Hoppa till huvudinnehåll

Storslagna visioner om saluhall vid Borgå torg - småföretagare försiktigt positiva

Projekteringsbild över saluhallens interiör på Borgå torg.
Så här föreställer sig företagaren Roni Collin en saluhall i Borgå. Projekteringsbild över saluhallens interiör på Borgå torg. Bild: ARKK Sarapää Oy Skiss,bilder,arkitektur,Borgå,Saluhall,arkitektbyråer,Projektering,ARKK Sarapää Oy

Företagaren och fastighetsinvesteraren Roni Collin vill bygga en stor saluhall på Borgå torg. Regionens småföretagare undrar om det finns tillräckligt kundunderlag.

Torsdagen den 14 december presenterade företagaren och fastighetsinvesteraren Roni Collin sin vision om hur en saluhall på Borgå torg kan se ut.

I samband med ett utvecklingsseminarium som ordnades av Borgå stad och föreningen Borgå Ievande centrum fick besökarna se projekteringsbilder av en saluhall på 1200 - 1500 kvadratmeter.

Om staden ger grönt ljus har Collin för avsikt att själv låta uppföra den.

Skiss över en saluhall på Borgå torg.
Skiss över den nya saluhallen. Skiss över en saluhall på Borgå torg. Bild: ARKK Sarapää Oy Skiss,bilder,arkitektur,Borgå,Saluhall,arkitektbyråer,Projektering,ARKK Sarapää Oy

Saluhallen är tänkt att bli en modern träbyggnad med glasfasad och sadeltak. Den är inredd med flera små försäljningsstånd, långbord för gemensamma måltider och en scen.

Hyran för en försäljningspunkt uppskattar Collin till några hundra euro i månaden.

Projekteringsbild över en saluhall på Borgå torg.
Collins vision över hur Borgå torg kunde se ut i framtiden. Projekteringsbild över en saluhall på Borgå torg. Bild: ARKK Sarapää Oy Skiss,bilder,arkitektur,Borgå,Saluhall,arkitektbyråer,Projektering,ARKK Sarapää Oy

Busstationen har ritats in bredvid saluhallen mot Fredsgatan och under markytan planeras en parkeringsplats.

Skeptiska men intresserade producenter

Yle Östnyland frågade några av regionens småproducenter hur de förhåller sig till att eventuellt sälja sina produkter i en saluhall vid Borgå torg.

Kalevi Hoffström från Lappträsk tillverkar och säljer senap, såser och sylt under varumärket Kal’s specialty foods. Han är något skeptisk till om det verkligen skulle löna sig.

- Det blir ganska dyrt för ett företag i vår storlek. Vi är två här och då kan den ena inte vara fast där hela tiden utan vi måste ha främmande där och jobba för oss, säger Hoffström.

Ostköp i saluhallen
En saluhall ger personlig kundkontakt. (Arkivbild) Ostköp i saluhallen Bild: Yle/Sandra Anttila saluhall

Hoffström säljer sina produkter bland annat via ett drygt 50-tal REKO-ringar i Nyland. Försäljningen sker på basis av förhandsbeställningar i sociala medier.

- Jag kan välja om jag åker eller inte och det finns inga extra kostnader utöver bensinen. Om vi var i en saluhall skulle vi först vara tvungna att locka in kunden dit som sedan skall köpa produkten.

Hoffström menar att en saluhall kräver en folkström på flera tusen besökare per dag. Besökarantalet skall motsvara en stor supermarkets.

sandvikens saluhall
Hoffström har tidigare sålt i Sandvikens saluhall i Helsingfors. (Arkivbild) sandvikens saluhall Bild: YLE/Rose-Marie Sundström sandviks torg

- Jag har varit med och sälja i Sandvikens saluhall och ibland hade man kunder, ibland inte. I Helsingfors finns en potentiell kundkrets på omkring en miljon människor, men till och med där så går det inte så hemskt bra ändå.

Kalevi Hoffman anser trots allt att idén med en saluhall är god, men att den kunde placeras ute vid Kungsporten och fungera som en separat del i ett shoppingcenter.

Då skulle alla matvaror som säljs i byggnaden finnas på en och samma plats och säljas via samma kassor. En sådan lösning skulle samtidigt locka besökare från Borgåleden.

Kosläpp på Bosgård
Kosläpp på Bosgård. Kosläpp på Bosgård Bild: Yle/ Lone Widestam kor,Borgå,Pernåviken,charolais,bosgård

Konkurrensen är hård

Invid Pernåviken ligger Bosgård som sedan en längre tid sysslat med ekologisk boskapsuppfödning. Gården ägs av ett aktiebolag och drivs av släkterna Walsh och Schildt.

De säljer sina produkter i gårdsbutiken där det också finns en restaurang.

Tills för något år sedan fanns Bosgård också i Hagnäs saluhall i Helsingfors. Till sist blev konkurrensen med de stora kedjorna och varuhusen för stor och de drog sig ur.

En man i en saluhall.
Bosgård hade en kort tid försäljning i Hagnäs saluhall i Helsingfors. En man i en saluhall. Bild: Yle / Catariina Salo marcus walsh,Hagnäs saluhall

- Det fanns många kunder på lördagarna, men på vardagarna var det ganska tomt. Vi är därför lite tveksamma om en saluhall i Borgå skulle ha tillräckligt med kunder under veckan och året runt, säger Marcus Walsh.

Walsh framhåller att den planerade renoveringen av Hagnäs saluhall också kan ha inverkat på ett minskat besökarantal.

Saluhallen måste ha restauranger

Marcus Walsh utgår ifrån att en modern saluhall kombinerar försäljning med restaurangverksamhet.

Det skulle betyda att köttet från gårdens charolaiskor inte bara skulle säljas över disk utan också ingå i dagliga luncher och middagar.

- Det skulle vara en förutsättning för att vi skulle komma dit. Det är nödvändigt att kunna kombinera råvarudisken med en disk för luncher och middagar, med A-rättigheter, säger Walsh.

Marcus Walsh hänvisar till saluhallar i till exempel Stockholm där ett dylikt arrangemang är kutym. Då skulle en saluhall i Borgå kunna vara riktigt konkurrenskraftig.

En höna tittar in i kameran
En höna tittar in i kameran Bild: Yle/Stefan Paavola mickelspiltom i liljendal,ägg,ekologisk mat,hönsfåglar,fjäderfäskötsel (arbete),fjäderfägårdar,lantbruk,lantbruksföretagare

Vid Hultgård i Liljendal har paret Pieter och Natalia van den Hoek koncentrerat sig på äggproduktion.

Även de säljer en stor del via de nyländska REKO-ringarna, men en koncentration till en saluhall kunde underlätta affärsverksamheten.

- Nog skulle det säkert vara en möjlighet, men man borde då veta litet noggrannare hur det skulle skötas i praktiken, alltså vem som skulle sälja, säger Natalia van den Hoek.

Pieter van Der Hoek vid värpta ägg
Pieter och Natalia har för avsikt att öka produktionen vid Hultgård. Pieter van Der Hoek vid värpta ägg Bild: Yle/Stefan Paavola hultgård,lantbruk,lantbruksföretagare,ägg,äggproduktion,bonde

Hultgård har avsikt att öka produktionen av ägg och hon kan därför se den här möjligheten som ett alternativ.

- Det är lättare att vara på en plats. Vi skulle åtminstone inte behöva ta fler REKO-ringar.

Fisk hör till saluhallens utbud

Grönsaker, ost, kött och fisk hör till de livsmedel besökare förväntas hitta i en saluhall.

Tanja Åkerfelt och hennes man Jaakko från Löparö hör till fåtalet yrkesfiskare som fiskar i Sibbo skärgård.

En fredag i veckan förser de Sibbobor med färsk fisk och förädlade produkter från sin försäljningsvagn på en parkeringsplats i Söderkulla. Skulle hon hellre sälja sina produkter i en saluhall i Borgå?

Yrkesfiskare Tanja Åkerfelt från Löparö i Sibbo.
Tanja Åkerfelt Yrkesfiskare Tanja Åkerfelt från Löparö i Sibbo. Bild: Yle/Fredrika Sundén tanja åkerfelt

- Litet svårt att säga så här på rak arm, men det är nog inte någonting som jag direkt skulle säga att vi är med på.

Förutom direkta kostnader och risker i samband med sjäva affärsverksamheten är till exempel Borgå fiskhus en stark konkurrent för Åkerfelts fisk.

fiskar
Färsk fisk hör till självklarheterna i en saluhall. (Arkivbild) fiskar Bild: Yle/Hanna Othman fiskar,Hagnäs saluhall,Saluhall,Fisk

Men en eventuell hyra för en försäljningsplats på omkring 300 - 400 euro i månaden är inte helt otänkbar för Åkerfelts.

- Jag säger varken jo eller nä, men det låter som en helt bra möjlighet, säger Tanja Åkerfelt.

Flera visioner om en saluhall

Tanken på en saluhall i Borgå centrum är inte ny. När Borgåborna fick säga sitt om staden i köpcentret Lundi i april var det många som ville att torget skulle åtgärdas.

Potatisförsäljare Christoffer Lindberg
Om något år kanske torgförsäljarna föredrar att sälja grönsaker och rotfrukter inomhus. Potatisförsäljare Christoffer Lindberg Bild: Yle/Carmela Walder potatisförsäljare

Man önskade att torgplatserna skulle bli billigare och sanitetslokaler till torgförsäljarna. Men flera önskade sig också en saluhall med lokala produkter.

- Borgå har blivit känt som ett kulinariskt utflyktsmål och det ryktet kunde stärkas. Det kunde också vara ett ställe för Borgåbor att köpa lokala produkter såsom fisk och kött. Här kunde också finnas ett bageri med kafé, sade arkitekt Miia-Liina Tommila då.

Uusi kaupunki-kollektiviets vision för Borgå torg.
Uusi kaupunki-kollektiviets vision för Borgå torg. Bild: Uusi kaupunki. uusi kaupunki

I maj presenterade arkitektbyråerna från Uusi kaupunki-kollektivet sin vision. Arkitekt Sofia de Vocht hade ritat in en 300 kvadratmeter stor saluhall på torget i hörnet av Biskopsgatan och Lundagatan.

de Vochts saluhall skulle vara öppen senare på kvällarna och året om med möjligheter till olika aktiviteter.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland