Till slut landar man ofta på blandfonder, säger Henrik Palmén.

Timo Rothovius tycker att det ofta är ett olyckligt val.

- Många blandfonders mål är att placera i aktier när de ger bra avkastning och i räntepapper när de avkastar bra. Men om vi ser på blandfondernas historia och hur bra de har fungerat så har de inte klarat av att uppfylla sina mål. Man är alltid lite efter. Man har mycket aktier när deras pris är högt och räntepapper när de är dyra. Det är mycket svårt att förutspå marknaden.

På lång sikt är det ingen idé att placera i en blandfond, säger Rothovius.

”Finländare förstår inte risk”

Oscar Taimitarha tycker att finländare har svårt att greppa de risker de tar i sina placeringar.

- Man upplever risk som någonting enbart negativt. Man förstår ordet risk så att man kommer att förlora alla eller en del av sina pengar. Därför drar man i handbromsen som en ryggmärgsreaktion. Frågan är ju hur mycket man kan tåla att det svänger på vägen när man håller på att nå sitt mål. Risken är priset för avkastningen, säger Oscar Taimitarha.

Han ser bristen på förståelse för risk som ett problem med många orsaker.

- Vi har problem i den utbildning som ges i gymnasiet. Betoningen både på privatekonomi och nationalekonomi är på tok för liten. Ett naturligt sätt att förhålla sig till placeringar, till risktagning och förståelsen för placeringar är inte på den nivå som det borde vara.

Han lyfter också fram att staten i Finland har styrt privatpersoner att placera på konton i stället för i aktier och fonder.

- Under flera år på nittonhundratalet var depositionernas räntor skattefria. Man styrde medvetet placeringarna så att konsumenterna skulle placera på placeringskonton, och bankerna skulle sedan styra ut medlen i näringslivet, främst med tanke på industrin. Det tog bort incitamentet att själv göra placeringar i värdepapper.

Aktier garanterar inte vinst

Det är värt att minnas att det också finns undantag som visar att det inte är självklart att aktiepriserna alltid stiger på längre sikt.

- Japan är ett exempel på en ganska stor ekonomi där aktiekursen nog ganska länge var mycket skral. Det finns långa perioder då det efteråt sett skulle ha varit klokare att ha räntepapper än aktier. Man kan inte på förhand säga åt vilket håll det går. Om marknaden går dåligt så har svenskarna i så fall tackat ja till stora förluster, säger Henrik Palmén.

yle/ Patrik Schauman
Henrik Palmén yle/ Patrik Schauman Hanken,henrik palmén

Flera aktiesparare sänker vinsten

Henrik Palmén lyfter också fram att en utbredd satsning i aktier i sig försämrar placeringarnas lönsamhet.

- Om alla skulle utgå från att aktier är bättre i långa loppet skulle alla som placerar med lite längre placeringshorisont sätta allting i aktier. Om alla börjar jaga aktier kommer aktiepriserna att stiga ganska mycket och då kommer avkastningen garanterat inte att vara särdeles god.

Han tycker ändå inte att det lönar sig att medvetet försöka gå mot strömmen.

- Nej det tror jag inte. Man skall utgå från sin egen situation och studera den. Hur länge man kan placera? Hur säker man är på att man inte behöver pengarna och hur gott man sover om nätterna med tanke på den risk som man tar?

Henrik Palmén tror inte att den finländska pessimismen behöver hålla i sig.

- Då det nu har vänt och går ganska bra ökar optimismen och den ökar väldigt fort. De här humörsvängningarna brukar gå väldigt snabbt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes