Hoppa till huvudinnehåll

Brexit, Trump, orkaner, flyktingar och stigande havsnivåer - världsläget är minsann inte enkelt, men visst finns det ljuspunkter

Finlands flagga på blå himmel.
I vilken omgivning arbetar Finlands följande president? Finlands flagga på blå himmel. Bild: Jukka Vaittinen Finlands flagga,Finland,Finland 100

Hur ser den omvärld ut där Finlands nästa president ska arbeta? Vi tar i den här artikeln en titt på den frågan ur fyra synvinklar.

Militära hot, farliga väderfenomen, folk på jakt efter bättre liv och allt större inkomstskillnader är våra teman.

Presidentens maktbefogenheter gäller inte alla dessa områden men hur de utvecklas påverkar den värld i vilken presidenten ska leda Finlands utrikespolitik.

Mycket av det som sker ger upphov till oro. Det finns emellertid också trender som inger hopp. Sist i artikeln räknar vi upp några sådana.

En värld i obalans kan överraska

Utrikes- och säkerhetspolitik är presidentens kärnområde. Presidenten leder utrikespolitiken i samråd med statsrådet och är försvarsmaktens överbefälhavare.

Under de senaste åren har världen sett snabba och delvis överraskande förändringar. Det blev bland annat krig i Syrien och i Ukraina, stora mängder människor flydde sina hem och sökte trygghet i Europa, USA valde Donald Trump till president och Storbritannien folkomröstade fram brexit, alltså ett utträde ur EU.

De följande sex åren kan också komma med överraskningar.

- Vi lever i en rörig, osäker och instabil tid, säger Janne Riiheläinen som gjort sig känd som bloggare i säkerhetspolitiska frågor.

Osäkerhet i många väderstreck

Osäkerheten beror bland annat på att vi inte vet hur vårt grannland Ryssland kommer att utvecklas. Landets inre situation är enligt Riiheläinen oförutsägbar och dessutom har Ryssland byggt osäkerhet vid sina gränser genom de frusna konflikterna som gör att Ryssland håller gränsområdena i sin hand.

Ett spaningsplan av typen Tornado från den tyska försvarsmakten.
Militära provokationer oroar Ett spaningsplan av typen Tornado från den tyska försvarsmakten. Bild: EPA/CARSTEN REHDER stridsflygplan,spaningsflyg

Ytterligare osäkerhetsfaktorer finns kring den kinesiska sjön, där motsättningarna mellan Kina och USA har ökat. Nordkorea är ett frågetecken och USA:s politik är oförutsägbar.

Också inom EU finns det länder som uppvisar en mycket oroande utveckling, anser Riiheläinen. Han tänker då främst på Polen och Ungern. Turkiets autoritära utveckling kan också få allvarliga följder, särskilt eftersom Turkiet gränsar till krishärden Mellanöstern.

Riiheläinen tror att brexit kommer att bli en chock både för EU och för Storbritannien. Det är omöjligt att förutse hur EU tar sig ur den krisen.

Forskaren Oscar Jonsson vid King’s College i London påpekar att de viktigaste delarna av både Finlands och Sveriges säkerhetspolitik försvagas just nu.

Han avser då sådant som USA:s besvärande kontakter till Ryssland och president Trumps hårda synsätt på Nato. Trump anklagar medlemsstaterna för att göra för lite för militäralliansen. Också Rysslands stora satsningar på att förnya sitt försvar väcker farhågor.

Stridsflygplan övar under militärövningen Zapad.
Ryssland förstärker sina väpnade styrkor Stridsflygplan övar under militärövningen Zapad. Bild: EPA-EFE Ryssland,Vitryssland,militär,stridsflygplan,militärövning

EU är i gungning

- EU präglas av oenighet och Finland och Sverige förlorar sin främsta allierade i unionen då Storbritannien lämnar EU, säger Jonsson.

Oscar Jonsson ser emellertid också en möjlig ny öppning för ökat försvarssamarbete inom EU just tack vare brexit. Storbritannien har nämligen motsatt sig gemensamma försvarsbeslut i EU och betonat att Nato ska vara arenan för försvarssamarbetet.

I debatten inför presidentvalet i Finland har man till och med diskuterat en militär konflikt mellan Nato och Ryssland. Oscar Jonsson har svårt att tro att det skulle gå så långt, även om vi lever i ett spänt läge där mycket kan hända.

Inrikes splittring

Också inrikes ser vi i Finland mera motsättningar än på länge. Det finns tecken på polarisering och radikalisering. Janne Riiheläinen tror att det beror på att omvärlden har förändrats så snabbt.

- Det finns de som nu ropar ”stopp” och vill se Finland sådant som de gamla finska filmerna ger sken av att landet såg ut för några decennier sedan.

Solnedgång över en sommaräng med blommor och knuten på en röd stuga.
Vissa längtar till en annan tid Solnedgång över en sommaräng med blommor och knuten på en röd stuga. Bild: Mostphotos landsbygd,kväll,växter,solnedgång,sommar,Hundkäx,Sommarblommor,midsommar,hundfloka

Riiheläinen anser att det nu är dags att arbeta för ett Finland där också människor med olika språk och olika utseende accepteras. Han vill se ett inkluderande samhälle och säger att presidenten har en stor roll i att förverkliga det.

Finland är ett bra land med en lång historia av samarbete, vi har haft ett samhälle som bygger på förtroende, saker fungerar, vi har trygghet och snygghet, säger Riiheläinen.

Men Finland är inte längre skyddat för oroligheter i världen även om de sker långt borta. Kriserna rör sig snabbt och alla berörs.

Trots alla farhågor är det ändå inte värt att oroa sig.

- Oro leder inte till rätt beslut, men man måste ta utvecklingen på allvar, det säkerhetspolitiska läget har försämrats och fortsätter att göra det, säger forskaren Oscar Jonsson.

Rykande skorstenar vid ett kraftverk i USA.
Utsläppen minskar alltför långsamt Rykande skorstenar vid ett kraftverk i USA. Bild: Mostphotos klimatförändring,Utsläpp,rökgaser

Höga vågor, hårda stormar

Klimatförändringen medför att havsnivån stiger och extrema väderfenomen blir allt vanligare. Det internationella vetenskapssamfundet är överens om att klimatförändringen beror på mänsklig verksamhet och att den bara kan stoppas genom minskade utsläpp av växthusgaser som koldioxid.

Klimatpolitiken hör inte till presidentens maktbefogenheter men klimatfrågor blir allt viktigare i det internationella samarbetet. Därför påverkar de åtminstone indirekt vår utrikespolitik.

Finlands klimatpanel är ett expertorgan som har som uppgift att ge råd till politiker i klimatfrågor. Panelens ordförande är professor Markku Ollikainen. Han säger att det är bråttom nu.

- Vi har bara fem-sex år på oss att göra avsevärda minskningar i utsläppen om vi vill hålla fast vid hoppet om att medeltemperaturen globalt inte ska stiga mer än 1,5 grader, säger Ollikainen.

Svag klimatpolitik

Läget är emellertid alarmerande, Ollikainen upplever att det aldrig tidigare har funnits ett så stort glapp mellan det som vetenskapen påvisar och politikernas ovilja att göra något.

Han tycker att Finland borde höra till de länder som driver på regler om minskade utsläpp både i hemlandet och inom EU.

Stormen Ole drar in över Norge.
Extrema väderfenomen blir allt vanligare Stormen Ole drar in över Norge. Bild: EPA/MARIUS HELGE LARSEN NORWAY OUT orkan

Klimatpolitiken tog ett stort steg framåt 2015 då Parisavtalet godkändes. Då stod USA och Kina i framkanten och lovade tillsammans föra arbetet vidare. I och med det försvann också mycket att motsättningarna mellan utvecklingsländerna och de utvecklade länderna.

Efter att Donald Trump blev president är läget ett helt annat. USA har inte längre någon progressiv klimatpolitik, landet har i praktiken inte längre överhuvudtaget någon klimatpolitik.

Nu borde EU stiga in i USA:s ställe, men det har unionen hittills inte lyckats med, anser Ollikainen.

Snabba åtgärder är möjliga

Ändå vore det ganska enkelt och billigt att faktiskt ta itu med utsläppen av växthusgaser.

- Det finns inga tekniska hinder, vi har både den teknologi och det kunnande som behövs, säger Markku Ollikainen.

De avgörande åtgärder som behövs för att minska utsläppen måste göras inom energiproduktionen. Hela 75 procent av växthusgaserna kommer från produktion av elektricitet och värme samt från trafiken.

- Så fort vi får energiproduktion som bygger på förnyelsebara bränslen tar vi ett stort steg både globalt och i Finland, säger Ollikainen.

Trafik i snöfall
Trafiken är en av klimatets fiender Trafik i snöfall Bild: Mostphotos: Lasse Algemo vinter,väglag,trafik,snöfall,vintertrafik,rusningstrafik,bilar i snöfall

Enskilda människor kan genom sina val till en del påverka klimatförändringen, det gäller i första hand valet mellan att använda förbränningsmotorer eller inte. Alltså i praktiken valet mellan att köra en bensin- eller dieseldriven bil eller en bil som drivs av el eller biobränslen.

Den stora insatsen måste politikerna göra. De måste ställa krav på utsläppsindustrin. Bara så kan klimatförändringen bli långsammare.

Folkvandringens tid är här

En av de stora trenderna i världen är migrationen. Människor flyttar mellan länder och inom sina hemländer.

Turister på flygplats köar för att skaffa visum.
Det finns många orsaker till att folk flyttar Turister på flygplats köar för att skaffa visum. Bild: ©Iryna Rasko resande,visum,turister,migration,väskor,Kappsäck,gränsövergång,gränsövervakning,Sri Lanka,flygplatser,väntan,Backpacking,väntande

Man uppskattar att ungefär 250 miljoner människor är migranter. Det är 3 procent av hela världens befolkning.

Det finns olika typer av migranter. Den allra största delen, ungefär hälften av alla migranter, är familjemigranter.

- Det betyder att människor flyttar för att de till exempel gifter sig med någon i ett annat land, eller att hela familjer flyttar utomlands, förklarar Tuomas Martikainen som är chef för Migrationsinstitutet i Finland.

Utöver familjemigranter är sådana som flyttar utomlands för att studera eller arbeta också stora grupper. Flyktingar, alltså asylsökande och kvotflyktingar utgör bara en liten del av alla migranter.

Flyktingarna är inte flest

I hela världen är 10 – 15 procent av migranterna flyktingar, i Finland har flyktingarna under de senaste decennierna utgjort ungefär 10 procent av alla invandrare.

Just nu finns det cirka 25 miljoner flyktingar i världen.

Fötter i lervällingen i Idomeni i Grekland.
Bara en liten del av alla migranter är flyktingar Fötter i lervällingen i Idomeni i Grekland. Bild: EPA/ NAKE BATEV Grekland,flyktingläger

Tuomas Martikainen säger att det oftast ligger en väldigt enkel orsak bakom valet att flytta utomlands.

- Människor söker helt enkelt ett bättre liv.

Det gäller alla typer av migranter och det mest typiska är att man söker sig till ett grannland som är mera välbärgat än ens hemland. Så gjorde finländare efter andra världskriget, då vi hade stor utflyttning till Sverige. Det samma ser vi också i Finland i dag, de flesta utlänningar kommer från Sverige, Ryssland och Estland.

Av alla flyktingar i världen bor en tredjedel i de länder som hör till gruppen G20, alltså de rikaste industriländerna.

De tio länder som har tagit emot flest flyktingar är emellertid fattiga. Dit har människor kommit därför att de ligger nära de länder därifrån de har flytt.

- Om vi skulle se en stor katastrof i Ryssland skulle också Finland få en ström av flyktingar, säger Tuomas Martikainen.

Krig, konflikter, fattigdom och klimatförändring är de största orsakerna bakom flyktingskap.

Rika länder behöver arbetsmigranter

Det finns ett glapp mellan behovet av mera arbetskraft i många västländer och unga arbetslösa i utvecklingsländer. De som söker sig jobb och bättre liv är svåra att placera där det behövs mera personal.

- I mina ögon är det här ett olöst problem i en större skala, men i en mindre skala i Finland är det inget problem att integrera arbetare, säger Martikainen.

Beträffande framtiden säger han att det i närheten av Europa finns områden som inte kan försörja sin befolkning, det kan leda till att allt flera flyttar till europeiska länder. Också befolkningsökningen i Afrika och vissa delar av Asien kan leda till mera inflyttning i Europa.

Ungdomar i vattnet och en segelbåt.
Unga människor behövs i Finland Ungdomar i vattnet och en segelbåt. Bild: EPA/WOLFGANG KUMM wannsee

Sex goda år med stark ekonomi?

Det ser ut som om följande president får arbeta i en gynnsam ekonomisk miljö. Såväl internationellt som här i Finland är vi nämligen nu inne i en tillväxtperiod.

Seniorrådgivare Meri Obstbaum vid Finlands bank bedömer att tillväxten kan vara kraftig under rätt många år framöver. Banken fick revidera sin senaste prognos uppåt mera än väntat.

En av de tendenser som styr den ekonomiska utvecklingen är globaliseringen. Som en följd av den ser det ut som om jobbpolariseringen skulle öka. Det innebär att grupperna lågavlönade och höginkomsttagare växer och medelklassen blir allt mindre.

En självklar följd av det här är att inkomstskillnaderna i samhället ökar.

Stenläggare i arbete.
Vissa jobb kan man inte göra på distans Stenläggare i arbete. Bild: Yle/ Nora Engström stenläggning,kullerstenar

Globaliseringen har också lett till att det har blivit lättare att flytta jobb på medelnivå utomlands. Det gäller till exempel redovisning eller industrijobb.

Meri Obstbaum bedömer att just medelklassens utsatta läge kan ligga bakom fenomen som brexit i Storbritannien och Donald Trumps popularitet i USA. Många känner att de har förlorat fotfästet på grund av tidigare politikers beslut.

Ett intressant fenomen när det gäller inkomstskillnader är att de inte utvecklas på samma sätt överallt.

- Vi ser samma orsaker men olika konsekvenser. I USA har inkomstskillnaderna varit stora och ökat, medan vi i Norden trots jobbpolariseringen inte har sett motsvarande ökning, säger Meri Obstbaum.

Hon konstaterar att vi i Finland har varit bra på att skydda människor från stora inkomstskillnader, men vi har inte kunnat skydda dem från att bli arbetslösa. Våra relativt stora arbetslöshetsersättningar har emellertid gjort att fattigdomen inte har blivit så utbredd.

Samtidigt innebär skyddet en stor kostnad och då den arbetsföra befolkningen krymper blir det här ett problem. Meri Obstbaum tror ändå inte att invånarna i Finland är beredda att skära ytterligare i sådana sektorer som medför stora kostnader, som till exempel åldringsvården.

- Finland borde fortsätta att skydda människor på arbetsmarknaden på samma sätt som tidigare, säger hon.

Ett högt socialskydd ger möjligheter för människor att ta risker och arbeta sig framåt, påpekar Obstbaum. Samtidigt understryker hon att det bör vara mera lönsamt att arbeta än att vara arbetslös. Finland behöver allt flera som jobbar.

- Vi är i en situation där vi har en snabbt åldrande befolkning och en hög välfärd. Vi behöver invandrare för att kunna bibehålla välfärden.

Befolkningsutvecklingen i Finland leder inte till att vi får en tillräckligt stor andel som arbetar, därför behövs migration.

Soluppgång i S:t Karins
Det finns ljus vid horisonten Soluppgång i S:t Karins Bild: Yle/ Nora Engström morgondimma

De goda fenomenen som inger hopp

Alla de som intervjuades för den här artikeln fick också svara på vilka positiva utvecklingsfaktorer de ser i omvärlden.

Janne Riiheläinen:
De kinesiska ingenjörerna utvecklar allt billigare och bättre solpaneler som vi kan fästa på våra tak. Vi får också se vad den artificiella intelligensen för med sig. Vem vet, de som föds i år behöver kanske aldrig ta körkort utan tar sig fram i fordon som styrs av datorer.

Oscar Jonsson:
Världsläget med kriget i Ukraina och Donald Trumps oförutsägbarhet har lett till att länderna i Europa har insett att man inte kan försumma sitt försvar.
I Europa har vi världens rikaste och mest framgångsrika stater. Vi har alla möjligheter att ta tag i problemen bara vi bestämmer oss för att göra det.

Markku Ollikainen:
Vi kan producera protein i en process där vi använder mikrober för framställningen. Det skulle bland annat kunna leda till att områden där man nu odlar soja kunde återställas i sitt ursprungliga skick som tropiska skogar.
Det finns numera vindkraft som är ekonomiskt lönsam, nämligen havsvindkraften. Utvecklingen är väldigt snabb.

Tuomas Martikainen:
Majoriteten börjar så småningom acceptera att vi lever i ett land där det finns människor av olika ursprung och de flesta nya finländare hittar ett bra liv här.

Meri Obstbaum:
Vi har en positiv ekonomisk tillväxt för tillfället, det gäller både internationellt och i Finland. Då vi publicerade vår senaste prognos fick vi revidera den uppåt. Tillväxten kan bli ännu kraftigare i framtiden och den kan hålla i sig flera år.

Läs mera här:

Statsrådets försvarspolitiska redogörelse
Finlands ekonomi- och klimatstrategi
Hållbar utveckling
Migrationsverket i Finland
Finlands bank

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val