Hoppa till huvudinnehåll

Minnen av ett land

– finländska traditioner lever vidare i Amerika

Det finns idag cirka 600 000 amerikaner med finländskt ursprung. Det här är deras historia, och historien om de minnen de bär på av ett avlägset Finland.

Musikern Sara Pajunen är född och uppvuxen i Amerika. Sara är intresserad av sina finska anor och har rest runt i Amerika och intervjuat andra amerikafinländare. Hurdana minnen lever kvar hos dem?

En finländare har sisu, styrka, uthållighet och envishet. Hen har förmåga att ta sig igenom svåra saker, men det finns också en tendens till svårmod. Hen är flitig, tystlåten, anspråkslös, punktlig och en god lyssnare. Detta är egenskaper som dagens ättlingar till Amerikafinländare säger sig ha och vara stolta över att ha.

Längre versioner av intervjuerna hittar du längst nere i artikeln.

Många finländska traditioner lever starkt kvar bland dessa ättlingar till våra amerikaemigranter. Några exempel är bastubad och typiska finländska maträtter som fisklåda, fisksoppa, pannkaka, och en viss sorts bulle som också kallas nisu.

Amerikafebern

Den så kallade amerikafebern var ett mer eller mindre ihållande fenomen – i synnerhet i Österbotten under hela emigrationstiden, från början av 1880-talet. Med uttrycket "feber" ville man antyda att det var en psykisk epidemi eller farsot, någonting abnormt och skadligt ur samhällssynpunkt.

Men fakta kvarstår; befolkningen i Finland hade ökat medan arbetsmöjligheterna samtidigt blivit färre. Det här, i samband med hungersnöd under vintern och våren 1868, ledde till en emigrationsvåg i stor skala. Men också äventyrslust lockade många över Atlanten.

Mellan åren 1860 och 1924 lämnade cirka 350 000 tusen människor Finland för Amerika i jakten på ett bättre liv.

Cathrine Ristola Bass berättar att hennes alla far- och morföräldrar kommer från Finland – från Uleåborg, Lappland och Karelen. De emigrerade i början av 1900-talet.

Enligt det Cathrine hört om varför de valde att ta båten över så var det en flykt från armod och elände, från hunger och ren svält.

Året 1868 var ett svart år på olika områden i Finland. Det var ett år när skörden slog fel och många finländare svalt ihjäl, särskilt i Österbotten.

Mark Hillman är en av dem vars farföräldrar emigrerade från Jakobstad i Österbotten till Amerika. Mark berättar att de drömde om att snabbt bli rika och de trodde att allt var möjligt i USA. Till och med gatorna var gjorda av guld.

Mark trodde länge att han var halvsvensk, men en vänlig tant i släkten upplyste honom om att det inte fanns mycket svenskt i honom utöver att han var finlandssvensk.

Särskilt från Österbotten åkte många i väg till Amerika. I Österbotten hade man en tradition av att arbeta långt borta hemifrån och i säsonger. Det här gjorde det säkert lättare att sedan välja Amerika. Gårdarna ärvdes dessutom så, att den äldsta sonen ärvde gården, medan de andra barnen helt enkelt var tvungna att söka sin försörjning på annat håll.

Amerika lockade med gratis jord

Utöver svårigheterna som förekom i det egna hemlandet var det andra faktorer som lockade människorna att utvandra; möjligheten att skaffa jord i Amerika genom ”Homesteadlagen”.

Varje invandrare, som anmälde sitt intresse för att bli jordbrukare i landet, kunde få ett stycke mark omfattande 160 acres (ungefär 70 hektar, vilket är i storleksklass med 100 fotbollsplaner) helt gratis. Det enda som behövde betalas var stämpelavgiften och så förband man sig att jorden skulle brukas och bebos under minst fem år.

På Genealogiska samfundets sida kan du läsa mer statistik om emigrationen från Finland till Amerika.

Äldsta sonen ärvde gården. De andra barnen i familjen fick söka sin lycka på annat håll.

Finländarnas boende i USA koncentrerade sig till vissa områden

De första emigranterna bosatte sig i delstaterna New York och Massachusetts på östkusten, samt i mellanvästern vid de stora sjöarna i delstaterna Michigan och Minnesota.

En karta som visar var i USA de finländska emigranterna främat bosatte sig
I områden markerade med grönt bosatte sig de finländska emigranterna En karta som visar var i USA de finländska emigranterna främat bosatte sig Bild: Wikipedia Emigration,kartor

Med tiden spred sig bosättningen längre västerut till Montana, Kalifornien, Oregon och Washington. Knappt någon från Finland bosatte sig i de sydliga delstaterna.

Finländarna fick tunga och underbetalda arbeten vilket fick dem att aktivera sig fackligt och politiskt.

Arbete

I New York och Massachusetts arbetade kvinnorna huvudsakligen som tjänarinnor i förmögna familjer, medan männen främst arbetade inom olika industri- och hantverksyrken. Senare flyttade många till Connecticut och New Jersey för att arbeta som jordbrukare.

Finländska emigranter poser på sin gård i Amerika
Finländska emigranter på sin farm i USA Finländska emigranter poser på sin gård i Amerika Bild: Migrationsinsitutet amerikaemigranter,emigranter
Amerika-emigranter på jobb på ett metallsliperi i Amerika år 1913
Emigranter i fabriksarbete Amerika-emigranter på jobb på ett metallsliperi i Amerika år 1913 Bild: Migrationsinstitutet Emigration,industriarbetare,fabrik,amerikaemigranter

Arbetet i skogen och i gruvorna var hårt och dåligt betalt. Det här fick finländarna att börja engagera sig politiskt och fackligt, för att förbättra de rådande arbetsförhållandena. På grund av det fick vissa finländare rykte om sig att vara upprorsmän och bråkmakare.

Amerikafinländska män i skogsarbete poserar framför en fälld tjock trästam år 1910.
Finländska emigranter i skogsarbete Amerikafinländska män i skogsarbete poserar framför en fälld tjock trästam år 1910. Bild: Yle Amerika,utvandring,emigranter,amerikafinländare
Gruvarbetare i Amerika bland dem finländska emigranter, tidigt 1900-tal.
Gruvarbetare, och bland dem finländska emigranter Gruvarbetare i Amerika bland dem finländska emigranter, tidigt 1900-tal. Bild: Migrationsinsitutet gruvarbetare,amerikaemigranter,emigranter

Raymond Harsula äger en gård i Duluth. Han berättar om sin släkt som härstammar från Alahärma i Österbotten. Då Raymond var barn lärde man inte honom att prata finska. Det fanns fördomar mot finländarna, och dessutom trodde man att det inte var bra för barn att lära sig flera språk samtidigt. Raymond berättar om de finländska männens politiska aktivitet som ledde till att de blev svartlistade och hade svårt att få jobb i gruvorna.

Kyrkfolk och annat folk

Amerikafinländarna delades upp i olika sociala och samhälleliga grupper. En tredjedel var kyrkfolk, en tredjedel var politiskt och fackligt aktiva ("röda") och en tredjedel höll sig utanför de olika grupperingarna.

Shirley Bartons och Sharon Kähkönens farföräldrar var kommunister. Det var familjens stora hemlighet. Shirley och Sharon berättar att det var jobbigt att växa upp i en "röd" familj under McCarthyeran.

Amerikafinländare står framför tidningsredaktionen "The Suometar" tidningens redaktion i Amerika.
Många av de finländska emigranterna engagerade sig politiskt Amerikafinländare står framför tidningsredaktionen "The Suometar" tidningens redaktion i Amerika. Bild: Museiverket/Museovirasto Emigration,utvandring,finländska amerikaemigranter
Andrew Lauris hus och Uleåborgs postkontor i Wiscons.
Nybyggare utanför sitt hus och byns postkontor i USA Andrew Lauris hus och Uleåborgs postkontor i Wiscons. Bild: Migrationsinsitutet amerikafinländare,amerikaemigranter,Nybyggare

Att skaffa sig en egen farm var för många finländare en drömmarnas uppfyllelse.

Att vara hönsfarmare var finländarnas viktigaste inkomstkälla ända fram till 1960-talet i New York.

Livet var inte alltid en dans på rosor i det nya hemlandet

Utöver att arbetet för många var hårt rent fysiskt så var många ensamma och längtade hem. Så här skriver en ung tjänarinna på ett vykort hem till Ida i Helsingfors, postat den 24.8.1912 från Quincy, Massachusetts:

"Jag tackar för kortet och sänder samtidigt en varm hälsning härifrån. För mig går det ganska bra och varför inte när man är piga i ett rikemanshus. Kommer väl hem på besök nästa sommar. Vet inte ännu säkert men tror åtminstone om inget hinder kommer i vägen. Har du lust att komma hit, om du har så skriv, jag skickar nog biljett. Inte är här ju vidare roligt och visst är det svårt i början. Men här förtjänar man ändå bättre och om man inte trivs så kan man ju ge sig av. Här finns nog alltid arbetsplatser."


Emigrantkvinnor som arbetar som hembiträden i USA.



Emigrantkvinnor som arbetar som hembiträden i USA.
Bild: Yle
amerikafinländare,amerikaemigranter

Alltid finns det tid för dans

Med sig hemifrån hade många finländare en stark tradition av sång och dans. För att lära känna andra människor och för att roa sig och umgås gick många finländare på så kallade Dance Halls. Och många tog sina första (dans)steg mot äktenskapet på just en Dance Hall.

Noel Wannebo berättar att hennes föräldrar träffades på dansplatser där hennes pappa var utkastare. På dansplatserna blev det ofta slagsmål. Aili Pauline Järvi berättar hur också hennes föräldrar träffades på en danspaviljong.

Blandäktenskap

I samma områden där finländarna bodde, bodde det också andra nordiska emigranter. Det uppstod ofta samtycke och blandäktenskap bland finländare och andra nordbor.

Amerikafinländskt brudpar i en studio år 1890

Blandspråk

I många familjer talades det flera olika språk. Någondera föräldern var finländare och den andra svensk eller norsk. Men för vissa blev det gemensamma språket bruten engelska.

Finländarna hittade också på ett eget språk: Finglish. Det är en variant av finska som talades bland emigranterna. Vokabulären är starkt influerad från engelskan men själva uttalet har en stark finsk accent och finsk lingvistisk struktur. Finglish förekommer så gott som bara i talspråk och är utdöende i dagens läge.

Exempel på Finglish

FinglishFinskaEngelska
lumperipuutavaralumber
piiriolut, kaljabeer
rapoliongelmatrouble
vörnitserihuonekalu furniture
leijatapelata, soittaato play
sauverisuihkushower
kaaraauto, vaunu, kärrycar
heerkattihiustyylihaircut
meitin haussimeidän talommeour house
Man came to get me over there. He wanna get married...― Kaarina

Kaarina Kiviluoma åkte över till Amerika år 1949. Hon var runt tjugo år gammal när en finländsk man, som redan tidigare åkt över och som hon hade brevväxlat med i ett och ett halvt års tid, kom tillbaka till Finland för att hämta henne.

Han kom för att gifta sig med henne och ta henne med "over there." Trots att Kaarina har bott i Amerika i över 50 år så har hennes engelska en stark finsk intonation.

Här kan ni höra Kaarina som pratar Finglish.

Findianer

I Amerika jobbade många finländare främst i skogar och i gruvor. Där mötte finländarna ursprungsbefolkningen, även kallade indianer.

Vissa möten ledde till äktenskap mellan finländare och indianer, främst från Ojibwastammen som var den största i området. Finländarna hade inte mycket kunskap om sitt nya hemland Amerika och därför också färre fördomar beträffande ursprungsbefolkningen.

Två findianer går på ett litet hus gårdsplan
Findianerna känner sig mer som indianer än som finländare Två findianer går på ett litet hus gårdsplan Bild: Yle kuvanauha amerikafinländare,findian

Skogen förenade de två folken

Det finns många orsaker till gemenskapen som uppstod mellan finländare och indianer, men starkast var deras gemensamma förhållande till skogen. Precis som Ojibwastammen så jagade och fiskade finländarna.

Indianerna uppskattade finländarnas duktiga hantverkskunskaper och bland annat deras förmåga att bygga båtar. Finländarna lärde sig odla majs och att använda medicinska örter. I utbyte lärde finländarna indianerna att bygga stugor och att fläta skor av björknäver.

Det är snarast omöjligt att säga hur många så kallade findianer som lever och bor i områdena kring de stora sjöarna, men man räknar med hundratals. Sammanlagt uppskattar man i dag att det finns cirka 600 000 amerikaner med finländskt ursprung.

Här kan du se längre intervjuer med Daniel Heila, Mark Hillman, Catherine Ristola Bass, Lyz Jaakkola, Kaarina Kiviluoma, Aili Pauline Järvi, Noel Wannebo, Stephen Trimble, Noel Wannebo,
Raymond Harsila och Jill Harsila Saumer.

I Expedias interaktiva karta kan du få en överblick över var de nordiska emigranterna bosatte sig i Amerika.