Hoppa till huvudinnehåll

Medieforskare: Vilken del av säkerhetspolitiken får den fria pressen bevaka?

Anu Koivunen.
Medieforskaren Anu Koivunen. Anu Koivunen. Bild: Yle/Parad Media anu koivunen

Helsingin Sanomats beslut att publicera hemligstämplade underrättelseuppgifter har väckt kraftig kritik bland politiker, myndigheter och publiken. Huvudstaben har gjort en brottsanmälan om tidningens agerande, vilket enligt medieforskaren Anu Koivunen är extremt ovanligt.

Helsingin Sanomat publicerade på lördagen en artikel med hemlig information från den militära underrättelsetjänsten i Finland. Bland andra president Sauli Niinistö och försvarsminister Jussi Niinistö såg allvarligt på att hemligstämplat material hade läckt till tidningen.

Många har också kritiserat Helsingin Sanomats beslut att publicera uppgifterna. Medieforskaren Anu Koivunen är förvånad över den hätska debatten.

- Många har använt ord som ofosterländskhet och landsförräderi. Jag tolkar att den finländska mediedebatten åter igen speglar den globala misstron mot medier som politiker gärna vädrar. Det uppstår lätt en situation där man i stället för att debattera frågor debatterar medier, säger Koivunen.

Det återstår att se vad i artikeln, som innehöll information om gamla saker, har riskerat landets säkerhet

Förutom misstron mot medierna nämner medieforskaren Anu Koivunen också det spända globala säkerhetsläget som en orsak till de kraftiga reaktionerna.

- Då säkerhetsläget är spänt är det väldigt svårt att debattera principfrågor som underrättelselagar. Helsingin Sanomat har uttryckligen sagt att man vill väcka diskussion kring hemlighetsstämplandet som praxis, speciellt i samband med nya underrättelselagar som ger myndigheterna bredare befogenheter.

Vad ska vi veta om underrättelsetjänster?

Enligt Koivunen försöker Helsingin Sanomat föra en principiell debatt om vad vi som medborgare kan få veta om vår underrättelsetjänst.

- Frågan om individens rättigheter och statens möjligheter att ingripa i dem borde kunna diskuteras, säger hon.

Det är myndigheternas uppdrag att definiera vad allmänheten får veta. Men samtidigt är det en alldeles oerhört viktig del av journalistiken att pröva gränsen

Enligt Koivunen är det beklagligt om politiker och myndigheter i offentligheten börjar fördöma den fria pressens agerande.

Hon påpekar att journalister ofta använder sig av hemliga källor och hemligstämplad information i sin rapportering.

- Det handlar om gränsgång, det är inte ovanligt alls i journalistiken. Det är myndigheternas uppdrag att definiera vad som allmänheten får veta. Men samtidigt är det en alldeles oerhört viktig del av journalistiken att pröva gränsen.

Om journalistiken ska bevaka medborgarnas intressen kan den inte lita på att myndigheterna alltid öppet erbjuder all information som är samhälleligt relevant, anser Koivunen.

- Det är journalistikens uppgift att gräva och vid behov gå till rätten för att pröva dessa frågor.

Historiskt att tidningen brottsanmälts

Det här är inte första gången som hemligstämplad information läckt ut i pressen.

Det som enligt Koivunen däremot är ovanligt är att brottsutredningen som nu inleds inte bara berör själva läckan utan också Helsingin Sanomats beslut att publicera uppgifterna.

- Jag minns inte att liknande tidigare skulle ha hänt i Finland, säger hon.

Det är nödvändigt att diskutera vilket värde vi tillskriver kritiskt, oberoende press och media i en öppen västlig demokrati

Koivunen tror att fallet kommer att ha en inverkan på hela det finländska mediefältet.

- Det är nödvändigt att diskutera vilket värde vi tillskriver kritisk, oberoende press och media i en öppen västlig demokrati och vilka frågor som ingår. Vilken del av säkerhetspolitiken och underrättelseverksamheten får den fria pressen bevaka? Den här principdiskussionen aktualiseras nu ännu mer än tidigare.

För Koivunen är det fortfarande oklart vad exakt som anses ha varit skadligt för Finland, utöver att hemligstämplade dokument läckts.

- Många anser att Helsingin Sanomat agerat ansvarslöst. Det återstår att se vad i artikeln, som innehöll information om gamla saker, har riskerat landets säkerhet. Det får vi säkert höra mera om nu när undersökningen inleds, säger hon.

Läs mera:

Forskaren Charly Salonius-Pasternak vid bokmässan i Helsingfors i oktober 2015.

Forskare: Läckan innebär inga större skador för Finlands rykte

I det internationella samarbetet är underrättelsens rykte av avgörande vikt. Äldre forskaren Charly Salonius-Pasternak på Utrikespolitiska institutet tror ändå inte att dokumenten som läckt till Helsingin Sanomat orsakar någon större skada för de finska underrättelseorganens rykte.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes