Hoppa till huvudinnehåll

Raseborgs skogsbruksingenjör får arga samtal då närskogar avverkas – nu vill han ha klara regler för hur parkskog ska skötas

I Raseborg vill man undvika att inflammerade diskussioner uppstår efter att träd avverkas nära invånarnas hem. Nu planerar man en skötselplan med klarar regler för hur parkskogar ska skötas.

Parkskogar är små skogsområden på detaljplanerat område intill bebyggelse.

Exakt hur många parkskogar det finns i Raseborg är inte helt klart. Men det handlar om upp till femhundra hektar, säger stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson.

Han medger att inte ens han har total koll på vilka alla parkskogar det finns i Raseborg.

- Det är en orsak till att jag har föreslagit att vi ska göra upp en skötselplan, så att vi skulle få en ordentlig inventering av vad det egentligen handlar om.

Raseborgs skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson.
Carl-Johan Jansson. Raseborgs skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,carl-johan jansson

Parkskogar finns till för att försköna bostadsområden och fungera som närrekreationsområden för invånarna. Ett sådant ställe är till exempel spånbanan i Karis eller Åsen i Ekenäs.

Det handlar också om skogsområden invid befintliga eller kommande bostadsområden.

- Målsättningen är att vi på lång sikt - nu pratar jag om 20 till 40 år - ska ha en välväxande skog med vackra träd som förskönar stadsbilden, säger Carl-Johan Jansson.

Ris och ros efter avverkning

Problemet är att åsikterna om hur en vacker skog ser ut ofta går starkt isär.

En del invånare upplever att de skogar där de brukar röra sig blir förstörda då träd tas bort och området ändrar karaktär.

Därför kan det uppstå rätt hätska diskussioner när skogsmaskinerna tar ner träd i parkskogarna.

En del är otroligt sura medan andra kommer och klappar en på axeln, säger skogsmaskinsentreprenör Magnus Träskman.

Det är han som uppe på förarplatsen i skogsmaskinen väljer ut de träd som ska tas bort i parkskogarna. Hur han gör det beror på uppdragsgivarens beställning.

Skogsmaskinsentreprenör Magnus Träskman.
Magnus Träskman. Skogsmaskinsentreprenör Magnus Träskman. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,magnus träskman

Magnus Träskman menar att det uppstår diskussioner om skogsskötseln eftersom många människor har fjärmats från skogen.

- De vet inte vad skog egentligen är. När man gör en del parkskogar så vill man att det ska finnas en kontinuitet. Det ska finnas något vackert i den också om 80 eller 90 år.

Bekanta skogsstigar försvinner

Men de upprörda känslorna kan också bero på att avverkningen är ett stort och synligt ingrepp i skogarna.

De skogsstigar man brukar gå på kanske försvinner, säger Ira Donner som är kommunpolitiker för De gröna i Raseborg.

- En skog är inte en trädgård och det växer inte upp nya blommor nästa sommar. Det är en generationsgrej; det tar 20 till 30 år innan träd har vuxit sig stora igen.

En stubbe i skogen vid spånbanan i Karis.
Det har nyligen avverkats i skogen vid spånbanan i Karis. En stubbe i skogen vid spånbanan i Karis. Bild: Yle/Minna Almark Avverkning,skog,Stubbe,Västnyland,spånabanan i Karis

Ett exempel är spånbanan i Karis där staden nyligen har låtit avverka en hel del träd. Samtidigt var man tvungen att ta bort en hel del undervegetation.

Avverkningen har gjort skogen betydligt glesare och till skillnad från tidigare kan man tydligt se byggnaderna runt spånbanan.

- Tidigare var det alltid lä här i skogen, men nu blåser det, säger två damer som vill vara anonyma.

De brukar ofta promenera på spånbanan och de är ganska ledsna över att deras promenadstråk har förändrats så radikalt.

Ett annat par som stavgår på spånbanan tycker att det är bra att det är öppnare runt gångvägen. På det sättet kommer det mera snö på spåret och det blir bättre skidspår.

Å andra sidan är det synd att känslan av att man går avskilt i en skog har försvunnit, säger de.

En person bestämmer allt

I dag finns det ingen skötselplan för hur parkskogarna i Raseborg ska skötas.

Det innebär att det inte heller finns någon dokumentation över hur man har tänkt då man har avverkat i de här skogsområdena inne i samhällena.

En skogsmaskin avverkar träd i Ekenäs.
Folk kan bli upprörda då skogsmaskiner tar ner träd i bekanta skogar. En skogsmaskin avverkar träd i Ekenäs. Bild: Yle/Minna Almark Skogsmaskin,skog,Avverkning,träd,Västnyland,Ekenäs

Tidigare var det mer regel än undantag att avverkning inom parkskogar krävde tillstånd. Nuförtiden är det däremot ett undantag att det krävs tillstånd, säger Carl-Johan Jansson.

Det innebär att det inte längre är flera tjänstemän involverade i processen då träd ska fällas.

- Det betyder att den enskilda tjänstemannen, i det här fallet jag, ensam har väldigt mycket makt att bestämma hur det ska bli. Det tycker jag att är principiellt fel. Det blir lätt bara mina synpunkter som kommer fram.

Han medger att han kan känna sig utpekad och i vissa fall påhoppad då han får ta emot kritik efter att staden har låtit avverka i parkskogar.

- Ofta är de som tar kontakt rätt väldigt upprörda och det går lätt till personligheter. Tyvärr!

Invånarna ska vara med och planera

Därför vill Carl-Johan Jansson nu att en skötselplan ska göras upp i samråd med stadsplaneringen och miljösidan.

På det sättet blir de tvungna att diskutera sig fram område för område hur man vill att parkskogarna ska se ut i framtiden.

Meningen är också att invånarna ska få säga sin åsikt.

- Det är precis som när vi gjorde upp vår skogsbruksplan. Invånarna har möjlighet att ge sin syn på hur de vill att deras närskog ska skötas. Alla kanaler ska vara öppna så att man kan föra fram sina åsikter.

Folk har inte känt sig delaktiga

Ira Donner tycker att det är en utmärkt idé att göra upp en skötselplan. En av de viktigaste orsakerna är att invånarna ska känna sig inkluderade och ha en möjlighet att säga sin åsikt, säger hon.

- Problemet har varit att invånarna inte har känt sig tillräckligt delaktiga och de har ställts inför fullbordat faktum. Den främsta orsaken varför vi behöver en skötselplan är att de ska veta vad som händer och känna sig delaktiga.

Ira Donner (De gröna).
Ira Donner (De gröna). Ira Donner (De gröna). Bild: Yle/Minna Almark Ira Donner,Västnyland

Hon tror att det knappast är möjligt att skapa en skötselplan som skulle tillfredsställa alla. Frågan är bland annat hur mycket planen ska ha betoning på park eller på skog.

Men även om det finns olika åsikter poängterar Ira Donner att det är viktigt att planerna för parkskogarna finns dokumenterade för framtiden.

- Man vill kanske ändra på dem i framtiden, men då har man något papper på hur man har tänkt sig att det ska skötas. Då har många varit med och diskuterat skötselplanerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland