Hoppa till huvudinnehåll

Det är inte olagligt att betala för låg lön

Natalia Ollus har forskat i utnyttjande av utländska arbetstagare.
Natalia Ollus har forskat i utnyttjande av utländska arbetstagare. Bild: Yle/Patrik Skön forskare,natalia ollus

Att betala för låg lön är inget brott i Finland. Men det kunde vara värt att reda ut vad en kriminalisering skulle innebära, anser en forskare som Svenska Yle har talat med.

Natalia Ollus är chef vid Europeiska institutet för kriminalpolitik och har länge forskat i utnyttjande av utländska arbetstagare.

- Då antalet utlänningar och också papperslösa ökar i vårt land är det sannolikt att problemen med utnyttjande fortsätter att växa, säger Natalia Ollus.

Finland bättre på att identifiera offer

Enligt henne har finländska myndigheter blivit bättre på att reda ut fall av utnyttjande. Men det finns fortfarande mycket att förbättra.

- Vi har blivit bättre på att identifiera offer, men det finns fortfarande okunskap hos förundersökningsmyndigheterna gällande det här fenomenet.

- Det saknas också en specialisering som skulle leda till att fallen skulle undersökas och föras vidare, säger Ollus.

Svårt att rangordna misär

Brottsrubricering när det gäller utnyttjande av arbetskraft kan bli exempelvis diskriminering i arbetslivet, ockerliknande diskriminering i arbetslivet eller människohandel.

- Det finns mindre och mer allvarliga fall. Men för offret är det ofta personliga katastrofer. Jag vet inte om det är någon idé att rangordna människors misär, säger hon.

Men att endast betala för lite lön är inget brott.

- Ofta blir det en tolkningsfråga för arbetarskyddet och polisen. Hur mycket underbetald har personen blivit för att det skulle uppfylla kraven för ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Om det bara handlar om underbetalning är det ett civilrättsligt mål.

- Om det finns andra element av utnyttjande, som att personen kontrolleras eller att okunskapen om finländska arbetslivsrättigheter utnyttjas, då kan det handla om ett brott.

Ska polisen reda ut arbetsavtal?

Det har diskuterats om underbetalning borde kriminaliseras. Bland annat servicefacket Pam har drivit frågan, men hittills utan framgång.

Våren 2014 svarade dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) på ett skriftligt spörsmål i ärendet.

”Införande av kriminalisering av underbetalning vid sidan om de nuvarande mekanismerna för att lösa arbetstvister skulle inte vara kostnadseffektivt utan öka skattebördan”, konstaterade Anna-Maja Henriksson.

Man har befarat att en kriminalisering skulle leda till att polisen tvingas reda ut frågor gällande kravnivån på arbetsuppgifter.

Medling och förhandling

Förhandling och medling har ansetts vara bästa sättet att lösa avtalstvister. Och därför har nuvarande lagstiftning ansetts vara tillräcklig.

Natalia Ollus förstår att frågan har två sidor, men anser ändå att det kunde vara värt att överväga kriminaliseringen av underbetalning.

- Det kunde göra att mindre allvarliga fall av utnyttjande skulle identifieras och accepteras som en form av utnyttjande. Det skulle i sin tur underlätta offrens möjlighet att få rätt ersättning.

- Problemet är förstås att polisens förundersökningsresurser knappast räcker och att det blir många fall, säger Natalia Ollus.

Rent formellt ska en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare lösas genom att parterna kommer överens. Enligt Natalia Ollus kan det vara lättare sagt än gjort.

– Speciellt om arbetsgivaren medvetet har utnyttjat personen, då kan jag tänka mig att det är väldigt besvärligt för arbetstagaren att ta itu med det här.

Läs mera:

Östeuropeisk man jobbade heltid för knappa 8 000 euro om året - usla löner allmänna inom restaurangbranschen

Långa arbetsdagar och låg lön. Det var vardagen för en bulgarisk man som kom till Västnyland för att jobba på restaurang. Endast fyra utlänningar av tio får den lön de har rätt till vid inspektioner som görs av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes