Hoppa till huvudinnehåll

Hassan utmanade knivmannen i Åbo och blev rullstolsburen för resten av livet - "Jag kämpar varje dag"

Livet efter attacken är svårt men Hassans son ger hans liv mening.
Livet efter attacken är svårt men Hassans son ger hans liv mening. Livet efter attacken är svårt men Hassans son ger hans liv mening. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

Deras blickar möttes flyktigt på torget. Sedan gick allt i kras när ett hjärtskärande skrik ekade över torget.

Kvinnan vars blick han hade mött låg på marken. Över henne tornade en man beväpnad med en kniv upp sig.

Kvinnans vän rusade skräckslagen iväg.

Hassan Zubier hade valt att spendera en semesterdag i somriga Åbo tillsammans med sin sambo, hennes svärmor och sitt två månader gamla barn.

När Hassan berättar om händelserna i Åbo den 18 augusti kallar han kvinnan som miste sitt liv vid förnamn.

- Jag bara sprang framåt. Jag tänkte inte, jag bara sprang till henne och vrålade. Jag minns inte ens vad jag skrek, berättar Hassan.

När Hassan sprang mot kvinnan reste sig knivmannen upp. Hassan tryckte fingrarna mot kvinnans uppskurna hals i ett försök att stoppa blödningen.

Hassan och hans svenska sambo har varit ihop i tio år.
Hassan och hans svenska sambo har varit ihop i tio år. Hassan och hans svenska sambo har varit ihop i tio år. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

Hassans handlande på torget grundar sig på djupt medmänskliga grunder eftersom människan reagerar väldigt instinktivt.

Vårt försvar styrs av ett hierarkiskt system vars högsta prioritet är att ge och söka stöd av andra.

När man möts av ett direkt hot aktiverar människans hjärna det sympatiska nervsystemet. Ett stresshormon börjar utsöndras vilket ser till att människan flyr eller slåss för att överleva.

- En människa som lyckas bevara sin interna trygghetskänsla i en farosituation är kapabel att utföra hjältedåd, berättar krispsykologen Eija Palosaari.

Hassan, som är rullstolsburen för resten av sitt liv, beskriver varför han rusade till kvinnans undsättning i Åbo.

- Jag tänkte inte efter. Jag var inte rädd. Så simpelt är det, säger Hassan.

Medan han höll fingrarna tryckta mot kvinnans hals kände han att hugg i ryggen. Först trodde han att någon sparkade honom i huvudet.

- Efter en stund trodde jag att någon hällde vatten på min rygg. Jag undrade vem som gör det och blev upprörd.

Det var Hassans sambo som försökte stoppa blödningen från huggsåren i hans nacke samtidigt som han kämpade för att hålla kvinnan på marken vid liv.

Hassan knivhöggs fyra gånger på torget. Det första hugget träffade ryggmärgen.

Utomhus är rullstolen ett måste för Hassan. Han hoppas på att snart få en eldriven rullstol.
Utomhus är rullstolen ett måste för Hassan. Han hoppas på att snart få en eldriven rullstol. Utomhus är rullstolen ett måste för Hassan. Han hoppas på att snart få en eldriven rullstol. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

I många tidigare terrorattacker har människor med nöd- eller polisutbildning rusat till andras undsättning.

Under terrorattacken i London i juni försökte en ledig polis stoppa gärningsmännen och knivhöggs när han försökte tackla dem.

Erfarenhet och utbildning av räddningsarbete är också till hjälp. Till exempel hos ambulanschaufförer är första hjälpen så inbyggd att man kan genomföra den utan att tänka.

- En människa med sån utbildning är medveten om att något hemskt kan hända. De har tränats för att handla i överraskande situationer, säger traumapsykologen Soili Poijula.

Enligt krispsykologer vet ingen av oss hur vi kommer att hantera en nödsituation innan vi kastas in i den. Till och med räddningsarbetare kan bli handlingsförlamade trots att de varit med om liknande situationer tidigare.

- Bara en liten andel av räddningsarbetare lyckas hålla huvudet kallt trots att de tränats för det, betonar Poijula.

I London körde terroristerna över människor med en paketbil och knivhögg förbipasserande.

Då rusade en bankreceptionist och en rumänsk bagare till offrens undsättning.

I Manchester detonerade självmordsbombaren sina bomber bland unga konsertbesökare på väg mot utgången.

En hemlös man som sovit på tågstationen rusade fram och hjälpte offren rycka loss spikar som skjutits ur bomben.

I Barcelona var det turister som kom till undsättning.

Mod och kärlek är viktiga i dagens värld. Hassan vill skydda sitt barn och sin sambo från offentligheten.
Mod och kärlek är viktiga i dagens värld. Hassan vill skydda sitt barn och sin sambo från offentligheten. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

Vem som helst kan hjälpa. Det kan grunda sig på personens livsfilosofi, en stark pliktkänsla eller rättfärdighet.

Personen kan också känna stark kärlek för dem som är i fara, till exempel om det är ens egen familj som är hotad.

På torget i Åbo märkte Hassan att knivmannen höll på att närma sig dem på nytt. Han skrek åt sin sambo att fly men hon snubblade och föll. Kniven träffade hennes handled.

- Jag insåg att hon dör om jag inte gör någonting. Jag reste mig upp och kände hur det kittlade i hela kroppen. Jag skrek allt vad jag kunde: Titta på mig, din jävel! Titta på mig! Kom hit!

Knivmannen vände sig mot honom och höjde kniven. Hassan lyckades inte lyfta sin vänstra hand för att skydda sig själv men kunde svänga sin kropp så att huggen träffade axeln i stället för bröstet.

Hjältedåd görs inte med värme utan människan agerar automatiskt. När man är hotad väljer man mellan att slåss, fly eller gå i lås.

Man kan också reagera på livsfara med att ge upp fullständigt och spela död. Man är medveten om allt som pågår runt en men klarar inte av att lyfta ett finger.

Reaktionen sker på några millisekunder och går inte att påverka medvetet.

- När man går i lås kan hjärnan säga att man ska kasta något på gärningsmannen men det går inte. Musklerna lyder bara inte, säger krispsykologen Palosaari.

De här skorna hade Hassan på sig på torget i Åbo.
De här skorna hade Hassan på sig på torget i Åbo. De här skorna hade Hassan på sig på torget i Åbo. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

I kaoset på Åbo torg stod människor med telefonerna framme och filmade fast de svävade i fara.

- De var inte rädda. De stod där som robotar och filmade, säger Hassan.

Han skrek åt en flicka att hon skulle ringa en ambulans.

Flickan reagerade inte. Hassan fick skrika många gånger innan hon började slå in nödnumret på sin telefon.

I psykologin kallas det här åskådareffekten. Om ett offer hjälps av någon annan reagerar personen inte på faran.

- Det handlar inte om en avsaknad av empati. Människan tolkar inte situationen som en nödsituation. En människa som är ensam är mer sannolik att hjälpa till, säger Poijula.

Att återgå till vardagen är inte lätt. Särskilt för hjältar.

- Det handlar om så djupt primitiva reaktioner att de har sin belastning. Återhämtningen tar länge, säger Palosaari.

Hassans liv förändras för evigt i terrorattacken i Åbo. Hans skador har gett honom hälsoproblem. För smärtorna äter han piller.

- Min hastighet har sjunkit till noll, berättar Hassan.

Han kan inte gå längre. Hemma rör han sig ett steg i taget genom att stöda sig på väggar, bord och stol. Varje steg vittnar om hur svårt och smärtsamt det är att röra på sig.

Från räddningsdykare till ett liv begränsat inomhus. Hassan är frustrerad och vilar mycket hemma på soffan på grund av smärtor och trötthet.
Från räddningsdykare till ett liv begränsat inomhus. Hassan är frustrerad och vilar mycket hemma på soffan på grund av smärtor och trötthet. Från räddningsdykare till ett liv begränsat inomhus. Hassan är frustrerad och vilar mycket hemma på soffan på grund av smärtor och trötthet. Bild: Nella Nuora / YLE Knivdådet i Åbo 2017

- Jag måste acceptera att jag kommer att sitta i en rullstol resten av mitt liv. Jag har mörka stunder men kämpar varje dag och tänker inte ge upp, säger Hassan.

Enligt honom skulle det vara att låta terroristen vinna.

Det svåraste är tröttheten och smärtan. Även toalettbesöken är problematiska. Han känner inte när det är dags att gå på toaletten.

- Jag ångrar ändå inget. Jag skulle göra det på nytt. Jag kan inte vända bort blicken när någon annan är i fara.

Han tackar finländare som skickat honom tusentals stödjande brev. I svåra stunder är de till stor hjälp.

Hassan ser ändå inte på sig själv som en hjälte.

Tillsammans med sin sambo väntar han på nästa års rättegång där den unga marockanen som misstänks för dådet i Åbo ska ställas till svars.

- Det är sorgligt att vissa människor förlorar sin mänsklighet och begår såna här dåd för att de tror att deras religion är den enda rätta, säger Hassan.

- Rättegången återställer inga liv men erbjuder offren någon form av tröst. Det är viktigt att gärningsmannen får den hårdaste domen som någonsin getts i Finland.

Tillsammans med sin familj försöker Hassan nu återhämta sig, ett steg i taget.

Det viktigaste i Hassans liv är hans nästan sex månader gamla son.

- Min son lyser upp mitt liv. Ett nytt kapitel har börjat och det gäller att acceptera att jag sitter i en rullstol.

Det finns mycket att acceptera. Tidigare var Hassan den som enkelt fick sonen att lugna ner sig. Nu orkar han inte hålla barnet i sin famn längre än en kort stund.

Han kan inte heller vara ensam med barnet. Om något hände skulle han inte klara av att röra på sig.

- Mod och kärlek har sitt pris. Men i dagens värld är de viktiga. Vi måste trotsa mörkret.

Originaltext: Minna Pye/Yle Uutiset

Läs mera:

Fängelset i Åbo tog emot terrormisstänkte Bouanane - personalens och fångens säkerhet ska tryggas

Centralkriminalpolisen har flyttat den huvudmisstänkte gärningsmannen för knivdåden, Abderrahman Bouanane, till fängelset i Starrbacka i Åbo.

Läs mera:

Nedstämdhet men också starkare samhörighetskänsla efter knivdådet i Åbo

Åboborna reagerade med chock, besvikelse och ilska efter knivdådet i Åbo centrum den 18 augusti. Det framgår ur de 400 berättelser som universiteten i Åbo samlade in efter händelsen.

Läs mera:

Experterna: Finland lika tryggt som tidigare - trots knivdåd i Åbo

Är Finland ett mindre säkert land idag än det var för en vecka sedan? Knivhuggningarna i Åbo har satt igång en diskussion om trygghet.

Läs mera:

Offren som fått bestående men i knivattacken kan få ersättning

De personer som skadades i samband med knivattacken i Åbo torde ha rätt till ersättning från Statskontoret i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes