Hoppa till huvudinnehåll

Yle Fems litteraturfest: Hur frågar man någon med mörkare hudfärg varifrån den kommer?

Kollage med Adrian Perera, Sara Razai, Pia Mikander och Kia Svaetichin
Medsols: Adrian Perera, Pia Mikander, Kia Svaetichin och Sara Razai Kollage med Adrian Perera, Sara Razai, Pia Mikander och Kia Svaetichin Bild: Svenska Yle litteratur,Yle Fem,Korjaamo Culture Factory,Fest

Hudfärg. Alla har vi en sådan men det gäller att akta sina ord om man förknippar färgtonen med en människas härkomst eller karaktär. De här sakerna diskuteras i litteraturfestens författarpanel.

I panelen sitter tre gäster:

Pia Mikander är universitetslektor och har forskat i attityder i finländska läroböcker.

Adrian Perera har skrivit diktsamlingen White Monkey om vad som gör en icke-vit i Finland. Diktsamlingen vann Svenska Yles litteraturpris i höstas.

Sara Razai skildrar i romanen Djävulen är en lögnare två tonårsflickor; den ena i Finland och den andra i Kamerun, under en helt vanlig dag.

Mörkhyade mäns ansikten i profil på rad, Storbritannien
"Are you from Liljendal?" Mörkhyade mäns ansikten i profil på rad, Storbritannien Bild: EPA/ANDY RAIN hudfärg,britter,brittiska ungdomar

Temat för diskussionen på litteraturfesten är alltså hudfärg. Diskussionen leds av Yle kulturens Kia Svaetichin och vi har då fyra vita människor som diskuterar problematik kring hudfärg och hur man ska skriva om personer med mörkare hudfärg.

Eller är alla vita? Adrian Perera har ett namn med utländsk klang och ögonbrynen är kanske litet mörkare än den genomsnittlige finske mannens?

- Det finns finlandssvenskar som vid det här laget inte är vita liksom. Det har pågått så mycket invandring vid det här laget, som jag då, konstaterar Perera.

Hur ska man då förhålla sig? Är det okej att fråga “varifrån kommer du?”. Och vad om han svarar “Från Liljendal”, det är ju "fel" svar. Om man vill veta varför han har ett annorlunda namn och aningen brunare ögon?

- Ordet “hudfärg” är litet av en eufemism för nånting. Om man talar om hur ljus huden är så är det egentligen inte det man menar. “Vithetsnormen” skulle vara intressantare. En japan kanske har lika ljus hy som en europé men ändå rasifieras den här japanen på ett annat sätt, säger Mikander.

- Det som man egentligen talar om är hur man förhåller sig till vithet.

Att komma bort från ett vitt perspektiv är målet― Adrian Perera

Adrian Perera håller med.

- Det handlar om en socialt konstruerad norm. Hur vithet och icke-vithet konstrueras är intressantare än att bara tala om vithet. Det kan lätt uppstå en situation där ‘vita människor är problemet’, säger han.

- Mitt i allt kan majoriteten av den finska befolkningen inte ändra sig, de kan inte göra nånting annat.

- Att komma bort från ett vitt perspektiv är målet, tycker Perera.

Författarna Adrian Perera och Sara Razai på Yle Fems litteraturfest
Adrian Perera och Sara Razai Författarna Adrian Perera och Sara Razai på Yle Fems litteraturfest Bild: Svenska Yle litteratur,Yle Fem,Korjaamo Culture Factory,Fest,Sara Razai (Författare),Adrian Perera

Sara Razai lyfter upp vikten av normkritik hos vita människor.

- Att vitheten har varit en norm är nånting som måste problematiseras och plockas ihop och där är vi högst delaktiga. Det här är ingenting som berör andra med en annan hudfärg, säger Razai.

Författaren Sara Razai på Yle Fems litteraturfest.
Sara Razai Författaren Sara Razai på Yle Fems litteraturfest. Bild: Ilmari Fabritius litteratur,Yle Fem,Korjaamo Culture Factory,Fest,Sara Razai (Författare)

Adrian Perera berättar om en podsändning han hade lyssnat på där två kvinnor diskuterade hans poesibok. Den ena var rikssvensk och den andra var finlandssvensk.

Den rikssvenska kvinnan hade förfärat sig och sagt att hans dikter känns som att läsa om 1700-talet.

Den finlandssvenska kvinnan hade svarat att det förvisso är så här i Finland, men bara ute på “vischan” och inte i Helsingfors.

- Det är intressant hur man försöker ta avstånd från det, säger Perera.

Razai säger att hon fört diskussionen om att som vit kvinna skriva om svarta kvinnor, både med sig själv och med svarta kvinnor.

- Skräckscenariot skulle ha varit att folk kommit fram till mig och sagt “vad fint att du skrivit om dessa stackars kvinnor i Kamerun”. Så där kanske vi har gått litet framåt, säger hon.

- Jag tycker den här tanken om att det händer på vischan nog är litet problematiskt. Man knyter det till en landsbygdsgrej och en klassgrej om de där arbetarna som inte förstår bättre, funderar Mikander.

Vit man med mustasch  i wifebater-undertröja med keps och cigarr. En så kalad redneck.
"Jag har både klass och bor på landsbygden, vad är problemet?" Vit man med mustasch i wifebater-undertröja med keps och cigarr. En så kalad redneck. Bild: 2010 Scott Griessel/Creatista man,underkläder,landsbygd,Redneck,Keps,Cigarr,Moustache,Overweight,Hick,Pieris

Kia Svaetichin frågar varför folk har så stort behov av att placera folk i fack och ge dem en hudfärg, även om de till hudtonen de facto är vita som Adrian Perera?

- Det där är intressant fråga, vad syftet är med att bestämma var nån hör hemma eller inte hör hemma. På sätt och vis kan jag förstå det om syftet är att försöka hjälpa nån. Då kan det vara bra att känna till den kultur den kommer från, säger Perera.

- Men överlag i Finland så gäller det att skjuta bort folk och visa var du hör hemma, konstaterar han krasst.

Varifrån kommer du, egentligen?

Hudfärg korrelerar ju inte med härkomst men mentalt vill många se den här kopplingen.

Och om den inte finns så vill man gå tillbaka en eller två generationer i den mörkare personens släkt för att kunna gräva fram den där kopplingen mellan det exotiska namnet, den buskiga bringan eller de tjocka läpparna och ett avlägset ställe på kartan från det trygga hemlandet här.

- När folk frågar mig varifrån jag är så är det inte själva frågan i sig som är problematisk, utan det är när mitt svar inte godkänns som det börjar slira, konstaterar Perera.

- Det duger inte att svara att “jag är från Liljendal”. Det är inte det svaret jag vill ha utan jag fortsätter fråga tills du svarar att “min mamma är från Sri Lanka”, nämner Svaetichin som ett exempel på hur många resonerar då de är nyfikna.

Liten söt tomte
Detta är en tomte från Liljendal, i Liljendal Liten söt tomte Bild: Yle/Jeanette Winberg julkalender östnyland
När folk frågar mig varifrån jag är så är det inte själva frågan i sig som är problematisk, utan det är när mitt svar inte godkänns som det börjar slira― Adrian Perera

- Det är en fullständigt nyliberal dröm att du bara som mörk kan hoppa på vilket som helst jobb och sen så får du det, säger Perera.

Hur få ett rum om man har svart profilbild på facebook?

Sara Razai störs av hur bildtungt samhället blivit.

- Vad man än gör så ska man ha en bild på sig själv på varenda ansökan. Vill du ha en lägenhet så ska du ha en bild på dig själv på Facebook, vill du ha ett jobb ska du ha en bild på dig själv.

Hur drabbas då de som har en annan hudfärg? frågar hon.

Forskaren Pia Mikander på Yle Fems litteraturfest
Pia Mikander Forskaren Pia Mikander på Yle Fems litteraturfest Bild: Svenska Yle litteratur,Yle Fem,Korjaamo Culture Factory,Fest,pia mikander

Pia Mikander lyfter upp vilka problem mörkhyade kan ha med till exempel Airbnb-ekonomi.

- Vem som helst kan boka ett hotellrum och får du inte plats p.g.a. din hudfärg kan du dra hotellet inför rätta. Men du kan inte göra en stor grej av det på Airbnb om din profilbild visar att du är svart för då är det bara en person som har dissat dig, säger Mikander.

Kollage med svart figur och minustecken samt vit figur med plustecken invid Airbnb på mobiltelefon
Hur få rum utan profilbild? Kollage med svart figur och minustecken samt vit figur med plustecken invid Airbnb på mobiltelefon Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos litteratur,Yle Fem,Korjaamo Culture Factory,Fest,Airbnb,rasism

Förstår finlandssvenskar sig bättre på andra minoriteter?

Diskussionen går in på finlandssvenska minoritetens förmåga att se människan i andra minoriteter, bakom diverse normer och hudfärger.

- När vi ser oss själva som minoriteter så bryter vi endast mot språknormen om alla andra talar finska, men så har vi en massa andra normer: klass, ålder, kön, hudfärg, religion, språk. Så då är språk bara en av dem, säger Sara Razai.

Simskola i Liljendal
Liljendalare i simskola Simskola i Liljendal Bild: YLE / Hanna Othman Finland,folkhälsan i liljendal

Med andra ord gäller det att träffa andra människor för att lära känna dem. Det räcker inte med att du talar ett annat språk för att tro att du förstår dig bättre på någon annan.

Litteraturfesten sänds på Yle Fem den 17.12. kl. 21, och finns på Arenan följande dag

Läs mera:

Yle Fems litteraurfest

Saker vi lärt oss på Yle Fems litteraturfest: Kjell Westö på sista versen och vikten av att bo nära havet

Författare, poeter, illustratörer och annat litterärt folk samlades på Yle Fems litteraturfest och i minglet snappade vi upp kulturkäbbel och olika katter som lyftes på bordet.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje