Hoppa till huvudinnehåll

"Vi vill ha små mikroföretag med produkter på mikronivå" – bioekonomin i Estland skiljer de goda äpplena från de dåliga

Äppelplantor uppradade i en ladugård i Estland för övervintring
Äppelplantorna radas upp för övervintring på Pollis trädgårdsforskningscenter i Estland. Äppelplantor uppradade i en ladugård i Estland för övervintring Bild: Gustaf Antell Estland,bioavfall,äppelträd,mikroföretag,mikrobiologiska metoder,bioekonomi

Estland har hittills inte satsat mycket på bioekonomin, men det håller på att förändras. Utgångspunkten är att småskalighet passar ett litet land bäst. Därför satsar esterna på att hjälpa småföretagare på landsbygden.

Polli är en liten by 200 kilometer rakt söder om Tallinn och bara drygt en kvarts bilresa från grannlandet Lettland.

Polli kunde gott vara en redan död landsortsby på samma sätt som så många andra byar i södra Estland. Och visst, här bor bara 200-talet personer i dag, jämfört med över 300 för 20 år sedan.

Men här i byn finns något som är unikt för Estland och egentligen för hela Östersjöregionen. Här ligger Polli trädgårdsforskningscenter.

Det är därför jag knappt hinner anlända förrän jag står mitt på ett fält med plommonträd.

– Det här är ett plommonträd av sorten Ave, säger Polli trädgårdsforskningscenters produktionschef Kersti Kahu.

– Sorten är utvecklad här hos oss och det är ett av de populäraste plommonträden i Estland.

Kersti Kahu ser med kärlek på ett plommonträd av sorten Ave.
Kersti Kahu ser med kärlek på plommonträdet av sorten Ave. Kersti Kahu ser med kärlek på ett plommonträd av sorten Ave. Bild: Gustaf Antell fält,Kersti Kahu

Kanske det beror på årstiden, men i mina ögon ser alla träden som står i långa raka rader här likadana ut. Kahu däremot verkar se skillnad på de tiotals sorter de har.

Toivo Univer står på gården utanför den ladugård där äppelplantorna övervintrar.
Toivo Univer, Pollis erfarne expert på allt som har med äppelodling att göra. Toivo Univer står på gården utanför den ladugård där äppelplantorna övervintrar. Bild: Gustaf Antell Polli,Toivo Univer

En kort bilresa genom byn – vi kunde lika gärna ha gått – tar oss till en gammal ladugård där det pågår större aktivitet.

Svetlana Bõstrov och Ellen Asumets sorterar in äppelplantorna i tätt packade rader.
Svetlana Bõstrov och Ellen Asumets sorterar in äppelplantorna i tätt packade rader. Svetlana Bõstrov och Ellen Asumets sorterar in äppelplantorna i tätt packade rader. Bild: Gustaf Antell äppelträd,Polli,trädgårdsskötsel (arbete)

Som bäst sorteras äppelplantorna in för övervintring. I långa rader trycks de med händer och fötter tätt ihop sortvis.

Vi har 450 sorters äpplen, bland dem många finska sorter. Av de finska är den populäraste
sorten Make
― Toivo Univer, Pollis ledande äppelodlare

– Vi har 450 olika äppelsorter i vår samling, säger äppelchefen Toivo Univer. Det är över 70 år av både samlande och egen produktutveckling.

Han tillägger att många äppelsorter kommer från Finland, trots att de långa finska vintrarna inte passar äppelodling lika bra som det mildare estniska klimatet.

– Av de finska äpplena är den populäraste sorten Make. Den klarar sig utmärkt över vintern och har en söt smak. Äldre personer tycker om Make.

Äpplen ligger och väntar på att bli saft.
Höstäpplet Krista utvecklades i Polli under slutet av 1970-talet. Äpplen ligger och väntar på att bli saft. Bild: Gustaf Antell Höstäpplen,äpple,Äppelskörd,Polli,saft,bioekonomi,Företagsamhet,företag,företagare,Krista

Och det är här vi kommer till verksamhetens kärna.

Polli trädgårdsforskningscenter är en institution inom Estlands lantbruksuniversitet som får en hel del stöd från den estniska staten och EU.

Polli ger bonden möjlighet att testa sig fram

För tre år sedan skapades Pollis kompetenscenter för kunskapsbaserad hälso- och naturproduktutveckling som ett center underordnat institutionen.

Det är därför det finns en massa nya och dyra maskiner i Pollis moderna huvudbyggnad.

Tanken är enkel. Har du en trädgård, ett jordbruk eller en skog, så växer där produkter som antagligen inte nyttjas optimalt.

Som blåbär och svarta vinbär som aldrig plockas.

Piia Pääso, direktör på Polli trädgårdsforskningscenter
Piia Pääso, direktör på Pollis trädgårdscenter och Pollis kompetenscenter för kunskapsbaserad hälso- och naturproduktutveckling. Piia Pääso, direktör på Polli trädgårdsforskningscenter Bild: Gustaf Antell Polli,Maaülikool,Piia Pääso

– Om en företagare har äpplen i trädgården och vill producera saft av dem, så kan hen komma till oss, säger Piia Pääso, direktör på Polli.

På Polli kan äpplena testas och analyseras och jämföras med andra liknande äpplen.

– Vi hjälper dig att utveckla en säljbar saft. Eller så hittar vi på någon annan produkt som det kan löna sig att göra av dina äpplen, säger Pääso.

Laboratoriet jobbar med DNA och molekyler

I kompetenscentrets laboratorium visar Uko Bleive mig hur separatorn fungerar.

Egentligen har de två, men den vi tittar på pressar vätska ur till exempel frön och andra till synes torra produkter.

Han sätter in behållaren på rätt plats och säger att maskinen helt enkelt sänker på lufttrycket så mycket att vätskan separeras.

– Så här kan vi skapa pulveraktiga naturprodukter som nuförtiden kan säljas, säger Bleive. Eller oljor, olika växter har oljor med olika egenskaper.

Uko Bleive och separatorn på Polli.
Uko Bleive i separatorrummet på Pollis kompetenscenter i trädgårdsforskningscentrets huvudbyggnad. Uko Bleive och separatorn på Polli. Bild: Gustaf Antell Polli,bioekonomi,Separator,Uko Bleive

På övre våningen sker än mer komplicerade processer – biologiska och kemiska – på molekyl och DNA-nivå.

På konstgjord väg torkade frukter och bär på en hylla i laboratoriet i Polli, Estland.
Polli har utvecklat bland annat jordgubbar till konstgjort torkat hälsogodis. På konstgjord väg torkade frukter och bär på en hylla i laboratoriet i Polli, Estland. Bild: Gustaf Antell frukter,bär,bioekonomi,DNA,molekyler,Laboratorium

På kompetenscentrets analysavdelning tar Hedi Kaldmäe emot mig.

– Här gör vi analyser för våra klienter, men vi utvecklar också egna produkter här, säger Kaldmäe. Vi håller inte på med genmodifiering, men vi analyserar DNA och molekyler för att hitta lämpliga vägar att utveckla våra produkter på.

I praktiken betyder det bland annat att de kan analysera ganska bra till exempel vilka sorter som kan korsbefruktas för att skapa ett äpple med de rätta egenskaperna.

– Sedan måste man ju låta de nya arterna växa i ett par generationer för att få ett slutligt facit hur bra de egentligen är, tillägger Kaldmäe.

Vi analyserar DNA och molekyler för att hitta lämpliga vägar att utveckla våra produkter på― Hedi Kaldmäe.

Sedan blir vi avbrutna av hennes kollega Alar Aluvee, som brinner av lust att visa mig hur färgen på antocyanin påverkas av hur sur miljö ämnet befinner sig i.

Det han gör påminner om ett enkelt skolexperiment, men i sin enkelhet ger det en fingervisning om vad hans jobb handlar om.

Han blandar helt enkelt antocyanin med en sur vätska så att det byter färg från rött till blålila.

Antocyanin är ett färgämne, E163, som utvinns av växters cellsafter. Det är alltså ett naturligt E-ämne som kan stärka kroppens immunförsvar.

Du behöver inte själv investera i dyr teknik bara för att komma på om du har en produkt eller ej. Vi har experter och toppmoderna laboratorier som du kan samarbeta med― Piia Pääso, chef på Pollis trädgårdsforskningscenter

– Du behöver inte själv investera i dyr teknik bara för att komma på om du har en produkt eller ej, säger Piia Pääso.

Kompetenscentrets läge långt ifrån Tallinn har kritiserats och Pääso säger att hon sitter otaliga timmar i bilen varje vecka å tjänstens vägnar.

Å andra sidan har det sina fördelar att ligga i en liten by omgiven av andra små byar. Det ökar centrets trovärdighet att ligga nära småbönderna på landsbygden.

Äppellådor på Polli trädgårdsforskningscenter i Polli
Äppellådor på Polli trädgårdsforskningscenter i Polli Bild: Gustaf Antell Polli,Äppelskörd,äpple,bioekonomi,Estland,företagsverksamhet

Polli har klarat av att balansera mellan bondförnuft och vetenskap.

Förutom laboratoriet har Polli en anläggning där saft hälls upp på flaska och sylt i burk. Steget från teori till praktik är aldrig långt.

Pääso säger dessutom att målet också är att använda slaggprodukterna till att producera till exempel oljor och pulver.

– Bioekonomin har ju också en roll när vi talar om landets utsläppsmål, säger hon i en bisats.

Nyfyllda saftflaskor ligger och väntar på att distribueras till affärer.
Nybuteljerad saft som ännu är varm. Nyfyllda saftflaskor ligger och väntar på att distribueras till affärer. Bild: Gustaf Antell saft,Flaska,Polli,företagare,småföretagare,landsbygdsföretagare

Det kan här vara värt att sätta Polli i perspektiv.

Traditionellt anses bioekonomi i första hand handla om energiproduktion med biomassa. Så är det också i Estland.

Den största delen av landets bioekonomiska strategi handlar om att få trävaruindustrin att använda sina restprodukter för att producera biomassaenergi.

Estland är uselt på att använda sina råvaror

– Om man ser på vår BNP är vår råvarumaterialanvändning i Estland jämfört med andra EU-länder riktigt usel, säger Siim Umbleja.

Han är energiexpert på det statliga centret för miljöinvesteringar, KiK.

– Det beror i första hand på att vi använder så mycket oljeskiffer i vår energiproduktion, fortsätter han.

Siim Umbleja.
Siim Umbleja, energiexpert Siim Umbleja. Bild: Gustaf Antell bioekonomi,klimatpolitik,miljöpolitik,Siim Umbleja

Eftersom oljeskiffret hör till de smutsigaste varianterna av fossila bränslen betyder det att en övergång till biomassa och förnybar energi ger snabba resultat i jämförande internationella mätningar.

Estlands bioekonomiska strategi kan därför snabbt ge goda resultat.

– Den viktigaste komponenten är att hjälpa trävaruindustrin att effektivare utnyttja sina slaggprodukter, precis som redan sker i Finland, menar Umbleja.

Men det som Estland gör annorlunda är just betoningen på lokalt mikroentreprenörskap.

Vi hjälper trävaruindustrin att effektivare utnyttja sina slaggprodukter, precis som redan sker i Finland― Siim Umbleja, energiexpert på KiK

– Vi vill ha små mikroföretag med produkter på mikronivå. Invånarna i städerna vill konsumera lokalproducerade produkter som har en själ, säger Umbleja.

Småföretagandet ska stoppa avfolkningen

I Pollis fall är det landsbygdsministeriet som trampar på gasen. Visionen är att avfolkningen ska stoppas.

Det finns liknande regionala kompetenscenter med andra inriktningar också på andra håll i landet.

Dessutom har Polli kontinuerligt kontakt både med politiker, större företag och förstås lantbruksuniversitetet dit hela anläggningen hör.

– Vi jobbar med att skapa nätverk, säger Piia Pääso, Pollis direktör. När en företagare till exempel är intresserad av att hitta en speciell råvara, så kan vi rekommendera vem hen ska ta kontakt med.

På det sättet kan två lokala småföretag hitta varandra, vilket åtminstone potentiellt kan leda till betydande synergieffekter.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes