Hoppa till huvudinnehåll

Kulturbevakning: Dagskritiken har minskat med 35 procent på tio år

"The 9:30 Club's Hall of Records" skivutställning.
Skivrecensionernas antal har sjunkit kraftigt under de senaste åren. "The 9:30 Club's Hall of Records" skivutställning. Bild: VinylStyle kritik,kritiker,cd-skivor,grammofonskivor

Vilken roll spelar dagskritiken i dag, eller har den rentav spelat ut sin roll?

Under jul- och nyårshelgen kommer vi här på Svenska Yle att ta en närmare titt på kulturbevakningen i våra finlandssvenska medier i dag med fokus på kritiken.

I den flerdelade serien ”Vem bryr sig om kritiken?” får vi träffa såväl recensenter som utövande konstnärer som bland annat funderar över vilken roll kritiken intar i den allmänna diskussionen i dag, hur de själva förhåller sig till kritik och varthän de tror att dagskritiken är på väg.

Men vi börjar med att titta på hur kritiken mår i våra massmedier i dag, vilket utrymme får recensionerna i olika medier i dag, och vad anser kulturchefer och chefredaktörer om dagskritiken?

Är recensioner en föråldrad form av kulturbevakning och något man kan tänkas tumma på (ytterligare) i framtiden, eller är recensioner en självklar och viktig del av kulturbevakningen?

Papperstidningar i hylla
Papperstidningar i hylla Bild: Yle/Lars Gustafsson tidningshylla

Nedgången i recensioner en nordisk trend

Faktum är att antalet recensioner har minskat framför allt i dagspressen under de senaste tio åren.

Vi kan se ett tydligt mönster där vissa genrer håller ställningarna, medan andra konstformer har blivit allt mer styvmoderligt behandlade under de senaste åren – detta gäller framför allt bildkonsten och musiken.

Denna trend är vi inte ensamma om i Svenskfinland – liknande tendenser kan vi se i bland annat Norge och Danmark.

I mitten av november publicerade den norska tidningen Klassekampen en undersökning där man gått igenom antalet recensioner i några av de största norska dagstidningarna under september 2007 och september 2017. På tio år hade antalet recensioner halverats.

År 2007 hade Aftenposten, Verdens Gang, Dagbladet, Dagsavisen och Klassekampen sammanlagt 820 tryckta recensioner, tio år senare var antalet 406.

Nedgången i antalet recensioner har skett över hela linjen, men den största nedgången har skett inom kritik av bildkonst och musik samt spelrecensioner och recensioner av radio- och tv-program.

Publiken på en konsert
Publiken på en konsert Bild: Unsplash/Anthony Delanoix musik,Konsert

Den danska tidningen Information har gjort en liknande undersökning i dansk press där man räknat antalet recensioner under en månad hösten 2007 (15.8-15.9) och jämfört siffrorna med samma tidsperiod hösten 2017.

Enligt kartläggningen har antalet recensioner i Jyllands-Posten, Berlingske, Politiken, Information och Weekendavisen minskat med 34 procent, från 826 till 529.

Bildkonsten och musiken tappar mest

Jag beslutade mig för att ta en titt på hur läget ser ut i Svenskfinland och valde att räkna antalet recensioner per konstgenre (litteratur, scenkonst, bildkonst, musik, film, spel och radio & tv) under september 2007 och september 2017 i de finlandssvenska dagstidningarna Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser.

Jag gick också igenom siffrorna under samma tidsperioder för Svenska Yles del, och för att se hur läget ser ut på finskt håll valde jag att också gå igenom siffrorna i Helsingin Sanomat.

Om vi slår ihop siffrorna för allas del får vi fram följande utveckling genre för genre:

Grafik som visar nedgången av antalet recensioner inom olika genren mellan åren 2007 och 2017
Grafen jämför siffrorna för september 2007 och september 2017 och är sammanställd av det sammanlagda antalet recensioner i HBL, Vbl, ÅU, HS och Svenska Yle. Grafik som visar nedgången av antalet recensioner inom olika genren mellan åren 2007 och 2017 Bild: Mikael Hindsberg / Yle recensioner,Grafik,statistik (vetenskaper),uppföljande undersökning,Kultur,2007,2017

Det som siffrorna visar är att kritiken tappat terräng inom samtliga genrer, men att det framför allt finns vissa konstformer som under de senaste åren fått anmärkningsvärt mycket mindre utrymme i form av kritik i dagspressen.

Bildkonsten får allt färre recensioner i våra dagstidningar i dag. På tio år har minskningen varit anmärkningsvärda 72 procent.

Det förefaller som om man i allt högre grad tenderar att bevaka utställningar genom att göra reportage eller att intervjua de aktuella konstnärerna eller kuratorerna som ansvarar för en viss utställning.

Kuvanveistäjä Aimo Tukiaisen paja ja valimo, Taidekeskus Purnu, Orivesi, 8.6.2017.
Kuvanveistäjä Aimo Tukiaisen paja ja valimo, Taidekeskus Purnu, Orivesi, 8.6.2017. Bild: Jari Kovalainen / Yle Aimo Tukiainen,konstutställningar,bildkonst,konstverk,konstnärer,bildkonstnärer

Musikrecensionerna har tappat närmare hälften av utrymmet jämfört med hösten 2007.

Man recenserar fortsättningsvis konserter i rätt hög grad, både klassiska konserter och pop- och rockkonserter. Det som däremot minskat drastiskt är recensioner av nyutkomna skivor.

Antagligen anser man att musikkonsumenterna får information om nyutkommen musik på andra håll och på andra plattformar, och att man inte behöver lägga ner medel på att bevaka och recensera just skivor i dag.

Inte heller en stor och omhuldad kulturgenre som litteratur har klarat att hålla ställningarna under de senaste åren. På det hela taget har antalet recensioner av nyutkommen litteratur minskat med 36 procent.

I de finlandssvenska medierna bevakar man fortsättningsvis den finlandssvenska litteraturen såväl i recensionsform som i intervjuform, medan det framför allt är den utländska litteraturen som får allt mindre synlighet i recensionssammanhang.

Scenkonsten (teater, dans, opera, cirkus, performance m. m.) har inte tappat lika mycket i antalet recensioner som de andra konstgenrerna. En minussiffra på 17 procent förklaras också delvis med att antalet premiärer sjunkit något under de senaste åren.

Silas Lorenz som Billy Elliot.
Silas Lorenz som Billy Elliot. Bild: Vaasan kaupunginteatteri/Linus Lindholm Billy Elliot the Musical,Vasa,teater,jakob höglund

Filmen är egentligen den enda konstform som bevakas i samma omfattning i dag som för tio år sedan, vilket också betyder att antalet filmpremiärer inte sjunkit nämnvärt.

Förutom bioaktuella filmer bevakas också en del festivalfilmer, framför allt av de större medieaktörerna.

De senaste årens tv-serieboom har fått hyfsat stor synlighet hos de större medierna i form av recensioner, men överlag har kritiken av radio- och tv-utbudet minskat (med 31 procent) till förmån för allt fler intervjuer med aktuella aktörer i branschen.

Skillnader mellan regioner och medier

Det finns givetvis skillnader mellan de olika dagstidningarna och deras bevakning av olika kulturgenrer, vilket vi kan se om vi tittar närmare på statistiken:

Grafik som visar nedgången av antalet recensioner för olika medier mellan åren 2007 och 2017
Grafen jämför siffrorna för september 2007 och september 2017 och inkluderar recensioner för litteratur, scenkonst, konst, musik, film, spel samt tv och radio. Grafik som visar nedgången av antalet recensioner för olika medier mellan åren 2007 och 2017 Bild: Mikael Hindsberg / Yle recensioner,Grafik,statistik (vetenskaper),uppföljande undersökning,Kultur,medier,tidningar

I mina uträkningar har jag räknat antalet recensioner i den tryckta papperstidningen, utom för Svenska Yles del där utgivningskanalerna är mer mångfacetterade med tv, radio och webb.

Hufvudstadsbladet har framför allt trappat ner på kritiken av bildkonst och musik liksom tv- och radiorecensioner.

År 2007 hade Hufvudstadsbladet ett veckoslutsmagasin, VOLT, som förvisso innehöll många kulturrelaterade artiklar, intervjuer och reportage, men i denna uträkning har jag inte tagit med VOLT, även om varje nummer hade en bildkonstrecension.

25.9.2013
25.9.2013 Bild: Yle ksf

Fredrik Sonck, som är kulturchef på Hufvudstadsbladet, skriver i ett svar på ett antal frågor om kritik att recensionerna är oerhört viktiga för tidningen, och att de är en omistlig del av det offentliga samtalet.

HBL är det redaktörer som bedömer vad som är relevant att recensera inom olika områden, utgående från olika kriterier.

År 2007 utkom Vasabladet alla dagar i veckan, men numera utkommer Vasabladet i pappersform sex dagar i veckan.

Vasabladet har man under senare år kraftigt skurit ner i antalet recensioner av litteratur, däremot har antalet filmrecensioner ökat anmärkningsvärt.

Jämfört med hösten 2007 har Åbo Underrättelser slopat bildkonstrecensionerna och halverat antalet filmrecensioner. Musikrecensionernas andel har också sjunkit, och då är det framför allt skivrecensionerna som försvunnit ur den tryckta tidningen.

Siffrorna för Svenska Yles del i september 2007 baserar sig på recensioner i kulturaktualitetsmagasinet Rapido som sändes i radio fem dagar i veckan, kulturmagasinet Razzia som sändes i radio en dag i veckan och tv-programmet Filmtid.

En diktafon med Yles logo ligger på ett bord. En stor tekopp i bakgrunden.
En diktafon med Yles logo ligger på ett bord. En stor tekopp i bakgrunden. Bild: Yle/Gustaf Antell mikrofoner,Polen,Svenska Yle,Yle,diktafoner,mikrofon

Svenska Yles siffror från september 2017 baserar sig på recensioner i radio, podcast och på webben.

För Svenska Yles del kan vi notera en ökning av litteraturrecensioner, film- och tv-serierecensioner.

Däremot har skivrecensionerna försvunnit ur utbudet och musikbevakningen består framför allt av reportage, program om och intervjuer med musiker/artister liksom presentationer av aktuell musik.

Charlotte Sundström är chef för kulturredaktionen på Svenska Yle, och enligt henne är framför allt litteratur- och teaterrecensionerna viktiga, i synnerhet vad beträffar det finlandssvenska kulturområdet:

– Ingen annan än vi (det vill säga finlandssvenska medier) recenserar finlandssvensk litteratur och teater på ett professionellt och heltäckande sätt. De andra konstformerna lyfter vi från fall till fall enligt normal nyhetsprioritering, det vill säga hur mycket de berör och engagerar vår publik.

Charlotte Sundström.
Charlotte Sundström är kulturchef på Svenska Yle. Charlotte Sundström. Bild: Yle Bildtjänst/Anne Hämäläinen dokumenterat

Nordens största tidning har skurit ner andelen recensioner med över 40 procent

Helsingin Sanomat är den största dagstidningen i Finland, ja hela Norden, och därmed av särskilt intresse i en undersökning som denna.

Man kan med fog säga att siffrorna som HS visar upp står i relation till siffrorna som de norska och danska undersökningarna kunde redogöra för, och är symptomatiska för hur det ser ut på fältet i dag.

I september 2007 publicerade HS sammanlagt 62 litteraturrecensioner, och av dessa var några recensioner av pocketböcker och seriemagasin.

Tio år senare har antalet litteraturrecensioner i HS minskat med 67 procent till 27 stycken.

Bildkonsten har gått från 33 recensioner till 7 på tio år – en minskning på 79 procent.

I september 2007 ingick HS alla filmrecensioner i veckobilagan NYT-liite, och också en del skivrecensioner och tv-recensioner. De ingår i siffrorna för år 2007.

De film- och tv-recensioner som ingick i NYT-liite i september 2017 är också tagna i beaktande i siffrorna för 2017.

Aktuella filmer på biografer och festivaler bevakas i lika hög grad i HS 2007 som 2017, däremot har antalet radio- och tv-recensioner sjunkit en hel del (med 37 procent).

Recensioner av spel förekommer överhuvudtaget inte i HS – åtminstone inte under september 2017, till skillnad från september 2007 då man recenserade åtta nyutkomna spel.

Helsingin Sanomats kulturchef Katarina Baer.
Katarina Baer. Helsingin Sanomats kulturchef Katarina Baer. Bild: YLE/Marit Lindqvist Katarina Baer,Helsingin Sanomat,kulturjournalistik,kritik

Katarina Baer, som är kulturchef på Helsingin Sanomat i dag, är inte direkt överraskad av den kraftiga nedgången i antalet recensioner.

Enligt henne speglar nedgången i antalet recensioner journalistiken överlag i dag, med kraftiga nedskärningar på olika håll, inte minst redaktionellt och ekonomiskt.

En orsak till att recensionernas antal sjunkit så pass kraftigt är tidningens övergång från broadsheet till tabloidformat i början av år 2013:

- Vi har mindre utrymme till förfogande i dag, vilket givetvis betyder att vi måste anpassa oss och dagligen göra ett journalistiskt val av vad vi bevakar och på vilket sätt.

- Jag tycker inte att vi tummat på kvaliteten även om antalet recensioner minskat. Tvärtom, nästan. I dag recenserar vi inte allt möjligt, utan vi är tvungna att ta ställning till vad vi recenserar.

Katarina Baer understryker dock att recensionerna är viktiga framför allt för den tryckta tidningen, och att man strävar efter att bevaka allt från stora, viktiga konserter till angelägna böcker – allt som kan vara av intresse för läsarna.

I dag finns inga planer på några större förändringar av dagskritiken i HS, men enligt Katarina Baer är det svårt att säga något säkert om framtiden.

När man analyserar folks läsarbeteende på tidningens webb kan man se att recensioner inte lockar några större läsarskaror:

- Vi analyserar och utvecklar hela tiden vårt innehåll, också våra recensioner så att de ska hitta fram till läsarna. I dag kan vi dock se att läsarna hellre läser intervjuer med konstnärer och författare än recensioner på webben. Med undantag för våra filmrecensioner, vilket tyder på att filmgenren är populär bland våra läsare.

Lyssna på hela intervjun med Katarina Baer.

Sanomahuset i Helsingfors.
Sanomahuset i centrala Helsingfors. Sanomahuset i Helsingfors. Bild: YLE/Marit Lindqvist Sanoma,Sanomahuset,Helsingin Sanomat

Vad kan vi sia om framtiden?

Hur ser framtiden ut för kritiken – kommer kurvan att fortsätta dala och recensionerna att bli ett minne blott inom de närmaste decennierna?

Är recensionen som form förlegad och vad kan man i så fall göra för att ge den ett lyft? Hur får vi unga att bry sig om professionell kritik? Är det klicken och gillningarna på sociala medier som styr utvecklingen och utformningen av kritiken?

Kommer den initierade och djuplodande kritiken att leva vidare i kulturtidskrifter och nischade magasin, medan intervjuer och reportage i allt högre grad utgör kulturbevakningen i våra massmedier?

HBL:s kulturchef Fredrik Sonck tror att kritiken delvis kommer att söka nya former och uttryck i framtiden, samtidigt som han understryker att en skriven text i dess grundliga och genomtänkta form är ett fantastiskt ställe för reflektion.

Åbo Underrättelser bekräftar chefredaktör Stefan Holmström att man prioriterar litteratur, teater och film vad beträffar recensioner, men konstaterar också att tidningen gärna kunde publicera fler musikrecensioner.

En hög av dagstidningar.
En hög av dagstidningar. dagstidning

Under hösten har ÅU enligt Holmström tagit ett aktivare grepp om recensionsverksamheten och kulturbevakningen överlag, och man har bland annat ökat synligheten för recensioner på webben.

Johan Kvarnström är chefredaktör för Arbetarbladet som i dag är helt och hållet digital. På Arbetarbladets webbplats publicerar man 2-3 recensioner per månad inom olika genrer, och även om de inte hör till de mest lästa är de enligt Kvarnström viktiga och mycket uppskattade av läsarna.

I den enkät som Svenska Yle gjorde om kritik bland allmänheten framkom att många respondenter regelbundet läser kulturtidskrifter som Ny Tid och Astra och också uppskattar de recensioner som ingår i tidskrifterna.

Nina Nyman, chefredaktör på Astra, säger att en färsk läsarundersökning visar att 55 procent av tidskriftens läsare anser att recensionerna är viktiga. Eftersom tidskriften utkommer med fyra nummer/år har man valt att prioritera litteraturrecensioner.

Tidskriften Ny Tid är en viktig plantskola för många unga kritiker, och ett månadsmagasin som månar om att låta kritiken ta plats med i snitt 10-15 recensioner per nummer.

Janne Wass är chefredaktör för Ny Tid.
Janne Wass är chefredaktör för Ny Tid. Janne Wass är chefredaktör för Ny Tid. Bild: Yle / Ted Urho nytid

Chefredaktören Janne Wass skriver i ett svar till Svenska Yle att recensionerna beskrivits som Ny Tids ryggrad, och att de är oerhört viktiga för tidningen:

– Vi anser vidare att Ny Tids roll som förmedlare av kultur- och konstkritik har accentuerats under de senaste åren, eftersom dagstidningarnas kulturredaktioner avskaffats eller skurits ned.

Ny Tid har man inga planer på större omläggningar av recensionsverksamheten, men till viss del kommer en del recensioner också i framtiden att endast skrivas för webben.

På Svenska Yle konstaterar Charlotte Sundström att digitaliseringen påverkar konkurrensen och att det följaktligen gäller ”att sticka ut och vara mera insiktsfull, skriva bättre och intressantare än någonsin – och lyckas etablera en publikkontakt”.

Enligt Sundström beror recensionernas nedgång framför allt på ”en felaktig syn på kulturjournalistik som att den borde ’lättas upp’ eller vara enkelt skriven. Det här stöds inte av några data. Tvärtom gynnar läsarna essäistik, analytisk journalistik och det riktigt personliga och välskrivna.”

Detta innebär också att man i högre grad strävar efter att höja kvaliteten på recensionerna.

– De bör ha en tydlig målgrupp – den läsande och lyssnande publiken, inte konst- och kulturfältet, slår Sundström fast.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje