Hoppa till huvudinnehåll

"Vi tvingar ingen, vi försöker locka dem att använda svenska"

Morgonsamling på språkbadsdaghemmet Sälen. Barnen sitter i halvcirkel runt Marja Rönneberg.
Vilken dag är det, frågar Marja Rönneberg. Torsdag, svarar barnen på svenska. Morgonsamling på språkbadsdaghemmet Sälen. Barnen sitter i halvcirkel runt Marja Rönneberg. Bild: Yle / Victoria Wirén daghem,språkbad,Drumsö,Språkbadsdaghemmet Sälen

- Vi talar svenska med barnen och de får använda finska så länge de vill. Vi tvingar ingen, vi försöker i stället locka dem att använda svenska med oss, säger Marja Rönneberg som leder språkbadsdaghemmet Sälen på Drumsö.

I daghemmet lär personalen ut svenska genom sånger, rim och ramsor. Man får vara lite av en clown och använda kroppsspråk och gester för att kommunicera, förklarar Rönneberg.

- Barnen som har börjat på hösten använder redan svenska i viss mån, till exempel vid frukostbordet eller på vår morgonsamling när vi ställer frågor. Det går ganska fort.

Hon talar redan svenska hemma och sjunger på svenska.― Pappa till ett av barnen

Personalen kan också förklara vissa saker på finska så att de barn som nyligen börjat i språkbadet förstår.

Rönneberg berättar att barnen i början kan vara ovanligt trötta när de kommer hem från dagis. Det går om efter en tid när barnen har vant sig och börjat förstå lite svenska.

- När barnen börjar vara i förskoleåldern kan de redan prata fritt. De kan ställa frågor och behöver inte härma någon.

Det är som att vinna i lotto att få en plats här― Förälder Hanna Velling

Föräldrarna till barnen på daghemmet Sälen talar varmt för språkbad som inlärningsmetod.

- Hon talar redan svenska hemma och sjunger på svenska. Språket har fastnat bra. Också vi föräldrar får språkbad hemma, säger en pappa vars dotter nu har gått några månader i språkbad.

Ett gratis språk ger barnen ett försprång

- Jag tänkte att det är en jättebra chans att få ett annat språk gratis. Det ger så mycket, dottern har bättre möjligheter att studera, i arbetslivet och så vidare. När du kan två språk bra är det också lättare att lära sig ett tredje eller fjärde språk, säger Hanna Velling.

Tre flickor ritar på ett daghem.
Maj, Julia och Isla pratar finska med varann medan de ritar. Tre flickor ritar på ett daghem. Bild: Yle / Victoria Wirén språkbad,Drumsö,daghem,Språkbadsdaghemmet Sälen

Leena Juntunen har bodde i Sverige en tid och när familjen flyttade tillbaka ville de att sonen skulle fortsätta att lära sig svenska. Då kändes språkbad som en bra idé.

Juntunen tycker inte att språkbadet kräver så mycket av föräldrarna, åtminstone ännu medan barnen går på daghem.

- Det här är lite som en stor familj, det ger ganska mycket. Men när barnen går i skolan och de har läxor då behöver föräldrarna förstå lite mera av vad som står i böckerna.

Drumsöföräldrar vill ha mera språkbad

Både Velling och Juntunen säger att de har haft tur när deras barn har fått plats på språkbadet. Intresset för språkbad är stort på Drumsö och alla får inte plats i språkbadsgrupperna.

- Det är som att vinna i lotto att få en plats här, säger Velling.

Föräldrarna efterlyser mera språkbad så att flera barn kunde få lära sig svenska. Eftersom platserna lottas ut betyder det att familjer med ett barn i språkbad kanske inte lyckas få språkbad för yngre syskon.

Hanna Velling säger att språkbadet är viktigt för att kunna vara säker på att barnen får lära sig svenska.

- Nuförtiden finns det en möjlighet att det blir slut på den obligatoriska skolsvenskan “pakkoruotsi”. Om det blir så vet vi ändå att våra barn har bättre möjligheter än de andra eftersom våra barn kan två språk.

Intresset för språkbad har varit stort på Drumsö redan länge.

- År 2000 fick vi leta efter barn till språkbad, men efter det har det varje år funnits flera sökande än vi har kunnat ta emot. Det är lite frustrerande, säger Marja Rönneberg.

För familjerna är det en stor besvikelse om bara en del av familjens barn får gå i språkbad. Tidigare fick yngre syskon förtur till språkbadet, men det upplevdes som orättvist av de familjer vars barn inte rymdes med. Nu lottas platserna ut i Helsingfors.

Hanna Velling och Leena Juntunen vid frukostbordet på barnens daghem.
Hanna Velling och Leena Juntunen drack morgonkaffe på daghemmet. Hanna Velling och Leena Juntunen vid frukostbordet på barnens daghem. Bild: Yle / Victoria Wirén Drumsö,språkbad,daghem,Leena Juntunen

Helsingfors hör till de kommuner som satsar ganska mycket på språkbad. År 2017 fanns det inom småbarnsfostran ungefär 360 barn i språkbad.

Språkbadet ska utvidgas med en helt ny grupp i stadens nordöstra del, men det hjälper inte familjerna på Drumsö.

Nya kommuner ovilliga att börja med språkbad

En färsk kartläggning visar att antalet kommuner som erbjuder språkbad egentligen inte har ökat under de senaste åren. Enligt kartläggningen finns det omfattande språkbad i 16 kommuner.

Omfattande språkbad innebär att språkbadet inleds i daghem och förskola och fortsätter genom hela grundskolan. Mindre omfattande “språkduschar” och annan tvåspråkighetsundervisning har ökat betydligt snabbare.

Språkbadsforskaren Karita Mård-Miettinen är förvånad över att språkbadet inte har fått fotfäste i flera kommuner.

Det har delats ut pengar för språkbad, men de pengarna verkar främst ha använts av kommuner som redan tidigare har haft språkbad.

Nästan all verksamhet på ett annat språk finns inom finskspråkiga daghem och skolor― Språkbadsforskaren Karita Mård-Miettinen

Orsaker till att kommuner kan vara ovilliga att införa språkbad är att det kräver en hel del arrangemang för att se till att de som påbörjat språkbad på daghem ska kunna få språkbadsundervisning ända upp till nionde klass.

En utmaning är också att det råder brist på personal med språkbadskompetens.

Mest finskspråkiga barn som får språkbad

Språkbadsforskaren Karita Mård-Miettinen förundras också över att intresset för språkbad och andra satsningar på tvåspåkighet inte verkar vara speciellt starkt på svenskspråkigt håll.

- Det finns väldigt lite i den svenskspråkiga dagvården och skolan. Nästan all verksamhet på ett annat språk finns inom finskspråkiga daghem och skolor.

I kartläggningen uppger kommunerna att den mängd språkbad som erbjuds räcker till. I intervjusvaren kommer det ändå fram att intresset ofta är betydligt större än utbudet.

I en del kommuner kan det också vara ganska svårt att hitta information om språkbad och då är det inte så många som vet om att det finns.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes