Hoppa till huvudinnehåll

Åboland för hundra år sedan: Åbo blir en universitetsstad igen

Gammal bild på Åbo Akademis huvudbyggnad.
När Åbo Akademi 1919 inledde sin verksamhet skulle huvudbyggnaden inrymma administrationen och biblioteket och större delen av de då existerande tre fakulteterna. Gammal bild på Åbo Akademis huvudbyggnad. Bild: Åbo Akademis bildsamlingar. Fotograf okänd. Åbo Akademi,trappska huset

Åbo Akademi föddes under en orolig och osäker tidsperiod men med en stark framtidstro. Då akademin grundades 1917 pågick första världskriget fortfarande och de ökade motsättningarna i samhället ledde till upplopp och stridigheter på gatorna i Åbo.

I början av 1900-talet utvecklades tanken om ett svenskspråkigt universitet i Åbo från idé till verklighet.

Åbo hade efter branden 1827 tappat sin ställning som landets viktigaste stad. Kungliga Akademien som verkat i Åbo från 1640 fram till branden flyttades 1828 till Helsingfors och blev Helsingfors universitet.

I Åbo ansåg man att Helsingfors universitet var alltför finskdominerat och man upplevde starkt att landet behövde ett eget svenskspråkigt universitet.

Akademiska sommarkurser på svenska i Åbo

De akademiska sommarkurserna som arrangerades på svenska i Åbo blev en inledning på arbetet att återskapa akademin.

Sommarkurserna var mera inriktade på studier än på examina. Dels ordnades kurser i språk och preliminär undervisning för nyblivna studenter, dels övnings- och studiekurser i vissa ämnen för längre hunna.

Kurserna fördelades på följande sektioner: historisk-filologisk, en fysisk-matematisk, en juridisk, en pedagogisk och en ekonomisk-kommersiell.

De akademiska sommarkurserna i Åbo 1917.
Deltagare i kursen i zootomi (djuranatomi) under Akademiska sommarkurserna i Åbo 1917. De akademiska sommarkurserna i Åbo 1917. Bild: Åbo Akademis bildsamlingar. Fotograf okänd. Åbo Akademi

Anna Bäckström, som senare (1918) utsågs till kamrer för Åbo Akademi, verkade som de akademiska föreläsningarnas goda fe och arrangerade och höll också själv föredrag redan från år 1903. Edvard Westermarck medverkade första gången 1910 och inledde föreläsningarna i akademikommitténs regi 1911.

Svante Dahlström var eldsjälen bakom sommarkurserna och organisatör från 1913. Severin Johansson medverkade och blev senare kursernas rektor. Alla dessa valdes senare till olika poster när akademin grundades.

Åbo Underrättelsers chefredaktör Elias Lodenius skrev 1917 om förutsättningarna för att grunda en svenskspråkig högskola i Åbo:

Frågar man, vilka förutsättningar och livsbetingelser den blivande högskolan har i Åbo, måste svaret bliva beroende dels av ortens allmänna livaktighet och kulturella ståndpunkt dels – och kanske främst – av det svenska befolkningselementets livskraft. Befinner sig detta element i stillastående eller i tillbakagång? Eller går det framåt och visar kraft och håg att ta för sig nya uppgifter och föra dem till en lösning?

Stiftelsen för Åbo Akademi grundas

Den 18 juni 1917 sammanträdde akademikommittén, en grupp personer som redan länge ivrat för högre utbildning på svenska i Åbo. Förutom kommittén kallades donatorerna till mötet där en stiftelseurkund framlades.

Urkunden fick formen av ett gåvobrev som undertecknades av 35 donatorer:

Undertecknade avhänder sig härmed och överlämnar till en stiftelse benämnd ”Stiftelsen för Åbo Akademi”, en summa stor tre miljoner fyrahundrasjuttiotusen (3.470.000) finska mark att förvaltas och användas med iakttagande av nedannämnda villkor och bestämmelser …

Åbo Akademis styrelse i början på 1900-talet.
ÅA:s styrelse sammankommer i Ernst Dahlströms hem, Biskopsgatan 13. Från vänster: Ernst Grönblom, Alfred Jacobsson, August Jusélius, Ernst Dahlström, Josef Lönnblad, L.Kurtén och Magnus Dahlström. Åbo Akademis styrelse i början på 1900-talet. Bild: Åbo Akademis bildsamlingar. Fotograf: Gustaf Adolf Welin. Åbo Akademi

Första bestämmelsen var att avkastningen av det donerade kapitalet skulle användas för att grunda och upprätthålla en högskola i Åbo med svenskt undervisningsspråk och med namnet Åbo Akademi.

Åbo Underrättelser 19 juni 2017
Åbo Underrättelser skrev den 19 juni 1917 om akademikommitténs möte föregående dag. I samma tidning berättades bland annat om spannmålsbeslagtagningarna som tagits i bruk på grund av livsmedelsbristen i landet. Åbo Underrättelser 19 juni 2017 Bild: YLE/ Niclas Lundqvist Åbo Underrättelser

Samma dag som stiftelsen grundades avslutade det socialdemokratiska partiet i Finland sitt partimöte med en resolution om att Finland ska bli en självständig stat.

Åbo Akademi blir hela Svenskfinlands eget universitet

Akademin grundades 1918 som en av det självständiga Finlands första institutioner. Då Åbo Akademi grundades var en bärande tanke att återskapa det som en gång hade varit i det gamla Åbo.

I grundstadgarna för Åbo Akademi, antagna den 13 januari 1918, statueras att den närmaste vården av akademin tillkommer konsistorium. Konsistorium består av akademins fast anställda professorer.

Den 2 september 1918 höll fyra av de sex nyanställda professorerna sitt första konsistoriemöte. Den första inskriptionen firades den 15 januari 1919 i Gamla akademihusets Solennitetssal och undervisningen inleddes.

Vad sedan undervisningen beträffar skulle en professor undervisa fyra timmar i veckan och det hela handlade om en småskalig verksamhet med få studenter. 1919 hade Åbo Akademi 47 studenter och en lärarkader på 13 personer, av vilka 6 var professorer.

De första studenterna kom från trakten av Åbo och det tog ett antal år innan Åbo Akademi blev hela Svenskfinlands eget universitet.

Åbo Akademi får ett campus

Åbo Akademis campus byggdes upp kring den nuvarande huvudbyggnaden och det omgivande kvarteret alldeles invid domkyrkans fot i det historiska Åbo.

Redan från början var det ett väldigt samlat campus och man kunde tidigt också köpa in flera hus i närheten. Man var också mån om att kunna använda Solennitetssalen i det gamla Akademihuset för olika festligheter.

Det fanns också förhoppningar om att man skulle få Akademihuset av staten för att ännu stärka kontinuiteten till Kungliga Akademien och samma sak gällde det gamla observatoriet.

Åbo Akademis nuvarande huvudbyggnad vid Domkyrkotorget 3 är ritad av Charles Bassi och uppfördes 1832–1833 för vågmästaren Johan Christian Trapp. Byggnaden i empirestil domineras av en kolonnad, som Bassi för första gången planerade här. På nedre plan fanns affärslokaler och magasin, på övre plan en förnämare våning för den Trappska familjen.

Åbo Akademis huvudbyggnad i början på 1900-talet.Åbo Akademis huvudbyggnad.
Åbo Akademis nuvarande huvudbyggnad vid Domkyrkotorget 3 inrymde till en början också ett konditori och bageri, butiker och kontor, bokbinderi, föreningar och privata hyresgäster. Bild: Åbo Akademis bildsamlingar. Fotograf: Gustaf Adolf Welin., YLE/ Niclas Lundqvist

Efter vågmästarens död 1854 bytte fastigheten ofta ägare, vilket ledde till många om- och tillbyggnader. År 1917, när byggnaden blev Åbo Akademis huvudbyggnad, hade den tidigare u-formade byggnaden vuxit ihop med saluhallen från 1901 i hörnet av Nylandsgatan och Tavastgatan.

När Åbo Akademi 1919 inledde sin verksamhet skulle byggnaden inrymma administrationen och biblioteket och större delen av de då existerande tre fakulteterna (humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten).

Inledningsvis måste man dela utrymmen med konditori och bageri, butiker och kontor, bokbinderi, föreningar och privata hyresgäster – de flesta ovilliga att flytta. Huvudbyggnaden renoverades under 1920-talet i tre repriser.

Invigning till Sibelius toner

Den egentliga invigningsfesten hölls 11 oktober 1919. Festen inleddes med procession från Akademihuset till Solennitetssalen.

Jarl Hemmers kantat, med musik komponerad av Jean Sibelius framfördes, dirigerad av Sibelius själv inför drygt 500 personer i Solennitetssalen.

Ett villkor för den vetenskapliga forskningen är, att den är obetingat fri, att den ledes endast av kärlek till sanningen. En fri, djuptgående och tillika om sin begränsning medveten forskning och en därpå grundad, av ideell livsuppfattning buren undervisning, se där vad vi vänta av akademien. Genom ett arbete i denna anda ådabelägger akademien bäst och värdigast sin erkänsla mot dem som bragt högskolan till stånd.

Citatet är ur det tal som friherre Rabbe Axel Wrede, kansler för Åbo Akademi höll under invigningsfesten.

Åbo hade blivit en universitetsstad igen.

källor: Åbo Akademi, Åbo Underrättelser, Wikipedia,
Intervju med professor Nils-Erik Villstrand

Läs också