Hoppa till huvudinnehåll

Kraftverken i Svartån dödsfällor för nedåtvandrande laxyngel – ny forskning beaktas då fiskvägarna byggs

Svartån i Billnäs.
Idylliskt, men de små kraftverken på vägen kan betyda döden för vandringsfiskarna. Svartån i Billnäs. Bild: Yle/Minna Almark billnäs

I Svartån i Västnyland har unik forskning bedrivits i våras. Nu vet forskare hur laxyngel påverkas av mindre kraftverk i sin vandring nedåt mot havet.

Det finns forskning i Finland från stora älvar och kraftverk, men man har inte vetat hur mindre kraftverk påverkar fiskarna, säger Piia Nordström.

Hon är ansvarig gatuchef vid Raseborgs stad och ordförande för Svartåprojektets styrgrupp.

Hon har själv varit med och tagit initiativ till forskningen.

Piia Nordström i Raseborg.
Piia Nordström. Piia Nordström i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark gatuchef,Raseborg

Det planeras fiskvägar till Svartån så att fiskarna ska kunna ta sig upp längs med ån trots kraftverken. Den här forskningen är en viktig del i helheten.

Nu tittar man alltså också på hur fiskar ska kunna vandra bort från ån.

Nordström betecknar projektet som ett pilotprojekt i Finland eftersom man inte har utrett det här tidigare. De modeller och erfarenheter man får från Svartån kan användas också annanstans i Finland.

Forskningen har fått pengar av närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland och av EU:s projekt Freshabit Life IP.

Fakta om fiskvägarna i Svartån

Kommunerna Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors och Loppis deltar i projektet. Byggandet av fiskvägarna är en del av det EU-finansierade projektet Freshabit, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö. I samarbetet deltar även staten, fiskeområdena, papperstillverkaren Sappi och övriga privata finansiärer.

Målet är att fiskvägarna vid Billnäs och Åminnefors ska vara i bruk senast våren 2019.

Fiskvägarna behövs för att förbättra vandringsfiskarnas vandring till Svartån och tillbaka till Östersjön. Det är frågan om lax, öring, vimba, ål, sik och nejonöga.

Fiskvägarna är viktiga också för flodpärlmusslan som inte kan föröka sig utan hjälp från laxfiskarna.

Projektet Freshabit är det största EU-finansierade Life-projektet i Finland. I projektet förbättrar man sjöar, åars och små vattendrags tillstånd på åtta områden i Finland.

Svartån är det sydligaste projektet. Man kan läsa mer om Freshabit på Forsstyrelsens webbplats.

Radiosändare på fiskyngel

Forskarna fäste radiosändare på 100 fiskyngel. Före, eller så att säga ovanför, varje kraftverk i ån släpptes 25 fiskyngel, smolt, ut tillsammans med en massa andra finskyngel.

Forskarna följde sedan med hur det gick för fiskynglen.

En man i en roddbåt med en antenn i sin hand och hörlurar på öronen. Han heter Juha-Pekka Vähä.
Forskarna följde radiosignalerna från fiskarnas sändare. På bilden forskaren Juha-Pekka Vähä. En man i en roddbåt med en antenn i sin hand och hörlurar på öronen. Han heter Juha-Pekka Vähä. Bild: Västra Nylands vatten och miljö Svartån, Nyland,forskning,fiskvägar,lax,fiskyngel,Smolt,Juha-Pekka Vähä

Det visade sig att det gick olika beroende på kraftverk och hurudana turbiner det har. Också hur kraftverket var konstruerat påverkade hur ynglen klarade sig.

Forskarna bedömde dödligheten direkt som en följd av kraftverket och dödligheten på sträckan från kraftverk till följande kraftverk.

Den totala dödligheten fastställs alltså både för själva kraftverket och för resan från kraftverket.

Svartå kraftverk.
Svartåforsen är det första hindret för fiskarna på väg från Lojosjön till Pojoviken och havet. Svartå kraftverk. Bild: Yle/Tove Virta svartå kraftverk

Läs mer om resultaten vid Svartåforsen

Det första kraftverket på vägen är Svartåforsen. Där var dödligheten bland smolten 72 procent.

Alla 25 yngel överlevde så långt att de kom till själva kraftverket och kunde försöka ta sig igenom. För 13 av dessa fiskar tog färden slut vid kraftverket antingen medan de simmade igenom kraftverket eller genast när de hade simmat igenom. En del blev bland annat uppätna.

Det betyder att dödligheten som direkt berodde på kraftverket var 52 procent.

Kvar blev då 12 fiskar som fortsatte vidare mot Åkerfors kraftverk. Av dessa klarade sig 7 ända fram till följande kraftverk. Och då blev alltså den totala dödligheten 72 procent.

Vattenkraftverket vid �kerfors.
Åkerfors kraftverk var jobbigast för smolten. Vattenkraftverket vid Ã�kerfors. Bild: Yle / Pia Santonen koskienergia

Läs mer om resultaten vid Åkerfors

Dödligheten vid Åkerfors kraftverk är den allra högsta, 87 procent.

Många yngel dog redan innan de tog sig genom kraftverket. Orsaken är att fiskarna inte hittar till kanalen som strömmar genom kraftverket. Den ligger djupt ner och är svår att ta sig till.

Under tiden hinner fiskynglen bli uppätna av rovfiskar.

Två fiskar väntade hela 14 dygn innan de tog sig genom kraftverket. Då öppnades de luckor man kan reglera vattenståndet med och fiskarna såg sin chans.

Den ena av de här två fiskarna tog sig en ända ut till havet levande. Den andra av de här två fiskarna blev sannolikt uppäten strax före Billnäs kraftverk.

Få klarade sig vidare

Totalt 13 fiskar som hade släppts ut vid Åkerforsen och två fiskar från Svartåforsen hittade sin väg ut genom kraftverket.

Fyra av dessa dog genast och fyra individer gick det inte längre att få kontakt med. Det sannolika är att de blev fågelmat eller blev uppätna senare på vägen.

Eftersom Kyrksjön är så stor finns det en risk för att man har missat någon sändare och då kanske dödligheten vid själva kraftverket var lite mindre än den 53 procent man nu räknar med. Men hög är den i alla fall, konstaterar forskarna.

Tre fiskar blev uppätna på vägen till följande kraftverk och fyra klarade sig ända fram till följande kraftverk, Billnäs.

Två av dessa fyra var alltså de fiskar som tog sig förbi kraftverket i Åkerforsen via regleringsluckorna som öppnades. De två andra var dels en fisk som kom ända från Svartåforsen och en som kom från Åkerforsen. Deras resa tog ändå slut vid Billnäs.

Den totala dödligheten landar alltså på 87 procent för Åkerfors.

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen bekantar sig  med fiskvägarna i Billnäs som ska byggas strax nedanför platsen där han står.
Bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) vid Billnäs kraftverk. Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen bekantar sig med fiskvägarna i Billnäs som ska byggas strax nedanför platsen där han står. Bild: Yle/Marica Hildén fiksvägar billnäs

Läs mer om resultaten vid Billnäs

Dödligheten vid Billnäs var 55 procent.

Ungefär tio procent dog innan de kunde ta sig igenom kraftverket.

Det var totalt 26 fiskyngel som tog sig genom Billnäs kraftverk.

Minst tre dog direkt i kraftverket. Fyra dog under färden eller blev uppätna. Fem fiskar försvann spårlöst under färden och då är det sannolikt att de blev uppätna av fåglar.

Tretton fiskar fortsatte sin färd ända till Åminnefors och man slog fast att själva kraftverkets dödlighet var cirka 46 procent och kombinerat kraftverket och färden efteråt gav en dödlighet på 55 procent.

Ett vattenkraftverk.
Kraftverket i Åminnefors var mest skonsamt för fiskynglen. Ett vattenkraftverk. Bild: Bild: LUVY. Åminnefors, Raseborg,fiskvägar,Svartån, Nyland,kraftverk,vattenkraftverk

Läs mer om resultaten vid Åminnefors

Tre fiskar som kom från Billnäs till Åminnefors dog i bassängen ovanför kraftverket.

Totalt 35 laxyngel tog sig genom kraftverket.

En dog genast då den hade tagit sig igenom kraftverket. Den andra dog en bit från kraftverket antingen på grund av att den blev uppäten eller på grund av att den simmade genom kraftverket.

Men dödligheten på grund av kraftverket blev bara 6 procent.

På sträckan från Åminnefors till havet var dödligheten totalt 9 procent.

Den totala dödligheten vid Åminnefors blev alltså bara 21 procent.

Fiskvägar

Laxynglen ska naturligt vandra ut till havet där de blir stora och feta. Sedan vandrar de tillbaka längs med sin ”barndoms å” för att föröka sig. Och cirkeln sluts.

Nu planeras fiskvägar till Svartån så att fiskarna ska kunna ta sig upp längs med ån.

Fiskarna behövs i ån för att utrotningshotade musslor i ån ska kunna föröka sig. Musslornas larver fäster sig vid gälarna på vandringsfiskarna.

Flodpärlmusslor som är fångade i Billnäs. Dessa är döda.
Fiskvägarna behövs för att de värdefulla musslorna i ån ska föröka sig och leva vidare. Musslorna behöver hjälp av vandringsfiskar. Flodpärlmusslor som är fångade i Billnäs. Dessa är döda. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg

- Det är lika viktigt att fiskarnas yngel ska kunna vandra ut till havet. Och det är viktigt oberoende av om de härstammar från fiskar som har vandrat tillbaka i ån eller har utplanterats i sjön, konstaterar forskaren Juha-Pekka Vähä från föreningen Västra Nylands vatten och miljö.

Vähä har tillsammans med Petri Karppinen från företaget Kala- ja vesitutkimus och Teppo Vehanen från Naturresursinstitutet utfört forskningen.

Karppinen jobbar också som planeringskonsult för projektet med fiskvägar i Svartån.

Vähä konstaterar att det alltså är mycket viktigt med konstruktioner för fiskar som vandrar neråt också.

Men de behöver inte vara särskilt dyra lösningar. Huvudsaken är att fiskarna hittar till fiskvägarna både uppåt och nedåt.

Värdefullt

Piia Nordström vid Raseborgs stad säger att den här forskningen är mycket värdefull för projektet.

- Det är inte bara dödligheten som är intressant. Utan det är informationen gällande fiskarnas beteende ovanför kraftverken som är viktig information. Den påverkar planering av vandringen nedåt, säger Nordström.

Hon säger att det är många frågor som nu får svar.

- Vilken väg tar de sig till kraftverket? Var ska fiskvägens mynning vara med tanke på vandringen nedåt? Hur mycket potential finns det med tanke på de hjälpmedel vi planerar?

Enklare och svårare lösningar

Just nu är projektet så långt att byggnadsskedet för Billnäs och Åminnefors upphandlas. Efter årsskiftet ska anbuden ha lämnats in, säger Nordström.

För kraftverket i Åminnefors är det svårt att hitta bra lösningar för de nedåtvandrande fiskarna, men det goda är att dödligheten är liten, säger Nordström.

För Billnäs del kommer man att med olika konstruktioner så som bommar eller rännor styra fiskarna så att de vandrar också nedåt längs med fiskvägarna.

Bild på hur fiskvägen ska byggas i Billnäs.
Så här ska fisktrapporna vid Billnäs se ut. Bild på hur fiskvägen ska byggas i Billnäs. Bild: Maveplan maveplan

Hur det blir vid Svartåfors och Åkerfors är ännu oklart, men forskningsresultaten påverkar helt hur man nu kommer att jobba vidare, säger Nordström.

Viktigare just nu med vandringen nedåt än uppåt?

Nordström säger att forskningen tyder på att man vid Svartåfors och Åkerfors först borde satsa på hur fiskarna tryggt ska kunna ta sig neråt.

- Med tanke på laxfiskens återkomst till Lojosjön och Svartån är det vandringen nedåt vid Svartåfors och vid Åkerfors som kanske bör ordnas som följande.

- Det skulle möjliggöra plantering av yngel ovanför Lojosjön, yngel som skulle känna Lojosjön som sitt hem.

Sedan kunde man kanske satsa på själva fiskvägarna först efter det, säger hon.

Det kunde tänkas vara mera kostnadseffektivt.

- Svartåns urgamla fiskstammar kommer nämligen att planteras tillbaka i ån. De planteras som yngel eller som fiskägg, då ska de har rutten till havet färdig. Återkomsten händer först senare.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland