Hoppa till huvudinnehåll

Särskild husrannsakan är ytterst ovanlig - fyra saker du borde veta om polisens metoder

Poliisi
Polisen gör seällan en särskild husrannsakan hemma hos någon. Poliisi Bild: Henrietta Hassinen / Yle poliser,Centralkriminalpolisen,polisen,polisinrättningar,Trafikövervakare,förundersökning,polisundersökning,polisfordon

Polisen rannsakar medborgares hem regelbundet. Den rannsakan som nyligen genomfördes hemma hos en Helsingin Sanomat-redaktör är däremot en unik händelse.

Uppståndelsen kring Helsingin Sanomats artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter gick upp i varv i måndags, efter att Helsingin Sanomat skrev att polisen hade genomfört en husrannsakan hos redaktör Laura Halminen.

- Det var en exceptionell händelse, säger Matti Tolvanen, professor i brotts- och processrätt vid Östra Finlands universitet.

1. En husrannsakan är en rutinoperation som kan göras på ganska lösa grunder

Husrannsakningar görs på rutin av polisen. Tolvanen uppskattar att polisen gör tusentals rannsakningar i året i Finland.

Förutsättningen för en husrannsakan uppfylls till exempel om polisen har skäl att misstänka ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse i minst sex månader. I praktiken räcker det alltså att polisen har fått ett trovärdigt tips om att det odlas cannabis i en lägenhet.

- Oftast görs de för att hitta föremål som ska konfiskeras. Det allra mest typiska fallet är ett narkotikabrott, säger Tolvanen.

2. En särskild husrannsakan är en ovanlig operation som kräver domstolsbeslut

Att polisen gör en särskild husrannsakan är ovanligare. I Finland gör polisen bara ungefär tio sådana per år, säger professor Tolvanen.

- Vanligen görs de i advokatbyråer. Vid utredningen i Aarnio-fallet gjordes en särskild husrannsakan i polisens utrymmen i Kuopio.

En husrannsakan blir en särskild husrannsakan ifall det kan antas att det i utrymmet finns känsligt material som polisen inte har rätt att ta del av. Det kan vara fråga om till exempel läkarmottagningar, advokatbyråer eller en tidningsredaktion.

Ifall polisen vill göra en särskild husrannsakan krävs ett domstolsbeslut. Det fattas oftast snabbt.

- Det räcker med en domare, säger Tolvanen.

Matti Tolvanen / Rikos ja prossessioikeuden professori / Tupakka 2 / 11.10.2017
Professor Matti Tolvanen. Matti Tolvanen / Rikos ja prossessioikeuden professori / Tupakka 2 / 11.10.2017 Bild: Jouni Immonen / Yle

Då polisen gör en särskild husrannsakan måste ett genomsökningsombud närvara. Ombudet ansvarar för att polisen inte får ta del av till exempel patientuppgifter.

- Ombudet är en sakkunnig i frågan, till exempel en jurist. Vem som helst kan inte avgöra hurdan information som inte får beslagtas, säger Tolvanen.

Det känsliga materialet förseglas och levereras till en domstol, som sedan bedömer om polisen får använda materialet i rätten.

- Polisen får inte undersöka materialet förrän domstolen har fattat sitt beslut.

Förbudet att beslagta information gäller inte ifall det misstänkta brottet har ett maximistraff på minst sex års fängelse. I det aktuella fallet utreder Centralkriminalpolisen saken under brottsrubriceringen röjande av statshemlighet, med ett maximalt straff på fyra år.

3. Den rannsakan som genomfördes hemma hos Helsingin Sanomat-redaktören är en unik händelse

Polisen gjorde en husrannsakning hos redaktör Laura Halminen, som hade skrivit en artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter. Under rannsakan beslagtog polisen en stor mängd bevismaterial.

Tolvanen kommer inte ihåg att han skulle ha hört om ett motsvarande fall.

- Det är ytterst ovanligt att göra en särskild husrannsakan hemma hos en redaktör. Normalt görs de på arbetsplatser som redaktioner.

Den husrannsakan som gjordes hos Halminen inleddes efter att hon enligt egen utsaga hade försökt förstöra en hårdskiva med en hammare. Då hade datorn börjat ryka och räddningsverket hade kallats till platsen. Till slut hade polisen också kallats till platsen.

Enligt Helsingin Sanomat hade polisen kallat på förstärkning efter att man fått reda på vem bostaden tillhörde. Som grund för husrannsakan uppgav polisen brottsrubriceringen röjande av statshemlighet.

Tolvanen misstänker att det sällsynta händelseförloppet har legat bakom beslutet att göra husrannsakan.

- Ifall man försöker söndra en hårdskiva ger det polisen en anledning att misstänka att det finns material på den som man inte vill att polisen får tag på, säger Tolvanen.

4. Hade polisen rätt att rannsaka redaktörens hem?

En redaktörs hem är en sådan plats där polisen kan anta att det finns källskyddat material. Har polisen rätt att rota där?

Då det är frågan om en särskild husrannsakan ska en domstol fatta beslutet. Halminen har uppgett att polisen inte hade ett domstolsbeslut om husrannsakan i hennes fall.

Enligt tvångsmedelslagen behövs ett domstolsbeslut inte, ifall en särskild husrannsakan måste genomföras brådskande. Då kan polisen fatta beslutet och utnämna genomsökningsombudet själv. Centralkriminalpolisen uppger att ett ombud hade utnämnts.

- Då det är brådskande måste man göra så här. Det händer ofta att man märker att det är fråga om en särskild husrannsakan på ort och ställe, säger Tolvanen.

Helsingin Sanomat uppger att polisen hade beslagtagit telefoner, en dator och USB-minnen, som sedan sattes i förseglade påsar. Tolvanen anser att polisen agerade enligt lagen, åtminstone om man bedömer fallet utgående från den information som cirkulerat i media.

- Det verkar som att polisen har gjort rätt, eftersom man åtminstone har förseglat materialet, säger Tolvanen.

Texten bygger på en artikel från Yles finskspråkiga redaktion.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes