Hoppa till huvudinnehåll

Kravaller, inbrott och oroligheter gjorde julfirandet försiktigt 1917 - ingen utlyste julfred

en gammal bild med julgubbe och barn som är utklädda till tomtar
Julgubbe och och tomtar på skolans julfest en gammal bild med julgubbe och barn som är utklädda till tomtar Bild: Åbo museicentral/bildarkivet julfest,åboland 100

Julfirandet har alltid varit konservativt. Men redan för hundra år sedan gjorde den kommersiella julen inträde.

Julen 1917 var en så orolig tid att utlysningen av julfreden inte alls ordnades. Man ansåg att det skulle ha varit som en skändning att tala om julfred mitt under pågående kravaller och oroligheter i Åbo.

Det året gapade julfredsbalkongen vid Gamla Stortorget alltså tom. I en insändare i Åbo Underrättelser från julaftonen 1917 undrar någon om det ska bli någon julfred, men det blev det alltså inte.

En svart-vit bild med folk som är på julfreden i ÅboJulfreden har utlysts från Brinkalahusets balkong sedan år 1886.
Julfreden utlyses i Åbo. Bilden till vänster är från 1904. Bild: Åbo museicentral/bildarkivet, Åbo stad/Kari Vainio

John Björkman har i höst forskat i händelserna år 1917 i Egentliga Finland, så julfirandet det året har kommit så att säga på köpet.

Lägre träd vid Åbo domkyrka 1917

Vid Gamla Stortorget och domkyrkan såg det för hundra år sedan ganska lika ut som i dag, förutom att träden nuförtiden är mycket högre och skymmer sikten, menar John Björkman.

På Museicentralen i Åbo har man funderat över när traditionen med domkyrkans julgran har tillkommit. Man har kommit underfund med att den är över hundraårig. Det läste man om i den tidens ÅU.

- De prövade ett år och då var det troligen församlingen som betalade. Sen uppstod frågan om vem som i fortsättningen ska stå för kostnaderna.

Granen uteblev något år, men kom sedan i gång och blev den tradition det är i dag.

En gammal bild av ett par som köper en julgranEn försäljare visar en julgran åt en kvinna
Granförsäljning invid Domkyrkan i Åbo. Bild: Åbo museicentral/fotografiarkivet, Ann Lundström

Julen förändrades för hundra år sedan

Det officiella firandet av julen år 1917 var väldigt försiktigt men hur var det hemma hos folk?

- Då vi går hundra år bakåt i tiden kan man konstatera att julen har hållit ganska mycket av sin karaktär som litet av en skördefest. Men firandet har ändå ändrat en hel del. Och en stor del av förändringarna kom just i början av 1900-talet.

En svartvit bild över folk som köper en julgran invid Domkyrkan i ÅboJulgransförsäljning vid Åbo domkyrka.
Bild: Åbo museicentral/bildarkivet, Yle/Lotta Sundström

Men hur det har spridit sig är osäkert. Man vet inte om det är borgerskapets traditioner eller om de har spritt sig också till den andra folklagren.

- Vi kan säga att vi har de här herrskapen i städerna som hade nyare traditioner med julgran och julklappar. Och sedan har vi landsbygdens äldre traditioner som att sprida halm på golven och äta och dricka mycket.

Om arbetarklassen och de fattigare folklagrens firande vet man inte så mycket om men John Björkman tror att det har varit mycket enkelt.

Risgrynsgröten kom först till skärgården

På julborden år 1917 stod mycket av det som hade funnits tidigare och mycket av det finns fortfarande på våra julbord.

Julen är en väldigt konservativ fest, slår John Björkman fast. Men risgrynsgröten hade inte riktigt slagit igenom ännu då. Riset är ju en importvara och det hade man inte så mycket av.

- Risgrynsgröten är ju egentligen en variant av korngrynsgröten som är den urgamla festgröten som man har ätit överallt. Vissa tycker ännu också om att äta korngrynsgröt på julen och det har varit huvudrätt i många andra fester också.

Det sägs att risgrynsgröten kom först till skärgården för att sjömännen kunde föra med sig alla möjliga exotiska nya matvanor och man var ivrig på att pröva där.

Favoritgrisens huvud på fat

- Vissa saker har nog ändrats. Vi brukar nuförtiden inte längre ha djurhuvuden på julbordet.

ett rökt grishuvud ligger på ett dukat julbord på vit duk
Grishuvud på Klosterbacken i Åbo ett rökt grishuvud ligger på ett dukat julbord på vit duk Bild: YLE/Maud Stolpe Julbord,julmat

Julgrisen som man slaktade och gjorde skinka av till julbordet var en speciell gris som man skötte väldigt bra om.

- Och kanske hörde det till dess betydelse att man då hade det här grishuvudet kokt på julbordet. Min farfars syskon som växte upp under första hälften av 1900-talet i Korpo kommer ännu ihåg att det skulle vara grishuvud och det är ju en sak som har utelämnats från julborden i dag.

Julgrishuvudet ansågs vara en verklig delikatess.

Också julgäddan var en självklarhet på julborden, åtminstone i skärgården, berättar John Björkman.

- Helt garanterat! Kokt gädda är nog en urgammal skärgårdsrätt. Det fanns säkert om också inte något annat på skäribornas bord.

En jul utan det viktiga brödet?

John Björkman har läst skriverier som ingick i tidningarna litet före julen 1917. Det var ju ett nödår.

Man frågade sig om hur man ska få tillräckligt av det ena och andra.

I skärgården hade man brist på spannmål och oroade sig över om man alls ska få bröd till julen. För fisk och potatis hade de nog.

- En Houtskärsbo skrev att de var oroliga och gärna skulle komma och sälja fisk och få lite spannmål i utbyte, men de var så rädda för alla huliganer som härjar i stan. De visste inte om de skulle våga sig in eller inte.

Kravaller och vilda ryska soldater

I Åbo var det oroligt men det blev lite lugnare just till julen, tror Johan Björkman. Under storstrejken i november var det väldigt oroligt.

- Före och efter det och fram till julen fanns det mängder av ryska soldater som inte visste vad de hade för roll längre efter ryska revolutionen. De uppförde sig ganska vilt och anarkistiskt.

Det var mycket oroligt i Åbo också på grund av att polisen eller milisen hade strejkat strax innan jul.

- Det fanns ingen som övervakade ordningen och då hade alla butiksfönster slagits in och alla butiker blivit rånade. Butiksfönstren hade blivit fastspikade med plankor och någon skrev i tidningen att det blir lite lustigt då man inte vet vilka butiker man kommer in i, säger John Björkman med ett skratt.

Man var alltså tvungen att gå in först för att se vad som fanns till salu. Man kan förmoda att stämningen ändå måste ha varit ganska otrevlig.

En gammaldags affär med försäljning över disk
En gammaldags affär med försäljning över disk Bild: Åbo museicentral/bildarkivet affärer,åboland 100

Mycket svenskt, mycket finskt

Det finns trots vårt relativt långa samröre med Ryssland inte särskilt mycket ryskt i vårt julfirande.

- Det är nog mycket svenska drag i vår jul. Julen är en skandinavisk importfest hos oss.

Den finskspråkiga befolkningen har längre tillbaka i tiden firat kekri som årets stora fest i slutet av hösten och många av dess traditioner har överförts till julen och annat har kommit från Sverige.

- Julskinkan och julölet är en skandinavisk tradition.

Äntligen mat och dryck!

I dag talar man mycket om att inte äta eller dricka för mycket under julen men det ursprungliga innehållet i julen var just att man skulle äta och dricka – mycket!

- Under julen och senhösten hade man av mat och dryck så det räckte och då ville man ju njuta av det också.

Den snälla julgubben gjorde inträde

Var det då julgubben, jultomten eller julbocken som kom till barnen eller kom han alls? Det har John Björkman varit nyfiken på och kommit fram till att han nog kom.

Julbocken på besök hos familj i vardagsrum med upplyst julgran
Julgubben på besök hos familj Julbocken på besök hos familj i vardagsrum med upplyst julgran Bild: Åbo Museicentral julbock

- Tidigare hade vi en julbockstradition med ungdomar som var utklädda till bockar och andra fantastiska varelser. De uppförde sig illa i huset och tiggde efter brännvin och lite mat.

Det var alltså ingenting för barnen. Men i något skede har det börjat komma en snäll julgubbe.

- Och han omtalades nog i tidningarna 1917. Den fanns redan då den här julgubbsfiguren som vi känner till. Också julklappar talades det om, att han delar ut julklappar.

Julgubben och klapparna har kommit in redan vid sekelskiftet och kanske före det. Åtminstone i städerna, tänker John Björkman.

- Men på landsbygden tror jag nog att det var de här vildare julbockarna som ännu gick omkring från hus till hus.

Blommor på gravarna och gran i huset

Att julfreden aldrig utlystes i Åbo år 1917 blev ingen större katastrof. Det gick ändå lugnt till under julen.

Det föll till och med lite snö, vilket tydligen inte heller på den tiden var någon självklarhet i Åbo med omnejd.

I tidningarna kunde man läsa att allt hade gått lugnt till. Ingen tycks ha haft något behov av att uppföra sig illa på julen och en ny tradition uppstod.

- Människor gick till begravningsplatsen och förde blommor! Jag har hört berättas att seden att gå till begravningsplatsen på julen är ganska sentida. Men man har gjort det redan för hundra år sedan.
Då var det inte ljus utan blommor som lades på gravarna.

Julgranen i hemmen verkar redan år 1917 ha varit en självklarhet, menar John Björkman.

- Det står ofta i litteraturen att julgranen är en ganska sen nykomling som har spridit sig från de borgerliga hemmen så småningom. Och via folkskolornas julfester.

Julfesterna blev större

Julen för hundra år sedan liknade förvånansvärt mycket det som är det vanliga i dag. Men det fanns saker i julfirandet som förändrades just under den här tiden, säger John Björkman.

- Tidigare var julen en privat fest. Det var familjens, husets eller gårdens fest. I början av 1900-talet kom folkskolornas och olika föreningars julfester. Det kom alla möjliga både offentliga och organisationsrelaterade julfester.

En gammaldags herrmiddag på Börsen i Åbo
En gammaldags herrmiddag på Börsen i Åbo Bild: Åbo museicentral/okänd fotograf middag,åboland 100

Att fira jul utanför hemmet var ett nytt drag som kom ungefär för hundra år sedan.

Den kommersiella julen var på väg

Det mesta som förbereddes inför julen gjorde man själv. Det fanns inga begrepp som självhushållning, eftersom allt så självklart gjordes hemma.

Exempelvis gjordes olika juldekorationer hemma även om det redan vid den här tiden började synas vissa kommersiella drag kring julen.

Det såldes och det öppnades butiker. Industrin var starkt på väg och allt var statt i förändring.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland