Hoppa till huvudinnehåll

Utländskt bistånd bidrog till korruption i Afghanistan – nu kastas tjänstemän i fängelse

Gatuliv i Kabul.
Pengar finns i överflöd i Kabul men har ofta hamnat i fel personers händer. Gatuliv i Kabul. Bild: Lennart Berggren Afghanistan,Kabul

Den utbredda korruptionen är en av de främsta orsakerna till att utvecklingen i det krigshärjade Afghanistan går långsamt framåt. Men läget håller på att bli bättre och en liten oberoende tidning för en ettrig kamp mot mutorna.

Som alltid är det svårt att hitta i den afghanska huvudstaden. Inga gatuskyltar eller husnummer, men efter att ha frågat och gått runt, hittar vi till slut.

Redaktionen på tidningen ”Etilaat Roz”, som betyder ungefär ”Dagens Information”, är liten och ligger på tredje våningen i en grå, sliten kontorsbyggnad i stadsdelen Shar-e-Naw i Kabul.

Liten är också upplagan, bara 3 000 exemplar om dagen. Men bland de få i Afghanistan som läser tidningar har de ett bra rykte, som ett av få oberoende och självständiga medier.

Zaki Daryabi är chefsredaktör och bjuder på te i sitt modesta kontor.

- Tyvärr har vi nyss ätit lunch så jag kan inte bjuda er, men det spelar ingen roll, det blev inget kvar ändå, skämtar han.

Zaki Daryabi, chefredaktör på den lilla hårtslående tidningen ”Etilaat Roz”
Zaki Daryabi, chefredaktör på den lilla hårtslående tidningen ”Etilaat Roz” Zaki Daryabi, chefredaktör på den lilla hårtslående tidningen ”Etilaat Roz” Bild: Lennart Berggren Afghanistan,Kabul,Zaki Daryabi

Lunchbordet är tomt, liksom bankkontot. Det är inte många som kan läsa i Afghanistan, högst hälften av männen och bland kvinnorna ännu färre. Och av de som kan är det ytterst få som överhuvudtaget läser tidningar.

Men ändå har ”Etilaat Roz” orsakat ganska många politiska kriser.

Fattig och liten men slår hårt

Ett av deras största avslöjanden kom i början på året när de visade att president Ashraf Ghani hade låtit sälja statlig mark till det stora privata företagskonglomeratet Alokozay för bara en tiondel av värdet.

Det var som tack för Alokozays ekonomiska stöd till Ghanis valkampanj 2014. Men parlamentet stoppade försäljningen och tidningen hotades.

- Vi blev utsatta för hot av några från företaget. De menade att vi inte skulle fortsätta med vår undersökning. Men officiellt fick vi ju bekräftelse på att vi gjorde rätt - affären stoppades ju, säger Saki Daryabi.

I ett annat avslöjande publicerade tidningen ett dokument från presidentens kansli som visade att folkgruppen pashtuner skulle anställas och befordras framför andra. Detta orsakade stark kritik i det ytterst stam- och släktmedvetna landet.

Zaki visar runt. Redaktionen består av ett rum där fem journalister sitter och pratar med varandra framför svarta dataskärmar. Som så ofta är det strömavbrott.

Men stämningen är god trots den ansträngda ekonomin. Ibland kan det ta tre eller fyra månader innan det finns pengar tillräckligt att betala de anställdas löner.

- När jag berättar var jag jobbar så blir reaktionen positiv. Många tycker jag har ett bra arbete eftersom ”Etilaat Roz” har publicerat många undersökande artiklar som har gett effekt, menar Zahra Jowia, en kvinna i tjugoårsåldern.

Starka släktband föder nepotism

Låg eller ingen utbildning hos väljarna i Afghanistan, starka klan- och släktband som föder nepotism och - enligt många - en politisk mentalitet som enbart går ut på att roffa åt sig, har gjort att landet är ett av världens mest korrupta, enligt organisationen Transparency International.

Dessutom finns få oberoende medier som kan pressa politikerna till förändringar.

Antikorruptionsorganisationen MEC publicerar flera avslöjande rapporter årligen. Skrämmande läsning.
Antikorruptionsorganisationen MEC publicerar flera avslöjande rapporter årligen. Skrämmande läsning. Antikorruptionsorganisationen MEC publicerar flera avslöjande rapporter årligen. Skrämmande läsning. Bild: Lennart Berggren Afghanistan,Kabul,MEC

- Tyvärr är det oftast så att när media publicerar reportage och visar på fakta om korruption och hur vissa har berikat sig själva på det offentligas bekostnad, så blir det sällan någon uppföljning eller något resultat hos myndigheterna, säger chefredaktören Zaki Daryabi.

Men varför inte? Det finns ju närmare fem eller sex organisationer som arbetar mot korruption i Afghanistan, undrar jag.

- Jo, men problemet är bara det att hälften av dessa har startats av de som är korrumperade, för att de ska ”undersöka” och komma fram till att allt inte var så allvarligt. De bara lägger ut rökridåer, menar Zaki.

Men det finns ljustecken. Statsbudgeten - som fortfarande till 70 procent är finansierad av hjälp utifrån - har fått ökade egna inkomster, i år med 8 procent korrigerat för inflation, då kontrollen över skatteindrivning och tullinkomster skärpts.

Dessutom har ett femtiotal höga tjänstemän de senaste åren dömts för korruption till ett totalt straff på 209 år.

Internationellt finansierat arbete mot korruption

Välbevakad bakom höga betongmurar och med beväpnade vakter som noga kontrollerar besökare, finns en av de mer effektiva organisationerna mot korruption - den internationellt finansierade Joint Independent Anti-Corruption Monitoring and Evaluation Committee, eller MEC som den kort kallas.

MEC har fått stora befogenheter att kräva in uppgifter från myndigheterna genom en direkt order av president Ghani, trots hans egen påstådda korruptionsinblandning. Bland annat har Afghanistans riksåklagare undersökts.

- Vi fann korruption och fortfarande är riksåklagarens kontor inblandat i korruption, säger MEC:s verkställande direktör Sayed Muzaffar Shah. Han hade i flera år uppdrag för NATO i Storbritannien men valde att återvända till hemlandet.

Syed Muzaffar Shah, verkställande direktör på antikorruptionsorganisationen MEC.
Syed Muzaffar Shah, verkställande direktör på antikorruptionsorganisationen MEC. Syed Muzaffar Shah, verkställande direktör på antikorruptionsorganisationen MEC. Bild: Lennart Berggren Afghanistan,Kabul,MEC

- Men det positiva är att den nye riksåklagaren vill samarbeta fullt ut med oss. Våra rekommendationer ska helt följas, liksom det har utlovats i andra fall, säger direktör Shah.

Internationell hjälp stjälpte

Så det afghanska korruptionsbyket verkar bli renare. Men även den enorma internationella hjälpen till Afghanistan har en stor skuld till smutsen.

- Under de senaste sexton åren har enorma belopp mer eller mindre kastas in i Afghanistan utan att myndigheterna här har haft nödvändig kapacitet att styra alla projekt.

- Dessutom har olika länder haft olika prioriteringar och gjort olika projekt utan samordning, varken med varandra eller med den utvecklingsstrategi de afghanska myndigheterna tagit fram.

- Så internationella organisationer är en del av problemet, speciellt när upplägget kanske redan från början hos dem var att företag eller personer med anknytning till dem skulle gynnas, kritiserar verkställande direktören Muzaffar Shah.

Ungdomar landets räddning?

Inne på universitetsområdet kommer studenter med böcker under armarna, på väg till eller från föreläsningar, lektioner och prov. Jag går med min tolk fram till en grupp studenter som står i skuggan under träden och pratar.

Universitetet i Kabul. De universitetsutbildade kan vara landets räddning - om de stannar kvar.
Universitetet i Kabul. De universitetsutbildade kan vara landets räddning - om de stannar kvar. Universitetet i Kabul. De universitetsutbildade kan vara landets räddning - om de stannar kvar. Bild: Lennart Berggren Afghanistan,Kabul,Kabul University

Ungdomar i Afghanistan är medvetna om landets enorma problem - och sina egna: Att som nyutexaminerad få ett hyfsat arbete kan vara ouppnåeligt.

- Om man känner någon som har en hög position är det lätt att få ett jobb, säger Abdul Jawid, en ung man i tjugofemårsåldern som nu har ett år kvar på sina studier i politisk vetenskap.

- Men om man inte känner någon, så måste man oftast betala, kanske ett- eller tvåtusen dollar. Det är ju ett stort problem för de unga här, menar han.

Men misströstar ni inte? Vill ni inte bara åka utomlands så fort som möjligt, undrar jag? De skruvar på sig och vet inte hur de ska svara.

- Det är en realitet. Vi har enorma problem, säger Muhammad Yuakob, också han i tjugofemårsåldern.

- Men vi tillhör den unga generationen och vi har snart en universitetsutbildning. Vi kan inte bara lämna Afghanistan, vi ska försöka stanna här och lösa problemen, säger han.

Måhända ett alltför politiskt korrekt svar för att vara sant, men nickningarna och instämmandena hos de andra i gruppen verkar vara oförfalskade.

Lennart Berggren
Kabul